Hejdå The Vampire Diaries | Värsta paren

Vi fortsätter på temat att säga hejdå till The Vampire Diaries. Förra veckan listade jag de fem bästa paren så i dag tänkte jag fortsätta på det kärleksfulla spåret fast istället säga de fem värsta paren. Så håll i er för här kommer några icke-bra par.

5. Stefan & Rebekah

Dessa två är väl egentligen inte jättehemska att titta på. Men de var bara tråkiga och det kändes onödigt på något vis. De hade en flint någon gång på 1920-talet, och när hon kommer tillbaka vill hon ha honom & han bryr sig inte. Hon var en del av honom när han inte var sig själv. Hon var en mycket sämre version av Katherine. Nä, gillade inte de två tillsammans. Däremot hon & Matt var ändå på något vis helt ok.

4. Caroline & Tyler

Jag var fullt på med tåget när dessa två introducerades. Ville att Caroline skulle komma ifrån det tråkiga förhållandet med Matt och hon & Tyler hade ändå kemi. Hon hade precis blivit vampyr & han precis varulv. Ja, det funkar & de var söta. Men sen tyckte jag mest att han var en stor idiot och hon förtjänade så mycket bättre.

3. Enzo & Lily

Detta var bara konstigt på många vis. För det första din bästa väns mamma? Hon är en känslokall person och han väldigt söt ändå. Plus att Enzos kärlek för Lily skapade några problem som jag tyckte var helt onödiga. Nä, det kändes bara inte alls bra att ha de två som ett par.

2. Stefan & Valerie

Som ett kostymdrama med två kärleksfulla unga vuxna slits isär och ett hemligt ofött barn så är det ändå ganska tragiskt och det fungerar. Men nej, de är verkligen inte alls bra. Även här känns Valerie som en sämre version av Katherine. Så det fungerade inte i dåtiden, och inte heller i nutid.

1. Caroline & Alaric

Det här var bara obehagligt på så många sätt. Okej, Caroline blir mamma till Alarics barn. Ja, det var konstigt. Men det var inte så att hon skrev upp sig frivillig från första början. Han var fortfarande hennes high school-lärare. Och det var bara så konstigt, och så kusligt. Nej, inte alls bra. Usch.


Läs mer från Hejdå The Vampire Diaries:

Kommentera

Filmrecension | Moonlight

Moonlight

Titel: Moonlight Regissör: Barry Jenkins Medverkande: Alex R. Hibbert, Mahershala Ali & Naomie Harris Genre: Drama Längd: 1 tim 51 min Premiär: 2016 Land: USA

Handling,

Chiron växer upp i förorten av Miami där han kämpar med att hitta sig själv och sin plats. Vi får följa honom i tre kapitel av hans liv. Tre delar som har format honom person – alltifrån droger, kärlek och hans sexualitet.

Jag tycker,

Jag har läst ganska mycket om att Moonlight skulle vara som Boyhood fast bättre. & jag måste ändå hålla med om det. Om en pojke och hans liv under tre delar – barn, tonåring & vuxen. Tre delar som har definierat vem han är som person. Mycket droger, vänskap och framför allt hans egna sexualitet. Hela den där manligheten som män måste ha och vara. Det som förstör många.

Den här är så vacker. Inte bara hur den är filmad också kärlekshistorien i sig. Hans syn på Kevin är ganska fantastisk. Även om allt dåligt som Kevin har gjort mot honom så är det ändå någonting med honom som får Chiron att tappa andan på något sätt. Det är inte den typiska kärlekshistorien, men samtidigt helt fantastisk. Han lyckas visa sin sårbarhet, både som ung till när han är vuxen och liknar halvt en gangster. Han har blivit den mannen han skulle ha varit från början. Men hans riktiga jag finns där under, & fantastisk hur Kevin lyckas få fram den sidan.

”You’re the only man that’s ever touched me”

Gillar även att Moonlight lyckades vara bra i alla tre delar. För ibland när det är sånna här uppdelningar (olika skådespelare, och ibland andra karaktärer) så brukar jag alltid ha en favorit och någon som är mindre bra. Men här kan jag inte bestämma mig. Den är fantastisk från början till slut.

★★★★
Kommentera

Bokrecension | Ibland mår jag inte så bra

Titel: Ibland mår jag inte så braIbland mår jag inte så bra
Författare
: Therese Lindgren
Serie: –
Genre: Biografi & Psykisk ohälsa
Sidor: 220
Publicerad: 2016
Land: Sverige

handling,

”Att må dåligt psykiskt är inget att skämmas över”, säger Therese Lindgren, Sveriges största kvinnliga youtuber. Hon blev Årets Youtuber både 2016 och 2015 och hennes hyllade videor består av allt från glada skönhetstips till tårfylld ensamhet. I den här boken fördjupar hon sig mer i sin bakgrund och varför hon ibland inte mår så bra. Hur känns panikångest? Vad kan man göra för att peppa sig själv? När ska man söka hjälp och vad finns det för hjälp att få? Hur kan någon som är så framgångsrik också må så dåligt?

På ett ärligt, personligt och ofta humoristiskt och lättsamt sätt tar sig Therese Lindgren an ett svårt ämne från många vinklar. Hon vill berätta om sin egen psykiska ohälsa och få andra att förstå att det här är vanligt och drabbar de flesta människor någon gång i livet. Therese varvar sina egna berättelser och erfarenheter med fakta. Hon delar även med sig av tips som hur du andas dig ur en panikattack, hur du kan prata om ditt tillstånd med vänner och familj eller något så grundläggande som hur du tar dig upp ur sängen på morgonen. Ibland är det såklart viktigt att man söker professionell hjälp och andra gånger kan man faktiskt må bättre av att ”acceptera läget”. / Goodreads.com

jag tycker,

Ibland mår jag inte så bra är en bok som jag inte riktigt kan sätta i ett fack. Antar att allt inte behöver vara i ett heller. Allt är inte svart och vitt. Men det är enklast så. Är det en faktabok om psykisk ohälsa eller en biografi om Thereses liv (och framför allt hennes Youtube-karriär)? Svaret är nog att det är en blandning. & jag tycker nog ändå om den mixen. I alla fall när jag tänker efter.

Gillar att den sätter ord på många saker som en själv har känt under sitt liv. Gillar att hon pratar mycket öppet om saker och ting. Att jag lär mig ett och annat. Om både henne, psykisk ohälsa och mig själv. Glad att jag lyssnade på den istället för att läsa av två anledningar. 1. Har läst att faktadelarna bröt av texten på ett irriterande sätt. 2. Den kändes ännu mer personlig att höra hennes röst när hon pratar om sina hjärnspöken. Riktigt bra och djupare.

Men det som gör att den är inte är fulltopp är att den på något vis känns som den bara rörde på ytan. Det är väl inte så att Therese måste lämna ut hela sitt liv, absolut inte, men jag vet inte… den saknade något. Sen tror jag inte heller att jag är målgruppen. Ibland mår jag inte så bra hade varit riktigt bra att läsa när jag var yngre. Innan mina hjärnspöken började. Men samtidigt, skönt att veta att man inte är helt ensam ändå.

★★★½

Kommentera

Solen har hittat fram, selfies & chokladmuffins

Hej kära ni,

min helg har varit riktig bra! Har äntligen blivit friskt (ta i trä) och haft det så kul. Började med en fredag där jag hade väldigt mycket att göra på jobbet. Sen startade inte bilen i torsdags så jag antog det var batteriet, men troligtvis bara för det var så fruktansvärt kallt. Men vi fick testa den och det fungerade! Men i fall att det var batteriet så var vi tvungna att köra en sväng. Vi körde lite galet och det blev en bilresa på en timma drygt. Jaja, helt okej det med. En vän kom över på kvällen och stannade till i dag.

Men det roligaste var i går. Först satt jag och var supernervös på skidskytte-staffetten (haha), sen kom min bror och skulle hämta upp några visitkort jag har gjort till honom. Direkt när han gick kom folk hit för att spela spel – Jackbox. Vi hade det riktigt roligt. Sen när några gick fortsatte vi med ett annat spel (fortfarande Jackbox) och jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. Liksom, skrattar så man gråter! Sen tog jag och åt lite, och såklart fick ett skrattanfall då med. Vilket gjorde att jag satte maten i helsen. Har fortfarande ont…

Vaknade upp i dag och var inte särskilt taggad på något. Men kände för att baka så jag slängde ihop några chokladmuffins (supergoda) och dagen blev mycket bättre. Nu ska jag och J åka och handla så vi kan äta något extra gott i kväll. Bara för att.

Älskar förresten att solen har verkat hitta hit. Kanske våren är påväg? (ta i trä).

Kommentera

Veckosammanfattning | 7 del 2

Här är andra delen av min veckosammanfattning för vecka sju. Det har ändå varit många bra avsnitt den här veckan. Det börjar märkas att många ändå börjar dra ihop sig något. Då de också brukar bli lite bättre för att få folk att se nästa säsong.

SUPERNATURAL | 12.12 Stuck in the Middle (With You)

Älskar att Dean inte är den snygga längre. Fast han såklart är det. Tycker inte om tanken på att Mary jobbar med British Men of Letters. För jag helt enkelt inte tycker om dem. Gillar hur de gjorde med detta avsnittet. Att gå från att de sitter och äter till att de jagar och tillbaka. Gjorde hela avsnittet mer intressant. Kändes lite Tarantino-inspirerat. Gillar ändå hela historien med Princes of Hell. Förresten, Lucifer är tillbaka! & kändes det inte som Mark Pellegrino?

RIVERDALE | 1.04 Chapter Four: The Last Picture Show

Är så glad att Ms Grundy är borta… förhoppningsvis! & verkligen att hennes och Archies relation kom upp till ytan. Förresten, ska vi verkligen tro på hennes historia om att hon är så himla oskyldig? Alltså de där Lolita-glasögonen… ni lurar inte mig! Inte för att karaktären Lolita är en förförare, men det finns olika meningar kring det & hon har blivit ett tecken på äldre person med yngre person (oftare dock äldre man och yngre flickor, men sak samma). Synd Jughead som inte bara förlorar sitt jobb utan också sitt hem! Alltså, jag var inte beredd på vem hans pappa var, men det var ju självklart att han någon gång skulle dyka upp.

HOW TO GET AWAY WITH MURDER | 3.13 It’s War

Skönt att ha Annalise utanför fängelset. Började tröttna på den storylinen. Alltså Asher! Hur kan du få från min minst favoritkaraktär till typ den bästa? Kom igen, namedropping av Veronica Mars! Då vinner du en stor del poäng hos mig. Däremot Connor, jag har faktiskt börjat trötta på dig totalt. Han var där i huset, why? Frank! Som sin egna advokat, alltså jag älskar dig. Han ägde totalt! Nästa vecka! Då blir det två timmar (dvs dubbelavsnitt) där vi får reda på vem som dödade Wes. & jag har faktiskt just nu igen aning. & sen lär vi också få reda på ett annat mysterium som startar inför nästa säsong.

THE BLACKLIST | 4.14 The Architect

Aram som undercover. Det är en sak en inte ser ofta. Han har ju varit det tidigare, men det gick inte jättebra. Eller vad säger ni? Han blir liksom så nervös & det var han definitivt nu med. På tal om sist gång han var undercover, Elise är här! Som tydligen heter Janet. Tycker tyvärr att The Blacklist är lite tråkig just nu. Nästa vecka börjar förresten spinoffen. Får se om den är intressant!

THE VAMPIRE DIARIES | 8.13 The Lies Are Going to Catch Up With You

Stefan mänsklig, alla han har compelled minns nu. Men det är det tråkiga delen av detta avsnitt. Utan såklart Kai har kommit tillbaka och tagit upp all plats. För han är Kai, såklart. Älskar han tillsammans med Damon. Så bra Kai inte försvann helt från serien direkt. Utan att han kommer vara med i några fler avsnitt. Någon jag inte är särskilt förtjust i (& har nog faktiskt aldrig varit i) är Bonnie. Som bestämmer sig för att arbeta med Cade för att få tillbaka Enzo. Snälla du.

Kommentera

Filmrecension | Hidden Figures

Hidden Figures

Titel: Hidden Figures
Regissör: Theodore Melfi
Medverkande: Taraji P. HensonOctavia Spencer & Janelle Monáe
Genre: Drama & History
Längd: 2 tim 7 min
Premiär: 2016
Land: USA

Handling,

The incredible untold story of Katherine G. Johnson, Dorothy Vaughan and Mary Jackson – brilliant African-American women working at NASA, who served as the brains behind one of the greatest operations in history: the launch of astronaut John Glenn into orbit, a stunning achievement that restored the nation’s confidence, turned around the Space Race, and galvanized the world. The visionary trio crossed all gender and race lines to inspire generations to dream big./ Letterboxd.com

Jag tycker,

Jag tyckte om Hidden Figures. Gillar att den är baserad på en sann historia och tar inte endast upp dessa tre lysande kvinnor och jakten att få upp män i rymden, men också hur tiden var för dessa kvinnor, och andra runt omkring. Det brukar ofta vara våld i liknande filmer. Att de slåss för sina rättigheter. Men här har vi tre kvinnor som istället kämpar för det vardagliga. & tar hjälp av sin intelligens och vilja att hjälpa till.

Det var nog balansen mellan de hemska sätten som de blev behandlade på och spänningen med att få upp den första amerikanen i rymden som gjorde att filmen blev lyckad. Hade det vägt över på en kant hade det plötsligt inte varit lika bra längre. Den hade dock sina cheesy-scener när de var hemma hos sina familjer. Men de scenerna gjorde att de blev mer mänskliga.

Tyckte verkligen om skådespelarna. Känner väl lite att varför just Octavia Spencer fick nomineringen och inte Taraji P. Henson eller Janelle Monae. Men samtidigt känner jag att det var bra val ändå. Fast alla tre var helt lysande! Kevin Costner var helt okej, ungefär som han brukar vara. Jim Parsons… herregud. En del av mig önskar verkligen att de hade tagit en annan för den rollen. Men samtidigt så fick jag en sådan jobbig känsla över honom så det passade in med hans karaktär. Svårt att avgöra.

★★★½
Kommentera

Veckosammanfattning | 7 del 1

Här är första delen av min veckosammanfattning för vecka sju. Ska försöka få dessa inlägg att komma på torsdagar, men tror tyvärr att det kommer bli fredagar, och andra delen på söndag. Hoppas det är ok!

veckosammanfattning

SUPERGIRL | 2.12 Luthors

Ett avsnitt om familjen Luthor, som avsnittets namn redan har givit oss en ledtråd om. Lillian är bad, men är också Lena det? Det är typ hela avsnittets fråga. Kara tror inte. Resterande befolkning tror det. Visar sig att Kara har rätt… men slutscenen med Lena måste väl visa på att hon kommer bli ond från och med nu.. right? Kara och Mon-El får fortfarande mitt hjärta att bulta hårt. Älskade slutscenen och när de var så nära på att kyssas (!) men så dyker det upp en filur och säger att han älskar Kara. Vad fan? Mr. Mxyzptlk? Alltså, jag var tvungen att googla och tydligen en skurk i Superman och en form av trickster. Orkar inte!

TIMELESS | 1.15 Public Enemy No. 1

Nästan så man börjar undra vilken serie man tittar på. Först är Bobby med och nu Cas. Tittar jag på Supernatural eller Timeless? Antar det sistnämnda. Agent Neville (dvs. Bobby) beordrar dem att döda Flynns mamma vilket de såklart inte är okej med. För vem skulle vara det? Så de smiter därifrån och Rufus strular med datorerna så de inte kan följa efter dem. Bra! Men sen måste de ändå åka efter Flynn (istället för att hämta hem Lucys syster) och hamnar hos Al Capone. Cas fick förresten typ vara med i två scener? Snacka om ovärt. Fast han slog i alla fall till någon. Coolio! Just det ja, Al Capone sköt Rufus! Alltså om han dör då blir jag väldigt, väldigt ledsen.

QUANTICO | 2.12 FALLENORACLE

Fortfarande förvirrande as fuck. Gillar att Owen & Alex arbetar tillsammans. Väntar just nu bara på att 1. fatta någonting 2. de ska komma framåt 3. Alex & Ryan ska göra slut. Alltså vi vet att de kommer göra slut. Men vi vet inte när eller varför. Och ärligt talat, när hade de en scen tillsammans som var i alla fall lite gullig? Hm… kanske är pga Owen. Det hade jag varit helt ok med!

THIS IS US | 1.15 Jack Pearson’s Son

Gillar att Kevin & Sophie dejtar. De är söta tillsammans. Tycker synd om Randall och hans välbefinnande. Men det var väldigt fint när Kevin äntligen förstod och kunde hjälpa till. Älskar att de är tonåringar nu i tillbakablickarna, & att Jack är fortfarande den finaste. Men det betyder också att han är snart borta. Gillar inte alls True Blood-snubben som helt klart är kär i Rebecka och kommer förstöra en hel del. Men gillar inte alls när Jack blir avundsjuk på det.

veckosammanfattning

LETHAL WEAPON | 1.15 As Good As It Getz

Gillar inte Leo i filmerna. Tycker väl att han är så himla irriterande. Men den här Leo.. well, I like him! Sen måste såklart Hilary komma med… gillar inte alls henne. Speciellt inte som någon form av kärleksintresse till Riggs. Eftersom jag inte gillar henne så var avsnittet bara ok.

BLINDSPOT | 2.14 Borrow or Rob

Rich är klart den roligaste och därför glad att han är med. Så älskade såklart hans ”dejt” med Kurt. Förresten, hur snygg var inte Patterson på festen? Helt otroligt! Ni alla vet att jag älskar Roman. Men hans minnesförlust & hur han utspelar det påminner så mycket om Janes (såklart!), men det gör att hela den storylinen blir så upprepande.

ARROW | 5.13 Spectre of the Gun

Fullkomligt älskar att Thea är tillbaka och verkligen avskyr Susan. Har väl inte så mycket mer att säga. Gillar mer och med Rene, så ska bli intressant att den nya storylinen med hans dotter. Fast känns inte Rene som om han vore typ femton år, haha!

Kommentera

De bästa romcoms enligt mig

Blev inspirerad av Seriedrottningens inlägg i onsdags. 

Romcoms

500 Days of Summer,

En romantisk komedi som inte är särskilt romantisk. För hur blir det när romantikern själv träffar en som inte tror på kärlek? Det blir svårt. Stundtals vacker och ibland inte alls. Men en väldigt bra och fin film.

Medverkande: Zooey Deshanel & Joseph Gordon-Levitt

Romcoms

A Walk to Remember,

Svårt att inte ha med en Nicholas Sparks roman på en romcom-lista, eller hur? Jag kommer ihåg första gången jag såg den och att min farmor gav mig den på VHS. Jag hade sett sönder på de andra två filmerna jag alltid såg när jag var på besök. Det var dags för något nytt. Var kärlek från första sekund. Älskar både filmen & boken.

Medverkande: Mandy Moore & Shane West

Romcoms

Clueless,

Det här är den filmen jag sätter på när jag behöver något lättsamt, roligt & fantastiskt. Det är en nyversion av Austens Emma – fast nittiotal & Beverly Hills. Det är en klassiker! Jag blir faktiskt provocerad när folk säger att den inte är särskilt speciell.

Medverkande: Alicia Silverstone & Paul Rudd

Romcoms

Eternal Sunshine of the Spotless Mind,

Kanske inte är hundra procentig komedi men det kändes tomt på listan utan den. Tycker den är vacker & fin. Men samtidigt väldigt ledsam. Den får mig också att tänka till. Hade jag om jag hade haft samma möjlighet som de i filmen valt att radera minnen från min älskare om det tar slut? Kanske inte… men jag vet inte. Fortfarande intressant och en väldigt, väldigt bra film.

Medverkande: Jim Carrey & Kate Winslet

romcoms

Notting Hill,

Dåtidens största skådespelare, Julia Roberts, spelar den största skådespelaren just då. Snacka om bra castat. Här har vi hon, den kända, som en dag möter honom, en ägare av en liten bokaffär och kärleken sprudlar. Åh, vilken fin film!

Medverkande: Julia Roberts & Hugh Grant

Romcoms

Pretty in Pink,

Ni trodde väl inte att jag skulle glömma åttio-talet & självaste Molly Ringwald. Nejdå! Här har vi en fin film som behandlar kanske den mest vanliga handlingen av en romcom (i alla fall nästan). En flicka som måste välja mellan den rika, coola snubben eller barndomsvännens kärlek.

Medverkande: Molly Ringwald, Harry Dean Stanton & Jon Cryer

Romcoms

Pride and Prejudice,

Kanske är en av de få som föredrar 2005 versionen med Keira Knightley. Men det kanske beror på att den är den första versionen jag såg eller för att den är kortare & lättare att se på lite då och då. Men i alla fall jag älskar historien mellan Elizabeth & Mr Darcy. Obeskrivligt bra romans!

Medverkande: Keira Knightley & Matthew Macfadyen

Romcoms

Submarine,

Kanske världens finaste film? Möjligtvis, eller så har jag alltid kvar hur jag kände mig, helt nykär, när jag såg den för första gången. Oliver är femton år och vill inget hellre än att rädda hans föräldrars äktenskap, förlora sin oskuld innan han fyller år & uppvakta Joanna.

Medverkande: Craig Roberts & Yasmin Paige

Kommentera

De 100 bästa låtarna feat. Johan | 1-10

Jag och min sambo lyssnar väldigt mycket på musik. Han mer än mig. & vi tänkte det skulle vara roligt att göra en topplista över de bästa låtarna som någonsin gjort. En omöjlig uppgift alltså. Men kul att försöka. För att inte ha för jobbigt så delade vi upp det – mina bästa femtio & hans bästa femtio. Tillsammans blev det 100 extremt bra låtar. Så varje vecka, i tio veckor, lägger vi upp fem låtar var. Det är helt slumpmässigt & absolut ingen ordning alls. Använde till och med en slumpgenerator.

Här kommer de första tio låtarna,

Låtar

Karin,
  1. My Skin – Natalie Merchant
  2. Lät du henne komma närmare – Melissa Horn
  3. Laugh, I Nearly Died – The Rolling Stones
  4. Don’t Look Back in Anger – Oasis
  5. Not Alone – McFly

Här har vi en väldigt blandning av min musiksmak. Lite gammalrock, fantastiska röster och såklart en favoritlåt från ett band som ligger mig väldigt nära till hjärtat. Helt enkelt en bra början!

Johan,
  1. Accordion – Madvillain
  2. A Song From A Knife Salesman To His Wife On Their Weeding Day – Listener
  3. What’s My Age Again? – Blink 182
  4. Come Clarity – In Flames
  5. Hate To Say I Told You So – The Hives

Slumpgenerator var det ja … Lite mycket nostalgi på en och samma lista men en musikalisk blandning av det som komas skall. x. Johan

Ni hittar alla låtar på vår spellista som kommer uppdateras varje vecka.

Kommentera

Filmrecension | Bridget Jones’s Baby

Bridget Jones's Baby

Titel: Bridget Jones’s Baby
Regissör: Sharon Maguire
Medverkande: Renée Zellweger, Colin Firth & Patrick Dempsey
Genre: Comedy & Romance
Längd: 2 tim 3 min
Premiär: 2016
Land: England

Handling,

Bridget’s focus on single life and her career is interrupted when she finds herself pregnant, but with one hitch … she can only be fifty percent sure of the identity of her baby’s father. / IMDb.com

Jag tycker,

Det har blivit väldigt mycket kring Bridget Jones nu. Jag vet, men nu är vi klara. För nu har jag också sett filmen. Filmen som jag har hört folk skrattade högt i biosalongerna. Men nja.. så rolig var den inte. Jag tror helt enkelt att medelålderns Bridget inte är lika rolig eller lika bra som hon är i hennes yngre dar. Det är inget jag kan vara sur på. Det bara är så.

Först och främst att de dödar Hugh Grant och slänger in en ny, Jack (Patrick Dempsey) in i smeten som motståndaren till Mr Darcy. Okej, Hugh Grant tyckte inte att manuset var tillräckligt bra för att vara med. Det är väl en godkänd anledningen. Men tror de hade kunnat lösa de på ett annat sätt. Men ja, sen tog de tillbaka det i slutscen. Onödigt. Plus, vi vet väl att hon aldrig någonsin skulle välja bort Mr Darcy så nya killen kunde nästan vara vem som helst. Det finns ju inget snack om saken att det skulle sluta på något annat sätt.

Men okej, den ger fortfarande det vi vill se. Det är Bridget. Det är väldigt brittisk humor. Det är hon som står mellan två män som vill ha henne. Det är i stort behov av en skämskudde större delen. Den gav också saker som vi inte vill se. Som hur extremt medelålders hon har blivit, och hur mycket de skämtar om det plus alla yngre människor. Bästa av allt? Emma Thompson.

★★½
Kommentera