TVAwards är tillbaka! Den kommer senare än planerat, mest för att jag var osäker på om jag skulle göra detta igen. Men sen kändes det ändå rätt. Ni har kortare tid på er att rösta, men jag hoppas att ni gör det ändå. Skulle vara väldigt roligt.
Ni röstar genom att antingen gå in på den här länken eller kommentera nedan. Om ni går in på länken kan ni lägga till egna förslag. Ni kan rösta flera gånger fram tills jag stänger röstningen.
Årets crossover började väldigt roligt på ett enkelt sätt. Oliver vaknar upp i Iris säng som The Flash och Barry tvärtom. Tycker väl att själva historien, om the Monitor är mindre intressant, men fokusen på Barry och Olivers vänskap är desto mer intressant. Gillade humorn i att Iris var nu gift med Oliver då hon har sedan första avsnittet dreglat över honom. Vi möter Kara, Clark och Lois Lane på deras gård. Och i ett ögonblick när Barry och Oliver använder sina nya krafter kämpar till och med Superman på deras sida. Allt är bara väldigt fint och roligt. Bra början på denna crossovern.
Jack Rowand/The CW
Arrow
Ruby Rose’s Batwoman blir introducerad! Oliver, Barry och Kara åker till Gotham och möter nästan direkt Batwoman i Batman (och Bruce Waynes frånvaro). Gillade att Barry och Oliver bråkade om Batman existerar eller om han bara är en myt och hur Kara och hon kom bra överens då de båda är kusiner till en annan (Batman och Superman). Älskade när Wells och Merlyn kom och slogs mot var sin fiende. Gillade också hur Barry och Oliver hade en riktig konversation där de nu börjar förstå varandra lite mer – efter all denna stund tillsammans. Sedan skiftade allt igen och plötsligt var Barry och Oliver två bankrånare som innan de lyckas fly blir tagna av polisen som är ingen mindre än Diaz och Merlyn. Och sedan stoppade av Superman – som är inte på deras sida. Förresten, den andra Flash från Earth 90 frågade John var hans ring är – är John Green Lantern från den jorden. Och i så fall, kommer vi någonsin få se det?
Sergei Bachlakov/The CW
Supergirl
Var lite rädd att Arrow och The Flash skulle få för mycket utrymme med tanke på att premissen är att Oliver och Barry byter krafter. Det är lätt att glömma bort Supergirl, men detta avsnittet gjorde allt okej. För plötsligt blev hennes story tillsammans med Alex viktig. Men kanske mest var Superman. Det blev dubbelt upp av Tyler Hoechlin – vilket jag alltid är okej med. Gary är med och är ungefär likadan som annars, fast bartender. Det hela slutar okej, men jag är väldigt nyfiken på vad för deal som Oliver egentligen gjorde med The Monitor. Och vi kommer komma tillbaka till denna story då Batwoman ringer och säger att Deegan har fått en vän… hm. Vad är en crossover utan ett frieri? Ingenting. Så självklart fick vi Superman fria till Lois Lane och att de väntar barn. Så fint!
Mitt i sommaren lägrar sig en för säsongen ovanlig dimma utanför fönstren. Harry Potter sitter i sitt sovrum i Dursley-huset i Privet Drive och väntar oroligt på ett besök från ingen mindre än professor Dumbledore. Sista gången de sågs var när rektorn utkämpade en hård duell mot Lord Voldemort, och frågan är varför han behöver träffa Harry just nu – bara några veckor före skolstarten på Hogwarts? Sjätte skolåret får en märklig inledning och mugglarnas och magins världar börjar vävas samman…
Jag tycker
Jag älskar denna bok. Alltid haft en kärlek för denna bok (och för filmen). Det har alltid känns som folk tycker det är konstigt, men nu har jag förstått att andra älskar den också. Från förra boken som är väldigt mörk och politisk så kastas vi in i Harry Potter och Halvblodsprinsen som är fylld med kärlek, sorg och någon form av förståelse.
Först och främst kärleken. Nu börjar verkligen Hermione och Rons kärleks blomstra. Eller ja, det går ju inte helt smärtfritt för de två. Jag älskar de två tillsammans. Men samtidigt blir jag väldigt irriterad på hur Ron beter sig mot henne ibland. Har alltid sagt att Ron är godhjärtad och är en karaktär som verkligen bryr sig om allt och alla. Men här visar han ändå några felsteg då och då. Synd för en sådan fin karaktär annars. Harry och Ginny är den andra stora grejen. Älskar att Ginny är väldigt öppen med att hon kan dejta vem hon vill och hur många hon vill. You go girl! och de är ändå fina tillsammans. Förstår dem två.
Sorg… okej, de dödar Dumbledore. Ryggraden i hela Harry Potter berättelsen. Utan han känns verkligen allt tomt och förjävligt. Så det är en tuff sak att ens behöva bearbeta. Sättet han dog på var också väldigt jobbigt. Att det var Snape. Ni vet säkert hur mycket jag älskar Snape… men detta var jobbigt att behöva gå igenom. Hur han som ja, porträtteras som ond men vi ska lita på för att Dumbledore litar på honom, är den som dödar honom. Vet ju dock anledningen så är inte så förtvivlad som jag annars skulle varit.
Vi får också läsa mer om Voldemorts uppväxt. Det kanske inte är en förståelse direkt. Men älskar ändå att kunna få se hur han var som barn, tonåring osv. Och ärligt talat är han en psykopat. Om en slår upp det ordet är det Voldemort som kommer fram. Charmig, ingen empati, värderar sig själv över allt och otroligt målinriktad.
Blir både väldigt glad och ledsen över denna bok. Och antar att det är precis så det ska vara ibland.
Veckosammanfattning för vecka 49! This Is Us har gått på sin julpaus och återkommer den 16 januari igen.
Foto: Diyah Pera/The CW
DOCTOR WHO | 11.09 It Takes You Away
Det är en sak som jag verkligen har tänkt på i den elfte säsongen, och detta avsnitt var verkligen inget undantag. Denna serie har blivit väldigt snygg! Liksom, miljöerna och hur allt är uppbyggt. En fröjd för ögat. Blev lite besviken på att det var en groda… hade hoppats på en gammal version av doktorn eller en gammal companion. Åh, när han kallade Gram för grandad – finaste!
SUPERGIRL | 4.08 Bunker Hill
Så glad att vi äntligen fick lite svar och scener med Nia. Var verkligen på tiden att hon fick en bra introduktion, älskar rumskompisen. Så många bra scener i detta avsnitt. Och några awkward. Liksom Kara och James i hissen som pratar om hans breakup med Lena. Oh wow vad jobbigt det var. Att tvinga Supergirl berätta hennes identitet som Kara är inte okej. Jag förstår att hon inte ska vara över alla andra – men det är lite väl att be henne göra.
ARROW | 7.08 Unmasked
Orkar inte mer Diaz. Snälla låt honom vara utanför serien i alla fall några avsnitt. Trodde vi skulle vara klara med honom. Förstår att Oliver och Felicity bråkar kring Felicitys förändringar. För det har skett en hel del. Men hon var inte svag förr, och gick bara inte runt med ett vapen. Det är helt olika saker. Hoppas de inte gör slut… Robert har en dotter?! Oliver har alltså en till syster? På tal om systrar, börjar sakna Thea igen. Den där Blackstar.. är det typ Oliver och Felicitys barn? Skulle vara logiskt i alla fall.
DC’S LEGENDS OF TOMORROW | 4.07 Hell No, Dolly!
Känns så konstigt att inte Legends of Tomorrow är en del av crossovern som alla andra förbereder sig på. Men vi fick reda på varför i detta avsnitt. Constantine gör en klassisk Barry-grej och helt enkelt fuckar ur hela tidslinjen. Antar att det var rätt smart sätt att förklara allt på – för ärligt talat brukar inte karaktärerna från denna serie bidra med så mycket. Kanske bara Sara som har en bra koppling med Oliver. Annars var detta avsnitt väldigt… löjligt.
THE FLASH | 5.08 What’s Past Is Prologue
Wells är verkligen den bästa skurken som varit med i The Flash. Så underbar karaktär. Glad att han är ”tillbaka”. Blev lite känslosam när de började gå igenom tidigare avsnitt/tid, speciellt med Ronnie. Så ledsen för Caitlins skull. Intressant med Nora och hennes egna språk som Barry en gång använde. Och att hon jobbar med Wells. Something is fishy. Att de ens var så dumma att komma på idén att åka tillbaka i tiden. Har de inte lärt sig någonting under de senaste fem säsongerna?
BLACK LIGHTNING | 2.08 The Book of Rebellion: Chapter One
Känner mig så klar med denna serie. Borde inte se den mer, men det är bara tre avsnitt kvar av säsongen. Sedan får vi se. Just nu går allt åt skogen för dem. Jennifer rymmer med Khalil och det skapar verkligen kaos. Lynn dricker alldeles för mycket alkohol och Tobias är sekunder från att förstå vem Black Lightning egentligen är.
Foto: Mark Hill/The CW
LETHAL WEAPON | 3.09 Bad Santas
Ett helt okej avsnitt med lite julkänsla ändå. Gillade att se hur Cole var när han var liten. Cole är nog det bästa med Lethal Weapon just nu, på samma sätt som Riggs var förut. Murtaugh är fortfarande irriterande. Speciellt hur han skäller på allt och alla hela tiden.
RIVERDALE | 3.07 Chapter Forty-Two: The Man in Black
Vänta lite.. två frågor. 1) Hur dum är Archie? Varför ens berättar han vem han är för en främling när de är på flykt? Och varför kysser han den första tjejen han möter? 2) Varför är det ingen som letar efter Betty? Hur kan alla bara fortsätta deras liv utan att inse att hon är borta? Ethel är så himla jobbig karaktär och jag avskyr allt med henne just nu. Usch. Veronica får för sig att Hiram kanske inte är så farlig ändå. Wait what?!
SUPERNATURAL | 14.08 Byzantium
Älskar när de kallar Jack för deras barn. De är verkligen familj. Jack och Castiel kan vi nog säga är officiellt en del av Winchester familjen nu. Jack har dött och Cas gjorde en deal för att rädda honom. Scenen när Jack fick träffa sin mamma för första gången – kan nog vara veckans finaste ögonblick ändå.
LEGACIES | 1.06 Mombie Dearest
Josette var tillbaka! Och det var faktiskt ett fint ögonblick. Trodde hon bara skulle vara ond, som Alaric trodde i början. Men det blev väldigt fint speciellt mellan henne och Josie. Usch vad jag stör mig på Lizzie. Hon är lik säsong ett Caroline fast tio gånger värre. På tal om Caroline så kan de inte fortsätta nämna henne hela tiden – hon måste komma! Kom på en sak nu när de fyllde 16 år och vi fick återse Josette och hon nämnde Kai. Har lite glömt bort vart de egentligen kommer ifrån. En kommer snart dö… för de ska väl ”gå ihop” och den starkare överleva. Wow.
BLINDSPOT | 4.08 Screech, Thwack, Pow
Det hände faktiskt rätt mycket i detta avsnitt. Ganska självklart när en inser att det är en midseason-avslutning då Blindspot går på paus nu och återkommer den 12 januari. Remi och Weller är redo för att slåss, bokstavligt talat. Shepard är fri efter att Remi har firat henne. Rich räddade situationen ännu en gång. Men vad händer med Zapata?
Godmorgon alla! Nu tänder vi det andra ljuset och tänker på att julen bara är två veckor bort. Längtar verkligen. Idag ska jag och Johan vara med på en loppis som är varje söndag. Ska sälja en hel del saker. Förhoppningsvis får vi sålt allt för vi har egentligen mycket mer kvar som vi inte får plats med just idag.
I veckan har jag sett några julfilmer från Netflix. Som säkert många av er redan har sett. Tänkte det kunde vara passande att skriva vad jag tycker om dem denna härliga söndagen.
The Princess Switch
En bagare från Chicago har fötterna på jorden, men när hon och en blivande prinsessa upptäcker att de ser ut som tvillingar planerar de att byta plats under julen. // Netflix
Blev nästan överraskad över hur gullig jag tyckte den här var. Verkligen ingenting att hänga i granen (he-he-he) med. Men ändå väldigt fin berättelse om två personer som inser att de nog behöver varandras liv (och framförallt partners). Förutsägbar och några saker som fick mig att ”hur gick det här egentligen till?”. Liksom, hur fick de ens till den där tårtan? Utan mixer. Men okej, det är en julfilm och där är det mirakel som sker. Älskade karaktären Margaret – hon livade verkligen upp varje scen hon var med i.
★★★
The Holiday Calendar
En talangfull fotograf är fast på ett tråkigt arbete när hon ärver en antik adventskalender som kanske kan förutspå framtiden – och leda henne till kärleken. // Netflix
Ville verkligen gilla den här för Kat Graham. Inte för att jag är ett direkt fan av henne, men ni kanske har förstått att jag har lite av The Vampire Diaries abstinens. Men detta blev inte direkt jättelyckat. Den var väldigt mysig ändå. Fick en härlig julkänsla, speciellt när de kom hem till hennes familjs hus eller alla barnen som besökte tomten. Men annars var den väldigt ”all over the place”. Var inget fan av hur de porträtterade kärleksintresset, men ärligt talat hade nog ingen i filmen ens en gnutta kemi.
★½
A Christmas Prince
En ambitiös ung journalist får en tidig julklapp när hon skickas utomlands med uppdraget att skriva om en stilig prins som ska krönas till kung. // Netflix
Wow. Jag missade denna förra året och började se några minuter av tvåan som kom i år, men efter ha blivit väldigt tveksam till varför jag skulle bry mig om detta par så insåg jag att det fanns en etta och valde att se den istället. Får se tvåan om The Royal Wedding senare. Men blev inte alls imponerad av denna romans. Tror det beror på att jag fortfarande ifrågasatte varför detta var ett par vi skulle heja på. Ingen kemi. Ingen julkänsla. Visserligen älskar jag hela grejen med att hitta på ett europeiskt land med fina prinsar och prinsessor men hela grejen att en modemagasin ens är intresserad av en kröning av en kung i ett litet land..? Sen när?
TITEL Élite | SKAPARE Darío Madrona & Carlos Montero | MEDVERKARE María Pedraza, Itzan Escamilla & Miguel Bernardeau | GENRE Crime, Drama & Thriller | PREMIÄR 2018 – | NETWORK Netflix
HANDLING
Efter att en skola kollapsar hamnar tre tonåringar på en exklusiv privatskola. Det blir en konflikt mellan dem och de rika studenterna. Till och med så långt till mord.
JAG TYCKER
Élite är den serien som jag kände att jag behövde nu. Det är fullt med drama med tonåringar som beter sig allt annat är just tonåringar. Att vi ska på riktigt tro att de är 16 år är stundtals ett skämt. Eller är det bara jag som blivit gammal och tror annorlunda om ”dagens ungdomar”.
Har ni hört talas om Élite har ni säkert hört liknelser till andra serier. Den är på sitt sätt lik Gossip Girl med sitt överdriva drama, rika tonåringar som möts av de fattiga med mera. Samt valfri serie som handlar om ett mord där vi vet att det kommer ske, vi vet till och med vilken karaktär som dör – men inte vem som är mördaren. Trots liknelser med andra serier står den sig ändå väldigt ensam i sin story och gör den till någonting som vi känner igen, men ändå inte sett tidigare.
Vi får följa de mest stereotypiska karaktärerna vilket både är skönt att vi vet vart vi har dem, men fortfarande intressant då de förändras genom tiden. Vi har rikemansbarnet som är i början ett svin och mobbare men det visar sig att han har ett hjärta. Vi har flickan som är rebellisk och gör allt för att stå emot sina föräldrar. Den fattiga pojken som vill fånga den rika flickans hjärta. Den annorlunda flickan som blir det ”ologiska” kärleksintresset för den rika och snobbiga killen. Pojken som kämpar med att uppfylla sin pappas förväntningar och vara sann till sitt hjärta med vem en ska älska.
Élite är en serie jag varmt rekommenderar. Den har det som en tonårsserie ska ha; sex, droger, klasskampen och vänskaper som går i kras. Men den tappar ändå inte sin fokus och allt är kopplat till huvudstoryn. Ingenting är till slumpen. Det är både bra och mindre bra. För även om jag kanske tokhyllar serien så finns det saker som jag tyckte mindre bra om. Till exempel triangeldramat mellan Christian, Carla och Polo som bara var konstigt, onödigt och irriterande. Ville nästan spola förbi alla deras scener men ville inte missa någonting viktigt då allt är kopplat. Sedan fanns det fantastiska par som var kul att följa. Med det sagt fanns det ett par som jag aldrig förstod mig på och kändes lite förhastat. Kan bero på att det enbart är åtta avsnitt och vissa saker behövdes skyndas på.
Spoilers: (markera nedan för att läsa)
Klarade inte av Marina. Den karaktären gjorde mig vansinnig många gånger. Hon tänker enbart på sig själv… Det var till och med stundtals att jag blev glad att det var just hon som dör. Det var hennes relation med Nano som jag aldrig riktigt förstod. Det bara hände och plötsligt gillade de varandra så mycket att de till och med funderar på att rymma iväg med varandra och skapa en familj.
Christian är nog den sämsta vännen någonsin. Han låter sin bästa vän hamna i fängelse över ett mord han inte begått för att han vill hålla sig på god fot med Carla…? Vem är hans ens? Usch!
NÄSTA SÄSONG
Det blir en andra och till och med en tredje säsong. Vi får vänta ett år dock till vi ska återse karaktärerna. Antagligen hoppar den på där vi lämnande. En karaktär dog och en annan hamnade i fängelse. Det ska bli kul att se vad som sker med karaktärerna efter dessa stora händelser.
Harry Potter har fått nog. Sommarlovet hos Dursleys har varit värre än någonsin. Hans bästa vänner verkar inte bry sig om honom, han har inte fått några nyheter från trollkarlsvärlden på hela sommaren och han riskerar dessutom att bli relegerad. När Harry väl återvänder till Hogwarts för sitt femte år är ingenting som det brukar vara, och den stora frågan är: När ska Lord Voldemort slå till igen?
Jag tycker
Detta är Rons bok och jag är så glad över det. I förra boken går det så mycket emot honom. Han är ledsen och förtvivlad över att alltid vara den som lämnas utanför. Hur hans syskon glänser (på sina olika sätt) och självklart att vara bästa vän till Harry. Det är inte lätt. Men nu får han ändå chansen. Först blir han prefekt (tillsammans med Hermione) och sedan blir han en del av Quidditchlaget. Heja Ron. Blev irriterad när Harry visade sig bli svartsjuk för han inte blev prefekt. Kom igen, du har allt annat. Låt Ron få skina för en gångs skull.
Harry Potter och Fenixorden är en väldigt politisk bok. Det är till en viss del härligt att läsa om. Då det är spännande och ger en bra dimension. Men det är också väldigt tröttsamt över att ministeriet mörklägger vad som verkligen försiggår. Att Voldemort faktiskt är tillbaka. Umbridge är den värsta karaktären någonsin. Om jag hade kunnat hade jag nästan velat hoppa in i boken och strypa henne. Att hennes öde inte blir värre än vad det faktiskt blev är helt otroligt. Att istället för att ta död på Umbridge så dödade man…
Sirius. Kommer nog säga det alla kommer avsky mig för. Men jag känner inte någon direkt känsla för Sirius. Visst, han är en okej karaktär. Men det går alldeles för fort för mig för att jag plötsligt ska tänka mig honom som en fadersfigur. Tycker det finns klart bättre personer som kan fylla det tomrummet istället. Hur han hela tiden ser James framför sig istället för Harry säger en hel del om han som karaktär. Och hur han och James mobbade Snape när de var tonåringar. Min respekt för de två försvann lite där. Sånna svin. Tyckte synd om Snape fram tills han säger mudblood till Lily… Älskar dock Snape ändå.
TITEL Daredevil | SKAPARE Drew Goddard | MEDVERKARECharlie Cox, Vincent D’Onofrio & Deborah Ann Woll | GENREAction, Crime & Drama | PREMIÄR 2015-2018 | NETWORK Netflix
HANDLING
Matt Murdock är en blind advokat på dagen och en vigilante på natten.
JAG TYCKER
Daredevil har varit min favorit av dessa Marvel serierna. Och en efter en har de nu lagts ner. Precis som jag skrev till Iron Fist så tror jag det beror mer på Disneys streamingtjänst än någonting annat. Problemet jag hade med tredje säsongen av Daredevil är att det tog alldeles för lång tid för att få en säsong. Det tog oss 2,5 år innan vi fick återse Matt i sin dräkt. Tillräckligt mycket för att sakna honom och inse att Daredevil är nog den bästa i gänget – men också tillräckligt för att vi glömmer bort allt som har med serien att göra.
Wilson Fisk är tillbaka som skurk och möjligtvis den enda skurken i universumet som lyckas hålla inte bara en säsong utan två. Det får vi ändå ge honom. Han är en riktigt bra skurk och obehaglig på sitt sätt. Hur han manipulerar FBI och får sig en lyxvåning, gå omkring i kostym och på sitt sätt fortfarande vara ett hot mot allt och alla. Gillade den nya karaktären, FBI agenten Ray Nadeem, han gav en bra ny vinkel på historien. Synd bara på hur det blev.
Bullseye, spelad av Wilson Bethel, är ny karaktär men tydligen en stor motståndare till Daredevil om en kan universumet. Han var sjukt intensiv, läskig och sådär riktigt oberäknelig som en bara vill att en skurk ska vara.
Matt är inte riktigt sig själv. Han är skadad. Vill som de flesta ’hjältarna’ inte att hans vänner ska komma till skada och därför låtsas vara död. Det medför att vi knappt får några scener mellan honom, Karen och Foggy. Vilket är väldigt tråkigt. Lite kul att få veta mer om Matts förflutna och vi fick till slut också, tillsammans med Matt, få reda på vem hans mamma är. Tror vi alla fick en liten chock.
Tyvärr blev jag inte helt överrumplad av tredje säsongen. Vet inte riktigt vad som gjorde att jag inte är övertygad eller tyckte så mycket om den.
Det var ett tag sen jag gjorde ett temainlägg och det ber jag om ursäkt för. Nu ska vi prata om filmer och tv-serier som aldrig borde ha gjorts. Kommentera gärna om ni inte alls håller med mig. Kan bli en intressant diskussion.
Remakes som var onödiga
Det finns ett stort antal skräckfilmer som har gjorts ännu en gång utan att vi förstår varför. Funderar på om nya Pet Semetary kommer hamna i den här kategorin. Det får vi se under 2019. Men än så länge har vi bland annat Fright Night, The Omen och Amityville Horror. The Omen är ingen dålig film men originalet från 1976 är bättre och remaken från 2006 känns bara onödig. Den är nästintill scen för scen med vissa undantag där den nästan förklarar filmen mer. Som om tittarna behövde det. Den kom ut 6/6 2006 som kanske är den största anledningen till varför den kom.
Filmer som bara är värdelösa
Sedan finns det filmer som bara är helt värdelösa. Jag avskydde nog allt med The Mummy från 2017 att göra. Det är på sitt sätt en remakes men den var inte bara onödig utan helt värdelös. För många storylines där plötsligt Dr Jekyll och Mr Hyde blev en stor del i historien. Och så många andra saker som var riktigt, riktigt dåligt med den. Rekommenderar ingen att se den.
Serier som fick en reboot
Vi saknar tv-serier och drömmer om att få tillbaka dem. Det gör vi hela tiden. Men ibland är det en dröm som bara borde ha stannat som en dröm. För blev vi verkligen lyckligare av det? Tänker främst på X-Files och Twin Peaks. Två stycken klassiker som kom tillbaka och lämnade en dålig smak i munnen. X-Files kändes bara fel och jag har inte ens sett klart allt som finns ute. För den gav verkligen ingenting. Twin Peaks blev jag gravt besviken på och jag har förstått att vissa älskade den tredje säsongen. Men inte jag.
Jag brukar då och då fråga Johan om vad jag ska blogga om. Få lite inspiration helt enkelt. Se senaste två gångerna har han alltid nämnt att jag inte uppmärksammade vår årsdag. Vilket jag har gjort tidigare år. Se inlägg från 2017 och 2016. Men bättre sent än aldrig som en brukar säga. I mitten av november firade vi alltså fem år tillsammans. Och nu ska jag lista saker jag har lärt mig under dessa fem år tillsammans.
Somna inte oense
Detta är en regel som Johan kom in i förhållandet med. Jag är annars en sådan som gärna går och lägger mig och en på morgonen är allt borta. Tyvärr innebär det att vissa saker ligger kvar tills en bubblar upp med allt på samma gång. Försöker lära mig detta lite varje gång jag är sur, men det går hyfsat bra. Kanske mest på grund av att vi aldrig bråkar. Även om jag är mindre bra på att hålla det så är det fortfarande ett värdefullt tips.
Stötta varandra i en balans
Med detta menar jag att det är omöjligt för en person i förhållandet att vara den som är den starka. Det går inte. Livet går i vågor och ibland är det en som stöttar och sedan är det den andra. Det är okej att visa sig svag vissa punkter. En orkar inte alltid vara den som är stark och ska stötta. Måste finnas en slags balans.
Det är okej att vilja vara ensam
Om en lever i en tvåsamhet där en bor under samma tak kan det ibland bli att en spenderar varenda vaken tid med varandra och sover bredvid varandra. Helt enkelt andas samma luft dygnet runt. Därför måste det vara okej att ibland säga ifrån. Jag behöver lite space och andrum. Både jag och Johan älskar att vara ensamma och ibland går en ifrån. Kan vara en 20 minuters promenad, hänga med en kompis eller åka till gymmet.
En kan vara ensam trots att en är tillsammans
Nästan samma punkt. Men det är en sak vi har upptäckt. Det är att vi kan vara hemma tillsammans, men göra två helt olika saker. Kanske sitta i olika rum eller i samma och ändå känna den där tryggheten och goda känslan av att vara ensam. Tror vi någon gång har sagt ”att vara med dig är som att vara ensam” och det är sagt i en positiv bemärkelse. Ibland sitter vi hyfsat nära varandra, dricker var sin kopp kaffe men pratar inte med varandra på flera timmar.
Småsaker kan vara jätteviktigt
Ibland när jag är i affären brukar jag köpa med mig någonting som jag vet Johan kommer bli glad över. Det kan vara en enkel sak som en Coco eller en Red Bull. För jag vet när jag kommer hem kommer jag ropa att jag köpt en överraskning och han kommer lysa upp när han ser den. Bara en liten grej som kan göra oss båda väldigt lyckliga för stunden. Bara för jag tänkte på just honom i den affären.
Krama varandra – hela tiden
Det finns ingenting som är så mysigt som att kramas. I vårt förhållande är det superviktigt. Jag kommer från en familj som knappt kramas. Liksom, inte när vi ses eller säger hejdå heller. Däremot Johans familj kramas hela tiden. Det är supermysigt och det känns som en laddar sina batteriet när en fått den där kramen. Bonustips är också att dansa. I köket när vi lagar mat, i vardagsrummet när ni lyssnar på musik. Alltid.
Säg förlåt
Det kan vara jättejobbigt att behöva säga förlåt. Ett ord som kan vara så svårt att säga. Det är ett viktigt ord och var inte rädd för att säga det. Gärna direkt när du märker att någonting inte känns bra. Kanske en har sagt någonting utan att tänka på det. Kom ihåg att du också ska mena det.
Allt behöver inte vara en diskussion
Detta känns som ett tips som någon mormor eller mamma har sagt. Att en ska välja sina strider. Visst, ibland är det irriterande att ens partner gör eller säger någonting. Men låt det bara ibland vara. För jag vet att jag själv kan tycka att en sak är hemskt men sen när jag väl tänker till så var det inte så farligt som jag först trodde och vid stunden hade det kunnat bli en helt onödigt bråk eller diskussion.
