• serier

    Dexter | Säsong 3

    En recension av tredje säsongen av Dexter.

    Den tredje säsongen av Dexter blir ännu en fördjupning av Dexter som person. Både i hans vardagliga liv men också som mördare. Det hela grundar sig i att han får en vän. En person som faktiskt vet vad han gör, och som inte har några problem med det. Kanske är det personen han har väntat på hela sitt liv?

    I slutet av förra säsongen började Dexter tvivla på hans fosterpappa Harry. Han insåg att det var han, och hans mördande personlighet, som drev Harry till självmord. Han klarade inte av det han hade skapat. Och det första Dexter gör i tredje säsongen är att döda en oskyldig person. En person han inte hade planerat att döda utan bara var på fel plats vid fel tidpunkt. Ett mord som skapade ett dominospel som bär på konsekvens efter konsekvens. Som resulterar i ett Dexter får en vän, Miguel Prado (Jimmy Smits). En inflytelserik åklagare – perfekt vän för en seriemördare. Eller hur? 

    Miguel är både vännen som Dexter behöver och inte behöver. Han blir personen han kan berätta saker för och vara sig själv. Men Miguel är impulsiv och är inte villig att följa kodexen. Här hamnar Dexter i ett vägskäl. Följa Harrys kodex eller sitt egna behov. Miguel blir en motpol mot Harry som ständigt är med Dexter. Som både ängel och djävulen på hans axel. Det är en intressant vänskap som kom väldigt lägligt in i serien. 

    Kan Dexter ha allt som Harry varnade honom för? Familj, vänner och barn? Det är stora frågor som Dexter aldrig riktigt tänkt på. För han skulle aldrig hamna i den här situationen. Men nu har han en flickvän, hennes barn och Miguel. Och inte nog med det Rita är gravid. Han ska nu få sitt första biologiska barn. Kommer det ändra honom? Kommer hans barn bli lika skadad som han själv? 

    Dexter är en serie som blir bättre och bättre. Tredje säsongen är bra och det finns bara några få saker som jag stör mig på. Främst är det Debra. Har svårt för henne och hennes storyline. Varje säsong en ny pojkvän (som inte är rätt för henne). Den här gången är det Anton (David Ramsey) som känns nästan för bra för Debra, och därmed hundra procent fel. Bara en onödig romans som inte kommer att sluta fint. I avsaknaden av James Doakes får vi en ny poliskollega, Joey Quinn (Desmond Harrington). Är osäker på vad jag tycker om honom. Blir såklart misstänksam mot honom på grund av skådespelaren och vilken roll han spelar. Men en bra utfyllnad efter Doakes. 

    Nu ser vi fram emot fjärde säsongen som kommer innebära att Dexter är både gift och pappa.

    Läs min recension av säsong ett och två här.

    Titel: Dexter
    Medverkande: Michael C. Hall, Jennifer Carpenter, David Zayas
    År: 2006 – 2013
    Mitt betyg: ★★★

    Skapare: James Manos Jr.
    Genre: Crime, Drama, Mystery 
    Network: Showtime
    IMBd betyg: 8.6/10

  • serier

    Dexter | Säsong 1 – 2

    En spoilerfri recension av första och andra säsongen av Dexter.

    För flera år sedan sen, drygt 7-8 år tillbaka, började jag se första säsongen av Dexter. Av någon anledning fortsatte jag aldrig. Nu har jag äntligen plockat upp den med min sambo. Vi har ägt hela boxen med alla säsonger i kanske fem år men inte sett den. Dexter är ungefär det som jag både förväntade mig, och inte förväntade mig.

    Den handlar om Dexter som lever ett slags dubbelliv i Miami. På dagen är han blodspecialist hos polisen och på kvällarna en seriemördare som dödar mördare. Vi följer helt enkelt både poliser och seriemördare och hoppas att de inte möts på fel sida. För hur hemsk Dexter än må vara är det såklart svårt att tycka illa om honom. För han är huvudkaraktären. Han har lite problem med det sociala och det är rätt underhållande att höra hans tankegångar i de mest bisarra situationerna.

    I första säsongen får vi följa polisen, inklusive hans syster Debra, gå efter den så kallade Ice Truck Killer, som tar död på kvinnor och lämnar absolut inget blod efter sig. Dexter och mördaren blir fascinerade av varandra och Dexter ser honom som en mentor. I andra säsongen blir fokusen ännu mer på Dexter när det är hans lik som kommer upp till ytan och blir fokusen för både polis och FBI.

    Dexter för mig är en helt okej serie. Eftersom vi följer en kriminell person får jag lite samma känsla som till Sons of Anarchy och Breaking Bad. Förutom att de två serierna är mycket bättre. Tror karaktärerna överlag är bättre. Det tog mig nästan en och en halv säsong att känna mig investerad i berättelsen och alla problem som dök upp. För det blir mer och mer intensivt. Det är sånna serier som jag blir otroligt stressad av. Blir ni också det?

    Tror ändå att Dexter kan bli bättre (och mycket värre, om jag har förstått ryktena rätt). Så får väl hoppas att jag blir mer vän med karaktärerna och handlingen i sig. Hoppas också snart på ett mer wow-ögonblick får än så länge har det varit rätt mycket ”jaha, jag visste det”-ögonblick där man förstår nästa steg rätt snabbt.

    Titel: Dexter
    Medverkande: Michael C. Hall, Jennifer Carpenter, David Zayas
    År: 2006 – 2013
    Mitt betyg: ★★★

    Skapare: James Manos Jr.
    Genre: Crime, Drama, Mystery 
    Network: Showtime
    IMBd betyg: 8.6/10

  • serier

    Kingdom | Säsong 2

    En spoilerfri recension av andra säsongen av Kingdom.

    Om jag var imponerad över första säsongen av Kingdom är det nog ingenting (nästan) mot vad jag ansåg om andra. Detta är en serie som fortsätter att ge, allt! Den nyanserar sig själv och fortsätter inte att trampa i samma fotspår – och det är väldigt underhållande. Vi vet inte riktigt vilket håll som den går åt. När vändpunkter kommer, är de där för att stanna eller kan det vända direkt igen?

    Under första säsongen bröts sig en zombie-epidemi ut i samband med en maktbalans och kriget om tronen bröts ut. Vi fick veta att de infekterade enbart ”lever” under kvällen och gömmer sig/sover under dagen. Men i slutet blev det klart – den sanningen var en lögn. Det var inte skillnaden på natt och dag – den var skillnaden på värme och kyla. Detta gjorde andra säsongen ännu mer intensiv. Det finns inte längre en tidpunkt på dygnet som är säkert. Varje minut, varje sekund är en farlig stund.

    Det är inte bara de döda som skapar spänning och intriger i andra säsongen. Även det politiska spelet har blivit större och ännu mer av en maktbalans. Vem är det som egentligen har makten? Och hur förvaltar man sin maktposition?

    Andra säsongen är en bra fortsättning på en ypperligt bra första säsong. Jag får nästan gåshud när jag tänker på hur bra genomförd denna serie är. Det har upptrappats men fortfarande inom samma ramar och på ett logiskt sätt. Gillar hur de väljer att gå tillbaka i tiden, för att vi ska få en bakgrund till hur epidemin startade. En bakgrund är inte ofta det vi får av zombie-historier och är därmed upplyftande att se.

    Just nu vet vi inte om det kommer en tredje säsong. Den hade ett godkänt avslut fram tills i sista sekunden. Jag hoppas såklart att det blir en tredje och håller mina tummar att vid denna tid nästa år har vi ännu en säsong på en riktigt, riktigt bra serie.

    Titel: Kingdom
    Medverkande: Doona Bae, Ji-Hoon Ju, Seung-ryong, Seong-hun Kim
    År: 2019 –
    Mitt betyg: ★★★★★

    Skapare: Seong-hun Kim, Kim Eun-hee
    Genre: Action, Drama, Horror 
    Network: Netflix
    IMBd betyg: 8.3/10

  • serier

    Brooklyn Nine-Nine | Charmig komediserie

    En recension av säsong ett, två och tre av Brooklyn Nine-Nine.

    Brooklyn Nine-Nine är en serie som förvånar mig. Mest för att jag faktiskt gillar den. Det är inte den vassaste komediserien som jag har sett, men den vågar till viss del gå över vissa gränser och är faktiskt rolig.

    Jake Peralta och hans kollegor på polisdistriktet 99 har inte alltid följt reglerna. Men det blir en stor skillnad när de får ett nytt befälhavare, Raymond Holt.

    I början var skeptisk till hur väl jag skulle ta emot karaktärerna. För det kan bli lite för mycket. Jag gillade dem men hur länge skulle man orka? Det var den riktiga frågan, och tydligen är svaret rätt länge asså. Ju längre jag såg desto mer växte karaktärerna. Gina var för mig lite irriterande men blev bättre och bättre. De enda två jag inte behöver se mer av är Hitchock och Scully. De andra har en klar charm över sig trots sina dåliga sidor.

    Brooklyn Nine-Nine

    Första säsongen är en skarp säsong och har många roliga ögonblick. Både andra och tredje fortsätter på samma sätt. Det enda tråkiga jag kan komma på med säsong tre är att Amy försvann lite (skådisen var gravid) och det var rätt roligt ändå hur de försökte gömma det. Bakom skärmar, höga bord och fejka en gravid för karaktären i några avsnitt.

    Påtal om Amy så var jag både glad och orolig när hon och Jake började dejta. Jag älskar ju par i serier och tycker det är väldigt kul med romantik, kärlek och sånt. Speciellt när det är två karaktärer som jag gillar. Skulle nog säga att Amy och Jake är mina favoriter (och Holt). Fast orolig, det var jag allt. Men jag behövde inte vara orolig för deras kärlek har inte förstört serien. Det är knappast huvudfokusen, och i vissa avsnitt kan man nästan tro att ingenting har hänt. Antar att det kanske blir mer och mer relevant ju längre serien och deras förhållande försätter.

    I slutändan är Brooklyn Nine-Nine en charmig komediserie. Uppskattar att den handlar till störst del om deras jobb och livet på stationen än deras privata liv. Dock såklart att det privata är med, men inte fokusen.

    Detaljerad information

    Medverkande: Andy Samberg, Stephanie Beatriz, Terry Crews

    År: 2013 –

    Mitt betyg: ★★★

    Skapare: Dan Goor, Michael Schur

    Genre: Comedi, Crime

    Network: NBC

    IMDb betyg: 8.4/10

  • serier

    Kingdom | Koreanskt zombiedrama som är en fröjd för ögat

    En spoilerfri recension av första säsongen av Kingdom.

    Kingdom är en koreansk serie som kom förra året, och släppte nyligen sin andra säsong på Netflix. En serie som tyvärr hade gått under min radar. Tills nu. Det var en slump som jag och min sambo såg den när vi scrollade genom Netflix. Precis när vi hade ett tomrum att fylla med en bra serie i god kvalité. Tack att vi fann denna pärla till serie.

    Hur mycket jag än gillar att se mina tonårsdrama som blivit mitt guilty pleasure så är det något så fantastiskt att se en serie som har flera kvaliteter. Kingdom har intriger, politiskt drama, intressanta karaktärer, zombies som sprider sin ’sjukdom’ som pesten (eller Corona…). En serie där vi får glimtar av någonting större – vi blir nyfikna, börjar tänka, fundera, skapa hypoteser – utan att de kastar bort det och ger oss svar direkt. Det är en serie som ger oss någonting mer och skapar en wow-känsla med rätt verktyg och inte en massa nakna människor i bakgrunden eller kärleksdravel. Därför har jag blivit frälst av denna koreanska pärla.

    Kronprinsen Lee Chang pekas ut som förrädare. Foto: Juhan Noh/Netflix
    Kronprinsen Lee Chang pekas ut som förrädare. Foto: Juhan Noh/Netflix

    Kungen insjuknar i smittkoppor och blir allt sämre. Rykten om att han faktiskt har dött sprider sig samtidigt som klanen Haewon Cho pekar ut kronprinsen Lee Chang som förrädare. I jakt på sanningen om sin far rider kronprisen tillsammans med sin vakt, Moo Young, för att leta upp kungens läkare. Istället hamnar de i en by som har blivit plågad av en mystisk sjukdom. 

    Politiskt drama om klasser

    Visserligen är det en serie som fokuserar mycket på zombies. Men det är lika mycket, om inte mer, en serie som handlar främst om politik. Om maktspelet och samhällsklasserna. Därför känns det som, under vissa stunder, att vi tittar på Game of Thrones. Eftersom det är intriger, planer och en tron som flera vill säkra. Grunden i Kingdom är egentligen klasserna och skillnaderna på det. Hur den rika adeln reagerar på problemet och handlar utifrån det. Att de fattiga människorna får ta saker i egna händer och tar beslut som får förödande konsekvenser.

    Drottningen väntar barn – den nya kronprisen. Foto: Juhan Noh/Netflix
    Drottningen väntar barn – den nya kronprinsen. Foto: Juhan Noh/Netflix

    Gripande action och våld i någon form av tillfredställelse och brutalitet. Det är nog så jag skulle beskriva första säsongen av Kingdom. De är inte rädda för att visa blod och våldet. Vilket kanske får många att vända och scrolla förbi, men jag kan istället bli lättad. För att det inte sparar på krutet och tänker på publiken allt för mycket. Jag vet inte varför men det är bara skönt ibland att det inte finns några större gränser på vad man får och inte får visa och göra. 

    Nu är jag redo att se andra säsongen som kom nyligen. Säsongsavslutningen lämnade oss med stor vilja att se mer. Allt vi visste innan – kan vi vara säkra på det eller är det en lögn? 

    Kingdom visar otroligt vackert och brutalt våld. Foto: Juhan Noh/Netflix
    Kingdom visar otroligt vackert och brutalt våld. Foto: Juhan Noh/Netflix
    Detaljerad information

    Titel: Kingdom

    Medverkande: Doona Bae, Ji-Hoon Ju, Seung-ryong, Seong-hun Kim

    År: 2019 –

    Mitt betyg: ★★★★★

    Skapare: Seong-hun Kim, Kim Eun-hee

    Genre: Action, Drama, Horror 

    Network: Netflix

    IMDb betyg: 8.3/10

  • You
    serier

    You | Joe har hittat en ny tjej att följa

    You, säsong 2 som sänds på Netflix

    Sedan de flesta serier jag ser har gått på jullov har jag knappt sett ett avsnitt av en serie – och det har varit väldigt skönt! Ibland hamnar jag i en svacka när det kommer till serier och det har varit en väldigt passande nu i och med ledigheten. Men under den här perioden har jag ändå klarat av att se andra säsongen av You där vi ännu en gång får träffa Joe. Har ni sett den? I så fall, berätta lite vad ni tycker!

    Jag skrev efter första säsongen att jag inte trodde den skulle följa andra boken med en flytt till en ny stad på grund av att Candace dök upp i slutet. Men jag hade fel. Joe flyttar till LA och byter namn till Will. Han har en idé om att han ska lämna allt som skedde i första säsongen bakom sig men det förändras när han träffar Love.

    Nytt liv i samma handling

    Blev faktiskt väldigt förvånad att You blev så populär som den blev. Borde inte ha blivit det egentligen med tanke på all true crime som finns runt omkring oss som alla älskar i både serier och podcasts. Är det mig som det är fel på att jag inte är helt förälskad i denna serie? Hm… kanske det är så. Är glad att de bytte stad för att få in nya influenser och blåsa nytt liv i den annars tröttsamma handlingen. För jag är fortfarande i mina tankar att detta inte kan hålla på hur länge som helst. Trots det är den förnyad, och jag tror det även ska komma flera böcker.

    You
    Joes ex Candace dyker upp och skakar om hans värld

    Hur som helst, en flytt var nyttigt. LA blir också som en karaktär i serien i sig, lite som New York var i första säsongen. Atomsfären och hur människorna är. LA är den ytliga staden där folk verkligen bryr sig om sin Instagram och att dricka de specifika juicerna. Motsatsen till Joe helt enkelt. När han träffar Love blir han nästan imponerad att hon har ett privat konto.

    Inte helt övertygad över You

    Visserligen försöker Joe på sitt sätt vara lite annorlunda, men det går ju åt skogen rätt fort, men jag tycker verkligen att detta är en serie som trampar på samma ställe. Lite för mycket. Vi kan premissen och blir inte förvånade över någonting. Inte ens twisten i slutet som jag nästan kunde förutse och blev inte så imponerad över.

    Jag är i alla fall inte helt övertygad över serien. Men kan ändå förstå varför andra gillar den. Håller tummarna att ingen ser detta som en romantisk serie där de gillar Joe. Alltså, Joe är ingen dålig karaktär. Han är hemsk, men eftersom alla karaktärer runt omkring honom är nästan värre är det nästan helt okej att han är som han är. Fast han är fortfarande inte är en bra karaktär.

    Titel: You
    Medverkande: Penn Badgley, Ambyr Childers, Victoria Pedretti
    År: 2018 –

    Skapare: Greg Berlanti, Sera Gamble
    Genre: Crime, Drama, Romance
    Network: Netflix
    Mitt betyg: ★★

  • serier

    Unbelievable | Säsong 1

    Titel: Unbelievable
    Skapare: Susannah Grant, Sarah Timberman, Michael Chabon
    Medverkande: Kaitlyn Dever, Toni Collette, Merritt Wever 
    Genre: Drama
    År: 2019 –
    Network: Netflix
    Mitt betyg: ★★★★★

    Baserad på en sann historia. 

    Marie Adler är en ung kvinna på 18 år som har ett bråkigt förflutet. Hon har flyttat från fosterhem till ett annat hela sitt liv. Nu bor hon på ett halvvägshem tills hon ska ha ett eget hem. När hon anmäler en våldtäkt till polisen är det ingen som tror på henne. Inte poliserna, hennes tidigare fostermamma eller de andra ungdomarna på boendet. Istället blir hon anklagad för att ljuga. Förövaren har inte lämnat några spår efter sig och det är bara hennes, något förvirrande, historia som är grunden. Tills slut börjar även hon tvivla.

    Lite längre bort, möts två poliser. De hade båda varsitt våldtäktsoffer utan en förövare. De inser hur lika historierna är och att de troligtvis har samma förövare och han har gjort detta ett antal gånger innan.

    Unbelievable är en serie som nästan alla borde se. Den är jobbigt att se på för den känns äkta. Jag är trött på att se våldtäkter på tv där de sker i inget annat syfte än att skapa en maktbalans. Det är överallt. Till exempel i serien Game of Thrones. Det som Unbelievable gör bra är att det inte är ’förskönat’ och fokuserar inte på handlingen i sig, utan efteråt. Konsekvenserna. Hur en sådan här händelse faktiskt påverkar en människas liv. Hur de ändrar sitt beteende, skyller på sig själva, har svårt att lita på andra med mera. Jag hoppas att ingen ska behöva känna såhär, men är mycket väl medveten att det är sker överallt hela tiden. Många känner sig nog som Marie Adler, eller de andra offren, oavsett om de blir betrodda eller inte. Om förövaren blir dömd eller inte. 

    Skillnaden på bemötande av poliserna

    Det är på många sätt en frustrerande serie att se. Från förhören med Marie, hur hon tvingas berätta samma historia om och om igen. Hon blir behandlad som hon har gjort någonting fel. En av hennes första ord är just om hon är i trubbel. För det är exakt så det känns. Skillnaden på hennes erfarenhet och en annan ung kvinna lite senare är stor. Där den polisen, en kvinnlig, är lugn och sansad. Följer med henne överallt, till sjukhus och hem. Inget kalt förhörsrum med armarna korsade. I slutändan är detta ingen serie om våldtäkten i sig, att hon faktiskt hade rätt. Utan snarare vem som får höra den. 

    Merritt Wever och Toni Collette är fantastiska i sina roller. Foto: Netflix

    Kaitlyn Dever är fantastisk i sin roll som den unga och sköra Marie. Hon äger hela serien och jag ser fram emot att se mer av henne. Även Merritt Wever och Toni Collette är lysande i rollerna som de kvinnliga poliserna. Tyvärr känns det lite fel att jag vill betona att de är kvinnor. Mest för att det är en sådan skillnad i bemötandet. Hur Marie möts av två män, och de andra av kvinnor. Kan mycket väl inte ha att göra med könet på poliserna utan snarare hur de arbetar. Eller att det gått tre år och en har blivit mer medveten om hur en ska hantera dessa ärenden. 

    Sist men absolut inte minst. Om du eller någon du känner behöva stöd av någon form. Det finns tjej- och kvinnojourer överallt i Sverige. Här kan du hitta den jour som är närmast dig

  • serier

    Das Boot | Säsong 1

    Titel: Das Boot
    Skapare: Johannes W. Betz, Tony Saint
    Medverkande: Vicky Krieps, Tom Wlaschiha, August Wittgenstein
    Genre: War, Drama
    År: 2018 –
    Network: Sky
    Mitt betyg: ★★★★

    Tv-serien Das Boot börjar direkt där filmen avslutades. Jag är ett stort fan av filmen, och därmed var jag tvungen att se på tv-serien. Den kom under 2018 i Tyskland, men blev upphämtad av SVT tidigare i år.

    Den handlar det om tyska män under andra världskriget och livet i en U-båt. I denna är det både om en u-båt men också om en motståndsrörelse på land.

    Vi får följa syskonen Frank och Simone Strasser. Frank har en förbjuden kärlek samtidigt som han blir beordrad att gå på en u-båt med en stor maktkamp ombord. Simone har fått jobb som översättare och kastas rakt in i motståndsrörelsens och polisens kamp.

    Att ha både en handling på land och till sjöss kan jag se som både en fördel och en nackdel. En fördel för att det händer mer, tillåts att ha flera olika karaktärer (kvinnor!). Nackdelarna är väl att den där tryckta och klaustrofobiska känslan försvinner snabbare och det blir plötsligt svårt att hinna lära känna alla karaktärer. De på land lär jag mig fort, men de på u-båten hinner jag knappt lära känna namnen på och ännu mindre deras olika personligheter.

    Foto: Nik Konietzny / Bavaria Fiction GmbH
    Foto: Nik Konietzny / Bavaria Fiction GmbH

    Frank Strasser blir beordrad till att gå på u-båten där fokusen tas ifrån honom och hamnar på kaptenen Klaus Hoffman istället. Hoffman är ny som kapten och lever i sin fars skugga. Han är väldigt lugn och handlar rakt efter regelboken – och därför gör några val som inte alla uppskattar. Bland annat inte hans högra hand Karl Tennstedt. En maktkamp ställer sig in ganska snabbt, speciellt när de får en till ombord som inte uppskattas.

    Två världar som lockar

    Simone har inte riktigt hittat sin plats i livet. Hon är inte tillräckligt tysk för att hon vuxit upp i ett mellanting mellan Frankrike och Tyskland. Inte heller tillräckligt fransk även om hon talar deras språk bor där. Däremot har hon hittat sin plats hos den tyska militären som en översättare. Jobbet får henne att bli vän med Gestapo-utredaren Forster, men tack vare hennes bror får hon även kontakt med en motståndsrörelse. Dessa två världar skapar stora spänningar och livet blir väldigt komplicerat för Simone.

    Det jag gillade med Das Boot var hur välgjord den är. Det är en budget bakom. Det är bra skådespelare och det rätt språk. Vi får höra tyska, franska och engelska. Som det ska vara. Den är inte vacker, utan det är smutsigt. Precis som krig är.

    Nästa säsong

    Det ska komma en andra säsong. Är kluven mellan om jag vill det eller inte. Det räckte gott och väl, men slutet vittnar om en bra andra säsong. Det hade även varit kul att få fördjupa sig i vissa karaktärer och faktiskt för en gång skulle lära känna dem.

  • serier

    Élite | Säsong 2

    Titel: Élite
    Medverkande: Min El Hammani, Itzan Escamilla och Miguel Bernardeau
    Genre: Chrime, Drama och Thriller
    År: 2018 –
    Network: Netflix
    Mitt betyg: ★★★

    Andra säsongen av detta spanska tonårsdrama är tillbaka. Élite är en sexig, ångande och otroligt dramatisk serie. En riktigt smarrig serie som en blir lätt beroende av med deras relationer och blod.

    Detta är en serie där de blandar mord men tonåringar. I första handlade det om mordet på den rika tjejen, Marina, och där den bråkiga, fattiga killen blev anklagad för mordet. Nu handlar det istället om ett försvinnande. Samuel, vars bror blivit anklagad, försöker lista ut vad som faktiskt skedde. Vem mördade Marina och låter en oskyldig sitta tjugo år i fängelse? Han kommer närmare och närmare sanningen när han en dag försvinner. Vem ligger bakom försvinnandet? Och kommer sanningen komma fram?

    Tre nya karaktärer kom rakt in i serien och rörde om en hel del. Rebecca, tjejen med riktigt mycket attityd men otroligt gott hjärta. Hon blir snabbt vän med Samuel och Nadia. Hon hjälper dem att leva lite och ha kul. Tycker synd om henne när hon faller för Samuel men han ser bara en annan. Mer om hans kärlek senare. Dock rör hon upp en del när vi inser att hennes mamma är någon form av droglord, och Samuel börjar göra leveranser för henne för att få pengar. Dumma människor och att Samuel är försvunnen. Sammanträffande?

    Cayetana gick från en hyfsat intressant karaktär till vara den mest irriterande personen jag någonsin har sett. Hon är verkligen inte en favorit som ni kanske förstår. Hon framställer sig själv som rik, som lockar bland annat Lu direkt. När hon i själva verket också är en del av den andra klassen. Hennes mamma är städerskan på bland annat skolan. Var det meningen att vi skulle tycka synd om henne? För det hon gör i slutet. Wow. Vilken jubelidiot. 

    Foto: Manuel Fernandez-Valdes

    Sist, men absolut inte minst har vi Valerio. Halvbror till Lu och en karaktär jag inte riktigt kunde sätta fingret på. När han inte tog droger och skapade problem var han en fin karaktär, speciellt mot Nadia. Gjorde lite ont i hjärtat när han sa sin hemlighet för henne och att det var kul att vara vän med henne. För nu skulle hon inte vilja. Han är kär i Lu. Om de inte hade varit halvsyskon hade jag tyckt det var sött. Okej, jag tycker det är sött. Ber verkligen om ursäkt för det. Förstår inte varför de var tvungna att vara det. Kunde de inte varit lite mindre släkt? Typ bonussyskon, som inte bodde med varandra, lite som Clueless? Eller?

    Andra kärlekspar var ju självklart Ander och Omar. Två som jag hade väntat på att se mer av. Och det fick jag. De hade en riktig berg-och-dalbana. Både fina stunder och fruktansvärda. När Omar känner sig fri och är för första gången den han vill vara. Men det är för mycket för Ander. Fuck you Ander. Ander hade ingen bra säsong. Detta och hur han får reda på vem som mördade Marina, men säger ingenting. Inte ens när han blir tillfrågad rakt ut. 

    Sedan har vi självfallet triangeldramat mellan Nadia, Guzmán och Lu. Guzmán och Lu har hittat tillbaka till varandra efter sorgen av Marina. Dock räcker det inte helt för honom då han har ögonen åt Nadia. Såklart blir det till slut Nadia och Guzmán. Men inte utan en hel del krångel, som bland annat en sexvideo och att Nadia tvingas berätta för sina föräldrar.

    Foto: Manuel Fernandez-Valdes

    Sanningen om mordet och Samuels försvinnande då? Samuel gör allt för att få reda på vem som mördade Marina. Så långt att han till och med ingår i ett förhållande med Carla. Blir så kluven till Carla. Hon var nog en av de jag hatade mest i förra säsongen, och hon gör så många fel här. Vi får se en mjukare sida hos henne när hon är med Samuel. Plötsligt känns hon helt okej. 

    Med tanke på hur Guzmán var mot polisen, och väldigt kaxig och hela ‘bryr mig inte’-attityden så kändes det som han hade någonting med Samuels försvinnande. Det visade sig att det var så… fast han arbetade med Samuel. De använde hans försvinnande till att lura fram den riktiga mördaren. Och de lyckas. Carla går till polisen och angiver Polo. Men först går hon till honom och varnar honom. Cayetana, som är kär i Polo, bestämmer sig för att rädda honom och hittar mordvapnet helt själv (!) och plötsligt blir Polo fri. För det finns inga bevis mot honom. Och såklart har Nano flytt landet så han är fortfarande huvudmisstänkt.

    Foto: Manuel Fernandez-Valdes

    Vad tyckte jag? Blir så provocerad över att ingen säger någonting till Guzmán eller polisen. Tycker Ander har varit en riktigt jobbig person, och jag gillar ju honom. Gillar att Nadia börjar bli mer och mer sin egen person, samtidigt som hon kommer överens med sina föräldrar. Scenen när de kramades var så viktig. Var lite komiskt hur Samuel blev mer och mer lik Nano, till både personligheten och utseende. Min favorit denna säsong var faktiskt Lu. Vilket förvånar nog ingen mer än mig själv. Väldigt oväntat.

    Nästa säsong

    Om det blir en tredje säsong, vilket jag tror. Måste den handla om ett mord eller liknande. Som de två tidigare. Då måste det handla om vem som dödade Polo. För han är den mest utsatta personen. Han är hemsk, så det är helt … okej.

  • serier

    Mindhunter | Säsong 2

    Titel: Mindhunter
    Medverkande: Jonathan Groff, Holt McCallany och Anna Torv 
    Genre: Chrime, Drama och Thriller
    År: 2017 –
    Network: Netflix
    Mitt betyg: ★★★★

    Mindhunter handlar om två FBI-agenter Holden Ford och Bill Tench som påbörjar arbetet med att intervjua flera mördare för att kunna använda den informationen till att förhindra liknande mord. De myntar begreppet seriemördare, och serien är inspirerad från boken Mindhunter: Inside the FBI’s Elite Serial Crime Unit, en memoar om FBI-agenten John Douglas.

    I andra säsongen börjar de mer och mer använda sig av den faktan de fått av intervjuerna och applicera det i verkligheten. Mest specifikt på Atlanta morden som pågick mellan 1979 och 1981. Och de får till slut även intervjua den ökände Charles Manson.

    Mindhunter är en fängslande serie som ganska nyligen kom ut med sin andra säsong efter en lång väntan. Från att knappt hört någon tala om den 2017 till att höra om den varje dag nu 2019. Det får mig att undra varför, och kan inte låta bli att tänka på hela seriemördar och fall trenden som pågår just nu. Vare sig den faller under en trend eller inte så gör det inte Mindhunter till en sämre serie. Jag gillar den, och jag tror att flera är som mig. Att de fastnade för det långsamma tempot, idén med kartläggandes av mördare snarare än våldet och de blodiga detaljerna.

    Andra säsongen skiljer sig lite från den första. Bland annat att det är mindre teoretiskt och mer praktiskt. Det gör inte lika många intervjuer, och det är inte längre små fall som de löser på något avsnitt. Istället använder de kunskapen de har tagit till sig av dessa seriemördare och hamnat rakt i Atlanta och de barnmorden som sker där. På två år dör fler än 28 stycken, varav de flesta är barn. Barn som ingen, förutom föräldrarna, bryr sig om. Polisarbete som hamnar mellan stolarna och Holden som är möjligtvis lite väl självsäker på sin teori. Att det är ett sådant stort fall som vi alla blir investerade i, då vi får se vad poliserna gör, hur familjerna hanterar sorgen, så blir det mer spännande än vad det var i första.

    Holden och Bill tror sig ha fångat sin mördare. Foto: Netflix
    Holden och Bill tror sig ha fångat sin mördare. Foto: Netflix

    En annan skillnad är att fokusen på karaktär har bytts ut. Holden har hamnat lite i skymundan och istället har det gått över till Bill. Han som är familjefadern, och vet hur en ska agera socialt, har stora familjeproblem denna säsong. Tråkigt nog bryr jag mig väldigt lite om vad som sker, men vill bara att just han ska ha det bra. Hade kanske behövt mer bakgrund till han och hans familj i första för att jag verkligen skulle vilja alla bästa i denna. Även Wendy får större utrymme i denna säsong.

    Mindhunter är en långsam serie där inte alla knutar knyts upp. Men det är okej. För det är så livet är. Om jag har förstått det rätt går det fortfarande en diskussion om det kommer bli en tredje säsong. Jag hoppas inte det. Allt för många serier kör på istället för att sluta på topp. Den hade ett bra slut, och vet inte vad mer jag skulle vilja se av den.