-
The Lighthouse | Obehaglig stämning med skådespelare i toppklass
FÖR NÄSTAN TVÅ ÅR sedan sen skrev jag att jag ser fram emot vad Robert Eggers kan leverera i framtiden. Då tipsade jag om The Witch, som är en av de bästa skräckfilmerna som kom under decenniet. I helgen såg jag hans andra långfilm, The Lighthouse, och den är lika fantastisk. Stormande vindar, vågor som kastas mot klipporna och ljudet av fiskmåsar. Det är en isolerad miljö som vi mötas av när två fyrvaktare (Willem Dafoe och Robert Pattinson) kommer till ön. Dafoe är den äldre och bestämda sjömannen, med havet som sin kärlek och med stor vidskepelse i bagagen. Han dikterar den nya och yngre kollegan (Pattinson) som inte…
-
Joker – så bra som alla säger?
Batman filmatiseringarna ser alla lite olika ut men följer den klassiska mallen att Bruce Wayne är en rik man som gör fantastisk mycket bra för samhället med hjälp av hans pengar och Batman är den som slår till mot kriminella med hjälp av våld. Han är god. Han och hans pappa har städat upp i de dåliga kvarteren och det är någonting som vi tänker är bra. Har någon frågat vad de som bor i dessa kvarter tycker? Inte förrän nu. Där fattiga får skulden för att de är just fattiga. Arthur Fleck är en wannabe-stand-up-komiker och hyr-clown som lever fattigt tillsammans med sin mamma. Han lever ett tufft liv,…
Du kanske också gillar
Filmdagboken | Maj ’19
Att se och läsa i maj
Skräckfilmer att titta på under Halloween
-
Filmrecension | It: Chapter 2
Jag gillade verkligen första filmen som kom för två år sedan sen. Sedan dess har jag sett fram emot en fortsättning. Att se barnen som vuxna och ännu en gång möta Pennywise. Blev dock besviken på denna. It: Chapter 2 har samma problem som boken och tv-filmen från 1990 – att jag inte bryr mig lika mycket om de som vuxna. Grunden i vänskapen mellan dem är att alla hjälps åt, vi mot clownen, det fungerar bara om en tror på det osv. Det hör till barndomen, och inte lika mycket som vuxna. Bill har blivit en författare som ingen kan skriva ett bra slut. Richie en ståuppkomiker. Eddie jobbar…
Du kanske också gillar
Now comes the part where we throw our heads back and laugh
Just nu
Filmdagboken | Januari ’19
-
Filmrecension | Us
För att njuta av hela filmen bör en veta så lite som möjligt om den i förväg. Det räcker gott och väl att säga att en familj, kopior av Adelaides egna familj, dyker upp och det blir en kamp om överlevnad. Varje person i familjen kämpar för sin egen och för resterande familjemedlemmars skull, och de använder sina egna styrkor. Ingen blir den hjälplösa individen, utan alla drar sitt strå till stacken. Både de vuxna och de två barnen. Jag gillar den plågande stämningen. Hur de bara dyker upp och ställer till kaos för familjen, och för många andra. Det jag gillade mest var nog ändå när jag inte visste…
-
Filmrecension | Batman vs Teenage Mutant Ninja Turtles
Innehåller recensionsexemplar av 20th Century Fox Hela filmen är fylld av både små och stora saker som flörtar med de gamla fansen. Allt från Superman-muggen som Batman dricker ur till skurkarna som dyker upp en efter en. Det skapar en nostalgisk känsla, och de gamla fansen har någonting att minnas tillbaka med, men trots detta tas de aldrig ifrån storyn. Kan bero på att det är en ganska simpel story. Men det gör inte den, eller filmen, sämre för det. En fråga jag har, som inte sett allt för mycket av varken TMNT eller animerade Batman, är vem filmen är gjord för? Den är fylld av komiska scener, som står…
-
Filmrecension | Lejonkungen
Tycker det är svårt att sätta ett betyg på denna film. Men det blev en trea som ett medelmåttig film. Handlingen är fortfarande toppen. Om vi bara hade satt betyg på hur söta lejonen var, speciellt Simba som unge hade det varit en fullpoängare. Ser ni hur söt han är?! Det var nog inte en enda i biosalongen som inte utbrast ”aw” när han lyftes upp i den nu ikoniska scenen. Men jag kan inte låta bli att tycka att det ändå är rätt onödig att göra. Precis som de flera nya versionerna av Disney som ploppat upp de senaste åren och bara fortsätter dyka upp. Det är kul att…
-
Filmrecension | Midsommar
Midsommar är en skräckfilm som passar mig ypperligt. Det är obehagligt och en extrem obekväm stämning över tillvaron som dessa fyra amerikanska ungdomar finner sig i. Det är absolut ingen film för er som vill hoppa av rädsla och sitta bakom en kudde. Utan det är en annan typ av skräck. En där det bli bara mer och mer bisarrt och allt bara känns fel. Trots de öppna landskapet får jag en klaustrofobisk känsla. De är fast på en plats, men ändå så fria. Det är också otroligt underhållande att se på Midsommar och tänka att i världen kanske det finns människor som tror det är så här det går…
Du kanske också gillar
Månadssammanfattning | Juni
Das Boot kommer till SVT
Filmrecension | Spider-Man: Far from Home
-
Filmrecension | Spider-Man: Far from Home
Vi möter en Peter Parker i sorg. Alla frågar om Tony och vem det är som ska fylla hans skor. Det självklara valet verkar vara just Peter. Det verkar som folk glömmer bort han fortfarande är en tonåring, endast 16 år och han ska bli den stora ledaren. Väldigt tveksamt. Därför är det inte så konstigt att han hellre vill spendera tid med sina kompisar framför att rädda världen. Speciellt när han planerar att berätta för MJ om sina känslor. Jag gillar verkligen Tom Holland som Spider-Man. Han har både de seriösa sidorna som en superhjälte, och känslofyllda sidorna hos en tonåring. Spider-Man: Far from Home är en rolig film.…
-
Filmrecension | X-Men: Dark Phoenix
X-Men: Dark Phoenix kanske inte är en värdelös film, eller den sämsta i hela X-Men-serien. Däremot vill jag kategorisera den som den mest onödigaste filmen. Och även den tråkigaste. Det är sällan jag ser en film och önskar att den tog slut, när jag är på väg att somna eller himla med ögonen till varenda scen. Till Dark Phoenix prickade jag nog in precis alla. Vi säger hejdå till många kära karaktärer och skådespelare inom Marvel just nu. Först med Avengers: Endgame, och nu även med X-Men som har varit både en hit och miss. Därför skulle det vara klart att det skulle finnas med några dödsscener. Första dödsscenen kommer…
Du kanske också gillar
Se Riverdale stjärnorna i deras egna filmer
I min filmhylla
5 vänskaper i film som jag avundas på
-
Filmrecension | Jurtjyrkogården
Jurtjyrkogården är ännu en adaption på Stephen Kings roman. Den första filmen som har blivit en stor klassiker kom 1989 och är en jättebra skräckfilm. Den har många delar som gör den till ruggig men också en tankeställare. Jag var ju inte överlycklig i Stephen Kings roman. Har ungefär samma problem med den som jag har med hans andra böcker jag har läst. I alla fall Det. Men det problemet jag har är varken med i originaladaptionen eller den här från 2019. Vilket är skönt, för det som är kvar är en bra skräckfilm. En film om familjen, om sorg och hur långt en är villig att gå för att…
Du kanske också gillar
Månadssammanfattning | Februari
Topplista | Regissörer
Att se och läsa i mars
