Sagan om Isfolket | 33-37

Isfolket

Nattens demon

Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han upptäckte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom – och förälska sig i honom.

Detta kan mycket väl vara en av mina favoritböcker i Isfolket-serien. Vet inte riktigt varför utan bara att jag älskar den. Kärleken som uppstår mellan två som som inte alls borde vara kära. En nattdemon och en flicka. De växer också upp med varandra och lär sig att älska varandra. Inte att de måste – för snarare tvärtom. Men att de inte blir blixtförälskade som i många andra av böckerna. Väldigt många scener med erotiska inslag om en gillar sånt. Och mer av den storyn om Lucifer som ger sig in i matchen mot Tengel den onde. Gillar sånt!

★★★★

Isfolket

Kvinnan på stranden

André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamme Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd…

Den här boken handlar om en myt och ett mysterium. Ännu en gång. Att de nu ska försöka lista ut vem som är deras släkting. Grejen är att jag som ni vet föredrar när de är hemma och de senare böckerna är väldigt lite där. Det tycker jag är tråkigt. Och alla dessa mysterium är bara ingenting för mig. Jag vill ha familjen och deras historia. Vad de sysslar med. Okej, antar dock att det finns en gnutta av familjens historia (då den är sammankopplad) men ändå.

★½

Isfolket

Vandring i mörkret

I Marimas Spanien satt en amatörkompositör och experimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Med Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle…

Gillar ändå ibland resor. Och denna resa till Spanien är ändå spännande. Det blir ett äventyr att följa Vetle. Hans resa genom Europa som är i fullgång av första världskriget. Han får se sviterna av det men aldrig riktigt komma in i det. Hans resa handlar om Tengel den onde som börjat röra på sig. Det är också ett ”monster” med i denna och det är ju ändå rätt kul!

★★½

Isfolket

Trollmåne

Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Lindelo, över vilken det vilade en förunderlig mystik…

Christa är en sådan fin karaktär. Hela den släkten med Saga och neråt är intressanta och följa. Christa som blir ändå dåligt behandlad av sin så kallade far. Vet egentligen ingenting om livet och är alldeles för naiv för sitt egna bästa. Sen har vi Lindelo som är en särskild karaktär. Det är ändå väldigt fint. På sitt konstiga sätt.

★★★½

Isfolket

Stad i skräck

En råkall januaridag 1937 kom Döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dalen. Polismannen Rikard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av det måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit…

Okej, ännu en polisuppdrag med att leta upp människor för att folk dör. Men detta har ingenting med Isfolket att göra. Förutom att Rikard råkar vara där och han blir ju automatiskt inte sjukt för han är Isfolket och de är starka – men han är ändå inte en utvald eller drabbad. Bara en vanlig man. Så även om jag uppskattar den för Vinnie och allt omkring är intressant är detta inte en favorit.

★★½

Tidigare inlägg om Isfolket, 

1-45-89-1213-1718-2223-2728-32

Månadssammanfattning | Augusti

augustiAugusti är inte min seriemånad. Och har nog aldrig varit det heller. Har sett ett avsnitt av Disenchantment än så länge. Tänker att jag måste se mer innan jag säger om den är bra eller inte. Vi såg också senaste säsongen av Archer. Det gick otroligt fort ändå. Annars har jag faktiskt mest sett på Beverly Hills 90210. Och kommer förhoppningsvis fortsätta med den så jag hinner se klart den någon gång.

Nya serier jag har sett: Disenchantment
Serier jag har sett klart: –
Serier jag har sett ikapp: Archer

augustiHar läst väldigt lite under augusti. Kan väl dra anledningarna att vi gjorde så mycket annat och jag hade inte tid (eller lust) att sätta mig ner och läsa. Sen kom dödsfall, jobbet och allt annat. Helt enkelt livet kom emellan. Men jag saknar att läsa. Så hoppas på en härlig höst med mycket läsning.

53. Kvinnan på stranden – Margit Sandemo | ★½
54. Vandring i mörkret – Margit Sandemo | ★★½
55. Trollmåne – Margit Sandemo | ★★★½
56. Stad i skräck – Margit Sandemo | ★★½
57. Små män kastar långa skuggor – Margit Sandemo | ★★★

Antal böcker på svenska: 5
Antal böcker på engelska: 0
Antal böcker non-fiction: 0
Antal ljudböcker: 0
Antal sidor: 1 264
Medelbetyg: 2,6

augusti

25 stycken filmer i augusti. Ändå inte helt illa med tanke på hur mycket sämre det har gått på de andra två fronterna denna månad. Vem visste att augusti skulle vara en sådan filmmånad. Där jag också gick på bio två gånger! Först dagen innan min födelsedag för att se Mamma Mia med några vänner och sen på min födelsedag som är ett perfekt tillfälle att gå på bio. Då såg vi The Meg. Antar att jag ska försöka skriva några recensioner på de två filmerna.

81. Highlander | ★½
82. The Big Lebowski ♲ | ★★★★½
83. Sense and Sensibility ♲ | ★★★★
84. Annihilation | ★★½
85. Tenebre | ★★★½
86. Goodnight Mommy | ★★★½
87. Brüno | ½
88. Scooby-Doo on Zombie Island | ★★★
89. Shrek ♲ | ★★★★
90. Shrek 2 ♲| ★★★
91. Shrek the Third ♲ | ★★
92. Kill Bill Vol. 1 ♲ | ★★★★
93. Kill Bill Vol. 2 ♲ | ★★★★
94. Shrek Forever After | ★★★
95. Despicable Me | ★★
96. Star Wars: The Last Jedi ♲ | ★★★½
97. Bamse och Tjuvstaden | ★★★
98. Back to the Future ♲ | ★★★★
99. Back to the Future Part II 
| ★★★½
100. Straight Outta Compton ♲ | ★★★★
101. Fantastic Four ♲ | ★★
102. Mamma Mia! Here We Go Again | ★★★★
103. Fantastic 4: The Rise of the Silver Surfer ♲ | ★
104. The Meg | ★★★½
105. Pretty Woman ♲ | ★★★

Antal filmer jag sett tidigare: 14
Antal filmer på bio: 2
Antal dokumentärer: 0
Medelbetyg: 3,06

Månadssammanfattning | Juli

Sons of Anarchy

Månadens serie,

Svårt att inte säga Sons of Anarchy som vi har sett så mycket av den senaste tiden. Såg ett avsnitt av nya American Woman och kände direkt efteråt att detta var ingenting för mig. Jag och Johan började också lite smått att se på Westworld (tre eller fyra avsnitt än så länge).

Nya serier jag har sett: American Woman och Westworld
Serier jag har sett klart: –
Serier jag har sett ikapp: –

Böckerna jag har läst,

Jag tog en kort paus i mitt Isfolketmaraton för att läsa Sharp Objects för att jag ville läsa boken innan jag såg serien. Men nej, jag har självklart inte påbörjat den än. Det får bli någon gång efter semestern.

39. Sharp Objects – Gillian Flynn | ★★★★½
40. Vargtimmen – Margit Sandemo | ★½
41. Demonen och jungfrun – Margit Sandemo | ★★½
42. Våroffer – Margit Sandemo | ★★½
43. Djupt i jorden – Margit Sandemo | ★★★
44. Ängeln med dolda horn – Margit Sandemo | ★★½
45. Huset i Eldafjord – Margit Sandemo | ★★
46. Synden har lång svans – Margit Sandemo | ★★
47. Is och Eld – Margit Sandemo | ★★
48. Lucifers kärlek – Margit Sandemo | ★★★½
49. Människadjuret – Margit Sandemo | ★★
50. Färjkarln – Margit Sandemo | ★½
51. Hunger – Margit Sandemo | ★½
52. Nattens demon – Margit Sandemo | ★★★★

Antal böcker på svenska: 13
Antal böcker på engelska: 1
Antal böcker non-fiction: 0
Antal ljudböcker: 0
Antal sidor: 3 688
Medelbetyg: 2,5

2000-talet

Filmer jag har sett,

17 filmer fick jag till under den extrema värmen. Ändå rätt bra tycker jag. Bara en av dessa som jag faktiskt såg själv också. Vi bestämde oss för att se Hannibal-filmerna efter ha sett The Silence of the Lambs när vi var hemma hos J föräldrar. Såg också The Mummy, den ”nya” med Tom Cruise och herregud vad dålig film. Aldrig varit så uttråkad i hela mitt liv. Sedan såg vi såklart The Departed, filmen vi alltid ser om vi inte vet vad vi vill se och vill se något riktigt bra. Måste räkna i slutet av året om jag av en händelse ser den flera gånger på ett år.

64. The Silence of the Lambs ♲ | ★★★★
65. The Mummy | ★
66. Set It Up | ★★
67. Wild Hogs | ★½
68. Red Dragon ♲ | ★★★
69. Hannibal ♲ | ★★★
70. The Departed ♲ | ★★★★½
71. The Evil Dead | ★★★★½
72. The Usual Suspects | ★★★★
73. Without a Paddle | ★½
74. Happy Death Day | ★★★
75. Ghost Stories | ★★★
76. Three Billboards Outside Ebbing, Missouri | ★★★★
77. Bridge of Spies | ★★★½
78. Seven Psychopaths | ★★½
79. The Mothman Prophecies | ★★
80. Easy Rider | ★★★½

Antal filmer jag sett tidigare: 4
Antal filmer på bio: 0
Antal dokumentärer: 0
Medelbetyg: 2,9

Sagan om Isfolket | 28-32

Isfolket

Is och eld

Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klumpiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe, men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is…

Blir alltid så ledsen när det handlar om äktenskap som inte fungerar för att männen är svin. Minns ni Liv i de första böckerna som blev illa behandlad av sin man. Här har vi en man som förstör både Signe och Belinda. Verkligen tragiskt. Annars är inte denna bok toppenbra. Viljar är en intressant karaktär – men hans känns inte så Isfolket av sig. På ett skumt sätt. Han borde veta att han kan vända sig till Vinga och Heike. Men han gör det inte.

★★

Isfolket

Lucifers kärlek

Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap. Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof…

För att vara lite rädd för demoner och djävular är jag ändå rätt fascinerad av Lucifer. I alla fall när de talar om honom som en fallen ängel snarare än en djävul. På samma sätt är Saga intresserad. Och jag gillar denna bok – mycket. Och mycket tack vare just historien om Lucifer och hans älskare. Samt att en velar fram och tillbaka vem som kan vara honom. Även om jag vet att det är den en inte tror det är. I alla fall inte till först.

★★★½

Isfolket

Människadjuret

Tvillingarna Marco och Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var mer grotesk än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift – men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv…

Jag är kluven till denna bok. Den är intressant och det är kul att läsa om början för Marco då han är en superviktig person i dessa böcker. Det är även roligt att läsa om Ulvar. Jag är lika kluven till honom som jag är till boken. Han är lite som Kolgrim. Otroligt ond, men samtidigt rätt gullig…? Han är ju inte Sölve som är en stor idiot och hemsk människa. Han är bara ren ond. Och han gör otroligt dåliga saker (till exempel våldtar en kvinna). Så antar han inte alls är gullig på något sätt. Helt okej bok.

★★

Isfolket

Färjkarlen

Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsammans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville – och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig…

Åh, denna är på något sätt väldigt tragisk. Jag har om och om läst om män i denna bokserien som ser ut som demoner men ändå lyckas få den fina flickan. Här är det tvärtom. Det är Benedikte som är den ”fula” personen och suktar efter den fina Sander. Det är sorgligt att läsa om en person som har så dåligt självförtroende och att läsa andra personers tankar kring hennes utseende. Det gör den dock inte supermycket bättre. Så en helt okej bok antar jag.

★½

Isfolket

Hunger

Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord – men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen…

Blir så arg på Christoffer när jag läser denna. Hur han leker med en människas känslor. Han är snäll mot Marit och lovar att de ska gifta sig med varandra. När en läser verkar det faktiskt som om han har känslor för henne. Men ju mer giftermålet verkar bli av så känns det inte alls som det längre. Hur han inte alls verkar vilja ha henne – inte ens när han har brutit upp med Lise-Merete (som inte var en trevlig person). Så besviken på honom. Av alla idioter som finns i Isfolket-böckerna så brukar det faktiskt inte vara just Isfolket människorna (förutom de som är drabbade och rent onda iofs). Usch!

★½

Tidigare inlägg om Isfolket, 

1-4
5-8
9-12
13-17
18-22
23-27

Sagan om Isfolket | 23-27

Isfolket

Våroffer

Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsynslöse domaren Snivel på Gråstensholm. Heikes rättmätiga arv. För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina ”onda” gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av en jungfru – men kunde han offra sin högt älskade Vinga…

Vi fortsätter med Heike och Vinga som delar det där erotiska och djuriska med varandra. Och hur de älskar varandra – trots att han ser ut som en demon. Han kan inte förstå det, och hon kan inte förstå honom och hans självhat. Det är ändå rätt fint mellan de två. I den här fortsättningen ska de försöka få bort mannen på Gråstensholm och de använder rätt onda medel för att göra det. Eller rättare sagt, saker som de kan inte kan kontrollera i framtiden. Tycker denna är en rätt okej bok och alltid kul när en får följa samma personer i fler än en bok. En kommer mycket djupare in i deras relation då.

★★½

Isfolket

Djupt i jorden

Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika glada åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne. Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten – för nu var flera allvarligt hotade…

Detta är ett av mina favoritpar i Isfolket. Anna Maria och Kol. Det är något med hur enkelt det är som gör att jag gillar det så mycket. Det är inga onda krafter eller trollmedel. Det är bara en fattig kolby och giriga människor. Och deras kärlek som uppstår så vackert och fint. Bara väldigt ledsen att en inte får läsa mer av de två. Eller de är med i något hörn då och då. Men mest som en parantes.

★★★

Isfolket

Ängel med dolda horn

Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala…

Jag har alltid haft delade meningar om Tula. Har för mig att hon är en ganska älskvärd karaktär, men för mig är hon väldigt svår. Hon är en drabbad och hon gör många saker som jag inte uppskattar. Men samtidigt – hennes kärlek mot Tomas är så fruktansvärd fin (och blir ännu finare). Tycker helt enkelt att hon som tonåring är bara en jobbig person.

★★½

Isfolket

Huset i Eldafjord

Redan som barn hörde Eskild Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den… Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med en dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond och bråd död till mötes…

Har inte sett fram emot denna bok. Men det roligaste är att den faktiskt är bättre än vad jag kom ihåg. Inte superbra, såklart, men fortfarande bättre. Är ändå rätt spännande – speciellt då jag inte minns jättemycket vad som hände och exakt hur det låg till med kopplingen till Isfolket. Det är i alla fall en hyfsat bra bok och rätt spännande. Gillar hela grejen med Heike och hur mannen var så lik Sölve.

★★

Isfolket

Synden har lång svans

Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne. Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige…

Har vi inte läst den här historien tidigare? Premissen är rätt lik bok nummer sju, Spökslottet. I alla fall med det där att det finns två flickor och en av Isfolkets unga herrar gillar en av de. Och både flickorna låtsas vara samma person. Eller en är rätt och den andra är fel. Just det är väl rätt tråkigt att läsa om. Just för att det känns som vi redan läst samma sak innan. Var det till och med inte en hund med då också? Minns faktiskt inte. Däremot Tula och hennes Tomas. Det är väldigt, väldigt fint.

★★

Tidigare inlägg om Isfolket, 

1-4

5-8

9-12

13-17

18-22

Bokrecension | Sharp Objects

Sharp ObjectsOriginaltitel: Sharp Objects Författare: Gillian Flynn Serie: – Genre: Mystery, Crime & Thriller Sidor: 254 Publicerad: 2006 Förlag: Broadway Paperbacks Land: USA

”The face you give the world tells the world how to treat you.”

Jag har haft Sharp Objects i min bokhylla så länge nu. Läste Gone Girl (av samma författare) och älskade den. Den läste jag i och med filmen kom ut och att jag hade hört bra om den – men ville läsa boken först. Nu, förra veckan tror jag det blir, kom första avsnittet av serien Sharp Objects nu. Såklart jag kände för att läsa boken innan jag såg det avsnittet. Gillian Flynn fortsätter att göra mig glad i hennes böcker.

HANDLING:

Efter en lång tids frånvaro är journalisten Camille Parker tillbaka i sin gamla hemstad. Hon är ditskickad av sin arbetsgivare en tredje klassens Chicago-tidning för att rapportera om två unga flickors försvinnande. / Goodreads

JAG TYCKER:

Jag har problem med deckare i sin grund. Men detta är kanske inte en direkt deckare – även om den handlar om två döda flickor och jakten efter dess mördare. Men en följer inte en polis och deras ledtrådar och förhör. Utan en journalist som försöker få en bra story med citat från familjerna. Samtidigt som hon försöker få fram vem mördaren är – även om det kanske inte är hela fokusen, från hennes sida.

Sharp Objects är en mörk historia. Inte enbart för att den handlar om två mord – och rätt fula mord också. Utan snarare allt runt omkring. Camille som är egentligen inte mår bra och använder sig av ett (eller ja, flera) självskadebeteenden för att klara av vardagen, och speciellt nu när hon tvingas möta samma sak som gjorde henne dålig från början. Gillar verkligen grejen med hur hon skadar sig själv. Kanske fel av mig att tycka, men det tillför någonting till historien.

Som vanligt med deckare eller liknande böcker så får den ibland kritik från andra för att en kanske kunde lista ut vem som var mördaren relativt fort. Har hört samma kritik mot denna. Jag tycker inte det. Eller jag listade inte helt ut det så fort, men var väl i närheten hela tiden. Däremot som jag skrev tidigare, kändes det inte som att Camille var där för att få tag på mördaren (på ett sätt jo, på ett annat sätt nej). Och därför var det inte så farligt ändå. Dock kan jag tycka att slutet var väldigt abrupt.

★★★★

Har ni läst Sharp Objects? Vad tyckte ni?

Sagan om Isfolket | 18-22

Isfolket

Bakom fasaden

Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse – tills hon mötte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade – utan för sin yngre brors.

Innan jag började läsa denna boken satt jag och funderade på ett par i denna bokserien. Ett par jag gillade men blev så besviken över att en knappt fick lära känna dem eller läsa mer av de två. När jag öppnade denna visste jag – det var ju detta par! Blev verkligen genast glad och började läsa. Och visst, så är fallet. Jag gillar Vermund och Elisabet tillsammans och de är ett intressant par. Tyvärr kanske den tar precis slut när en börjar verkligen älska de då. Men jaja, en kan ju inte få allt.

★★★

Isfolket

Drakens tänder

Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskningarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttjade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son – ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se…

Usch, vad jag verkligen avskyr Sölve. Det han gör mot sin son, Heike, är så fruktansvärt. Heike är en av de godaste (och finaste) karaktärerna som finns i Isfolket. På samma sätt som många andra drabbade. Därför att läsa om hur Sölve har honom i en bur (!) och då och då petar på honom med en pinne. Mitt hjärta verkligen brister. Ändå är det något sorgligt över när Sölve till slut dör… Men en mer osympatisk person än Sölve kan en knappast leta efter.

★★½

Isfolket

Korpens vingar

I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många människor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan – och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet…

Heike har vuxit upp och påbörjar sin resa genom Europa för att komma till Sverige och Norge för att leta upp sin familj. På den resan börjar också hans resa om att bli den där goda och älskvärde karaktären jag minns med gott hjärta. Han blir vän med människor, hjälper de från ett mysterium och ondska. Kanske inte en jättebra bok, men en helt okej början på hans resa.

★★

Isfolket

Vargtimmen

Gunilla i Knapahult uppfostrades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en annan. Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp – och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla…

Vet inte vad jag tycker om denna bok. Gillar den på ett sätt… men på ett annat sätt inte alls. Hur Gunilla har blivit behandlad av sin pappa. Att få henne att avsky allt med beröring. Även om det är en klapp på en kind eller att kunna älska någon på grund av vad som komma skall. Nä, det är inte alls kul att läsa om. Sorgligt! Gillar Arv och hur han är snäll mot henne. Men sen när han också ska gifta sig med henne – fast inte på samma sätt som hennes far skulle vilja. Och att det sen visar sig vara hans egna dotter… Ja, då blir det nog lite mycket till slut.

★½

Isfolket

Demonen och jungfrun

När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visst inte vad han skulle ta sig till – innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga…

Det var ett tag sen vi läste om den där nästintill djuriska kärleken mellan två personer. Den där lusten. Har varit ”dåligt” med det i de senaste böckerna. Och här kommer allt på samma gång. Och det tar inte slut här – för den fortsätter i nästa bok. Spännande cliffhanger va? Men det är ändå fint. Hur Vinga har fått klara sig själv och är rädd för att möta människor och samhället igen. Inte rädd för att klä av sig, säga fel saker osv. Heike som ser sig själv som grotesk och kan inte förstå att hon drar sig till honom. Inte helt uppklarat då det även fortsätter i nästa… som sagt.

★★½

Tidigare inlägg om Isfolket, 

1-4

5-8

9-12

13-17

Månadssammanfattning | Juni

Juni

Månadens serie,

Arrested Development får bli månadens serie i juni. Vi har som sagt sett några säsonger i maj och några i juni. Har tre avsnitt kvar av säsong fem som vi ska se – ska bara fixa det perfekta snackset till det. Frozen bananas såklart. Annars har vi påbörjat Sons of Anarchy (igen). Har annars ingenting att rapportera. GLOW och Luke Cage har kommit igen men har tyvärr inte haft möjlighet att se de. Än.

Nya serier jag har sett: –
Serier jag har sett klart: –
Serier jag har sett ikapp: –

Böckerna jag har läst,

Eh.. ja, 20 stycken böcker och enbart inom Sagan om Isfolket. Håller på med en annan bok också i bakgrunden, men den är inte klar än. Nu är det ”bara” 27 böcker kvar av Isfolket. Men ni får som vanligt ett inlägg efter jag har läst några.

19. Trollbunden – Margit Sandemo | ★★★★
20. Häxjakten – Margit Sandemo | ★★★
21. Avgrunden – Margit Sandemo | ★★★½
22. Längtan – Margit Sandemo | ★★★
23. Dödssynden – Margit Sandemo | ★★★½
24. Det onda arvet – Margit Sandemo | ★★★
25. Spökslottet – Margit Sandemo | ★★
26. Bödelns dotter – Margit Sandemo | ★★½
27. Den ensamme – Margit Sandemo | ★★½
28. Vinterstorm – Margit Sandemo | ★★★★
29. Blodshämnd – Margit Sandemo | ★★★½
30. Feber i blodet – Margit Sandemo | ★★★½
31. Satans fotspår – Margit Sandemo | ★★½
32. Den sista riddaren – Margit Sandemo | ★½
33. Vinden från öster – Margit Sandemo | ★½
34. Galgdockan – Margit Sandemo | ★★½
35. Dödens trädgård – Margit Sandemo | ★½
36. Bakom fasaden – Margit Sandemo | ★★½
37. Drakens tänder  – Margit Sandemo | ★★½
38. Korpens vingar – Margit Sandemo | ★★½

Antal böcker på svenska: 20
Antal böcker på engelska: 0
Antal böcker non-fiction: 0
Antal ljudböcker: 0
Antal sidor: 5 073
Medelbetyg: 2,75

Juni

Filmer jag har sett,

En skulle kunna kalla juni månad för zombie-månaden. För så mycket zombie filmer vi har sett denna månad. Av 16 filmer så är 7 stycken med zombies. Det är ändå 44 %. 19 % är Fast & Furious filmerna då vännen Petra bestämde sig för att se alla för första gången så jag passade på i samma veva att se om två stycken och äntligen se den senaste. 12 % är musikaler – en ny och en gammal, en bra och en mindre bra. Resterande 25 % är en härlig blandning.

48. Princess Mononoke | ★★★★
49. City of God | ★★★★
50. The Return of the Living Dead | ★★★
51. Night of the Living Dead | ★★½
52. Day of the Dead | ★★★
53. A Walk to Remember ♲ | ★★★★½
54. Zombie Flesh Eaters | ★★★
55. Diary of the Dead | ★½
56. Warm Bodies |★★★
57. Fast & Furious 6 ♲ | ★★★
58. Furious 7 ♲ | ★★★
59. Dawn of the Dead ♲ | ★★★½
60. Cry-Baby ♲ | ★★★★
61. The Fate of the Furious | ★★★
62. The Greatest Showman | ★★½
63. A Quiet Place | ★★★½

Antal filmer jag sett tidigare: 5
Antal filmer på bio: 0
Antal dokumentärer: 0
Medelbetyg: 3,2

Månadens låt,

Eftersom Putte i Parken var nu i slutet av juni och jag visste att jag skulle se på Hardcore Superstar (ett band jag älskar) så har jag lyssnat lite på de det senaste – speciellt deras nyaste låtar så en kommer ihåg dem och kan de. Som en såklart ska göra.

Hardcore Superstar – Bring The House Down

Juni är över och juli har börjats. Ska försöka att läsa andra böcker och inte enbart Isfolket. Ska också verkligen komma ihåg med mina personliga maraton som jag tidigare har skrivit om. Dags att sätta igång med de på riktigt.

Sagan om Isfolket | 13-17

Isfolket

Satans Fotspår

Spåren efter honom var skrämmande. En naken människofot – och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han – och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig…

För att vara en Villemo-bok är denna inte lika bra som tidigare. Kan bero på att hon är nu äldre och fokusen är inte längre på henne. Monstret är Ulvhedin, en av Isfolket som de inte visste fanns. Han är verkligen ett monster och gör saker jag inte alls gillar. Men på något sjukt sätt är jag inte helt arg på honom. Tror allt beror på Elisa som ser någonting i honom, på samma sätt som Silje såg någonting i Tengel den gode (förutom att han ändå var rätt god när hon träffa honom). Gillar också ‘kampen’ mellan Ulvhedin och Villemo.

★★½

Isfolket

Den sista riddaren

Tristan Paladin är en av de känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han har inte mycket att leva för när han möter Hildegard som blir dåligt behandlad av sin man och människorna omkring dem. Ridderlig som han är vill han hjälpa den stackars kvinnan. 

Är inte ett jättestort fan av denna bok, kanske för att Tristan inte är jättekul. Sedan tror jag att jag automatiskt gillar de böckerna som utspelar sig i Norge och deras första hem mer. Men däremot lider jag verkligen med Hildegard och hennes dotter. Att läsa om hur en liten flicka, endast 14 år, får besök av en gubbe varje natt och han tvingar henne att göra saker – och att detta har ändå pågått länge. Så hemskt och någonting ingen människa ska behöva vara med om.

★½

Isfolket

Vinden från öster

Vendel Grip av Isfolket hamnar i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien efter att kungen Karl XII bestämmer sig för att erövra Ryssland. Han lyckas tillslut att rymma och hamnar av en slump hos en avlägsen gren av Isfolket. 

Om jag tycker det är tråkigt att läsa om när de är i Sverige och Danmark.. då ska ni bara vet om hur roligt det är med Sibirien. Alltså inte jättekul. Tycker väl om Vendel som karaktär och han gör en väldigt lång och stor resa. Det kan jag uppskatta. Däremot alla karaktärer han stöter på är inte alls särskilt lockande att läsa om. Uppskattar dock att vi får reda mer om Tengel den onde och hans ursprung.

★½

Isfolket

Galgdockan

Tre från Isfolket gav sig ut på en resa till den glömda dalen. Den unga Dan Lind som vars syfte med resan enbart var vetenskaplig samt Ingrid Lind och Ulvhedin Paladin, som båda är födda mer övernaturligt krafter.

Är väldigt kluven till karaktären Ingrid. Först är jag mest irriterad på henne. Hur hon är som ung. Även om hon är mycket godare än Kolgrim och nästan en kopia av Sol så är det någonting med henne som jag bara stör mig på. Svårt att förklarat varför. Det hela fortsätter egentligen fram till att hon inser att hon blivit gravid och kämpar med att lösa sin ‘situation’. En kan ju inte ha ett barn utom äktenskap. Så det är väl där som jag gillar henne mest för – hur hon blir som moder och släpper mer sin ”galna och vilda”-sida. Ska också tillägga att jag grät och grät när Villemos och Dominics resa tog slut. De två som älskar varandra så fruktansvärt mycket (finaste kärleken!) och bestämt sig att dö samtidigt, och hur Villemo vaknar upp bredvid Dominic som har somnat in. Hur hon blir helt förstörd och till slut även själv dör. Det ögonblicket var så smärtfyllt att läsa.

★★½

Isfolket

Dödens trädgård

Daniel Lind av Isfolket åker ensam ut mot Karahavets bredder för att möta Vendels dotter, Shira, som är den utvalda att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa prov som blir en lång och skräckinjagande resa.

Oh, tillbaka till Sibirien… Första delen av boken är rätt tråkig. Sedan själva Shiras del när hon går igenom de där proven – då börjar boken bli bra. Gillar hon i den situationen. Hur de goda andarna hjälper till. Gillar till och med Mar och blir nästan lite ledsen över hur lite vi faktiskt fick ‘se’ de två tillsammans. Jag ville veta mer om de två.

★½

Tidigare inlägg om Isfolket, 

1-4

5-8

9-12

Minirecensioner | Anna and the French Kiss, Every day & We are okay

Den 24 maj frågade jag på Twitter om ni hade tips på Young Adult (YA) böcker. Jag ser överallt människor i min ålder läsa dessa böcker och älska det. Jag har försökt och försökt men aldrig gillat en enda bok. Skam den som ger sig. Fick 15 stycken förslag och jag har nu tänkt läsa dessa. Tre stycken är klara och här kommer mina tankar.

YA

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

Annas pappa bestämmer sig för att skicka iväg Anna på en amerikansk skola i Paris. Trots språkbrist finner hon snart vänner, inklusive den snygga killen Étienne St. Clair.

Här har vi grunden till varför jag ogillar YA. Detta är ingen bra bok. Är ledsen att säga det då jag vet att det finns så många människor som fullkomligt älskar den. Huvudkaraktären Anna är en väldigt osympatisk person och att tvingas vara i hennes huvud genom hela boken är väldigt jobbigt. Det är så fruktansvärt irriterande att hennes dröm är att bli den främsta kvinnliga filmkritiken och hon kan absolut ingenting om film. Antar dock att det är lite trovärdigt då det finns många idioter som är precis som Anna. Men det är ingenting jag vill läsa om. Förstår heller inte grejen med St. Clair och varför han är speciell. Ännu en sak jag avskyr med Anna är när St. Clair är ledsen för hans mamma är döende så blir Anna sur för han är deprimerad och nere. Samt det faktum att hon blir förbannad över vad hennes bästa vän gör – när hon gör precis samma sak själv! Det som dock gör mig mer förbannad är hur mycket slutshaming det är.

½

YA

Every day av David Levithan

Varje morgon vaknar A upp i en ny kropp. Samma princip varje dag. En dag bryter han sina egna regler när han vaknar upp som Justin och blir genast intresserad av hans flickvän Rhiannon. 

Uppskattar Every day för den blir inte långtråkigt. Gillar att den väljer att ta upp olika sorters människor – kroppsbyggnad, sexualitet, etnicitet och psykisk ohälsa. Men efter en stund känns det istället påtvingat och som Levithan försöker få in så många som möjligt på ändå en ganska kort stund. Det tråkiga med denna bok är att vi aldrig riktigt får lära känna en enda karaktär. Möjligtvis Rhiannon fast det blir mestadels via A egna perspektiv. A är för mig en oklar person. Vilket är förståeligt på ett sätt. Det jag vet är att hen ser sig själv som god och älskar verkligen Rhiannon. Deras kärlek är för mig konstig och tycker att A mest stalkar henne i större delen av boken. Det är inte romantiskt. Är verkligen A offret? Okej, det är fett jobbigt att vakna upp i olika kroppar och aldrig någonsin bara vara sig själv. Men hur hen ‘tar över’ andras kroppar och liv (för en dag) och väljer sin kärlek för Rhiannon istället för deras liv. Det är rätt oschysst.

★½

YA

We are okay av Nina LaCour

Marin har inte pratat med någon sedan hon lämnade allt bakom sig och flyttade till andra sidan landet. Inte ens hennes bästa vän Mabel vet om sanningen om de sista veckorna hemma i Kalifornien. Nu, månader senare, kommer hennes vän på besök och hon måste börja lätta sitt hjärta.

Första boken jag gillar och jag känner hur det fortfarande finns ett hopp om YA-böcker. Den här boken är väldigt vacker och skriven på ett fint sätt. Den handlar inte om mycket, utan är snarare driven av karaktärer än handling. Den handlar om vänskap och relationer. Älskar att de tar upp sexualitet och etnicitet men gör det inte till en stor grej utan det är någonting som ligger och puttrar i bakgrunden. LaCour gör ett fantastiskt arbete med att beskriva depression och sorg. Någonting jag inte tror alla kan göra på ett lika fint sätt. Den är inte fulländad. I många fall tyckte jag att det var lite för dramatisk och cheesy. Fast i stora drag en bra bok.

★★★