Harry Potter och Den Flammande Bägaren

Harry Potter

Handling

En natt i slutet av sommarlovet vaknar Harry upp av att ärret i hans panna brinner som eld – ett säkert tecken på att Lord Voldemort befinner sig i närheten. Harry får snart annat att tänka på när världsmästerskapen i Quidditch går av stapeln. Harry ska, med sin bästa vän Ron och hans familj, åka och titta på världsmästerskapen, men när dom är där så händer nåt som ingen väntat sig. Helt plötsligt så lyser Lord Voldemorts märke upp skyn.

När Harry och alla hans vänner återvänder till skolan efter sommarlovet så får dom en tråkig nyhet. Elevhemsmästerskapen i quidditch ska inte äga rum på Hogwarts det här året. Istället så ska Hogwarts och två andra skolor, Durmstrang och Beuxbatons, tävla i en turnering i magisk trekamp. En elev från varje skola ska tävla. Många blir besvikna när dom får reda på att man måste ha fyllt sjutton för att få anmäla sig. Alla är lika spända över vilka namn som ska komma ur den flammande bägaren.

Jag tycker

Gillar verkligen hela grejen med den magiska trekampen. Det är ett intressant sätt att introducera nya karaktärer och en större förståelse för hela den magiska världen. Kan ju lätt bli så att en glömmer bort att det finns andra länder som har trollkarlar och häxor med mera, och inte enbart England. Däremot gillar jag inte att Durmstrang och Beauxbatons är så himla sura och jobbiga i början. Sedan blir de såklart vänligare, men ändå.

Hela bråket mellan Ron och Harry. Det var nödvändigtvis att det skulle komma. Det var helt enkelt ett bråk som bara väntade på att komma. Ron som alltid varit fattig och från en liksom ‘oviktig’ familj och inte särskilt bra på någonting (förutom Schack och ställa upp för alla) är bästa vän med Harry som är kändis och får ibland för mycket cred. Glad dock att det gick undan rätt snabbt.

Kan vi också bara uppskatta hela Hermione i denna bok? Om hur både Ron och Harry vill ha henne som sista utväg för att ha en dejt till balen. Men hon är bara för bra för det och går med Krum! Dvs. Durmstrangs kämpe och Rons idol. Alltså det är verkligen det bästa. Och hela Ron och Hermione kärleken som verkligen börjar synas nu. Så underbart gulligt. Undra förresten om det är därför som Rons mamma blir så stel mot Hermione när hon tror att Harry och hon är tillsammans? För att hon vet att Hermione och Ron borde vara tillsammans..? Eller om hon bara vill att ungarna ska fortsätta var ungarna.

Gillar verkligen att läsa om den underliggande kärleken mellan
Ron och Hermione som börjar komma fram. | Twitter

Rita Skeeter är irriterande i filmen, men herregud vad jag bara vill slå henne i denna bok. Hur hon går Hagrid att må så dåligt. Ingen gör så mot Hagrid. Hade helt glömt bort att hon kan göra sig till en skalbagge så jag var faktiskt väldigt nyfiken på hur hon kunde veta om allt.

Hela historien med husalferna var intressant och verkligen någonting som Hermione skulle ha velat ta hand om och ‘styra upp’. Tråkigt att den storylinen försvann i filmerna. Men samtidigt förstår jag att de kanske inte har allt för mycket utrymme att faktiskt ha med allt. Det ger dock en bättre förklaring till Dobby. Till att vi ska tycka om honom och bry sig om honom… senare i bokserien.

Hur sorgligt var det förresten inte med Neville under klassen med förbannelserna. Speciellt när en fick reda på att hans föräldrar har det. Det ögonblicket när en får reda på det och en minns tillbaka till klassrumsscenen… så sorgligt!

★★★★

Harry Potter och Fången från Azkaban

Harry Potter

Handling

Harry Potter går sitt tredje år på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Ingenting är sig likt. Sirius Black, den ökände massmördaren som suttit i fängelse i tolv år, är på rymmen. Det sägs att han är på väg mot Hogwarts.

De grymma fångvaktarna från Azkaban, Dementorena, har kallats in för att vakta skolan. Harry Potter går inte säker, inte ens bland sina vänner… Men han är fast besluten att lösa mysteriet med Sirius Black.

Jag tycker

Dags för bok nummer tre som länge har varit min favorit (i alla fall till filmerna). Det känns som det är nu hela Harry Potter storyn faktiskt börjar och bli ännu mörkare. Kanske mer i nästa bok, men här är ändå startskottet.

Gillar de nya karaktärerna. Lupin är en fin karaktär, men självklart är en väldigt skeptiskt till honom. Just för hur han ändrar sig mot Harry ibland och att han är lärare för försvar mot svartkonster. Den mest skeptiska lärarrollen hittills i böckerna. Samt att han försvinner då och då. Vi får allt förklarat senare – och att han är en fin karaktär. Vi får också Black som är en stor fanfavorit. Jag har inte riktigt förstått grejen med Black. Inte som alla andra verkar göra. Men han är en komplex karaktär och jag gillar honom för det. Men det är ändå att mer än halva boken är han ond. Den personen som har förrått Harrys föräldrar, James och Lily. För att sedan i slutet tvärvända och vara den där goda personen som Harry plötsligt direkt får ett starkt band till.

Älskar att läsa om Harrys föräldrar när de var unga. Det är verkligen någonting jag uppskattar. Så kul att läsa om dåtid. Däremot.. som jag skrev på Twitter hade jag blivit så irriterad på Rons råtta om jag inte visste själva twisten. Tog så mycket energi och tid av boken.

Om jag inte hade vetat själva grejen med Rons råtta så hade jag blivit
sjukt irriterad på att han nämns på varenda sida. | Twitter

Kan vi snälla prata om Ron. Han är en väldigt fin och söt karaktär i böckerna. Inte alls på samma nivå som i filmerna. Han är så mycket bättre i böckerna (trots det älskar jag honom i filmerna som den där comic relief karaktären). Han ställer alltid upp och försvarar sina vänner och familj oavsett vad det finns för konsekvenser. Älskade när han ställe Snape mot väggen. Älskade också när Hermione äntligen slog till Malfoy. På tal om Hermione – vet inte om jag tyckte hon var för irriterande eller faktiskt hade rätt i denna bok. Gick upp och ner. Tyckte väl att Ron och Hermione var dumma båda två. Men det var ett bra och realistiskt sätt att visa vänskap och att en bråkar. Kanske speciellt i denna åldern.

Okej, en hemlighet. Jag tycker det är lite tråkigt att läsa om Quidditch. Och denna bok har så mycket med det att göra. Det enda som jag uppskattar med de scenerna är Lee Jordan. En helt underbar karaktär som får alldeles för lite credit.

★★★★

Harry Potter och Hemligheternas Kammare

Harry Potter

Handling

Sommarlovet är äntligen över! Harry Potter har längtat tillbaka till sitt andra år på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Men hur ska han stå ut med den nya omåttligt mallige professor Lockman? Vad döljer Hagrids förflutna? Och vem är egentligen Missnöjda Myrtle?

De verkliga problemen börjar när någon, eller något, förstenar den ena Hogwartseleven efter den andra. Är det Harrys största fiende, Draco Malfoy, som ligger bakom? Eller är det den som alla på Hogwarts misstänker – Harry Potter själv?

Jag tycker

Andra boken är till skillnad från första mycket mer mörkare. Det är som allt det mysiga som vi byggde upp och fann i De Vises Sten bara försvann. Vilket är intressant för de är fortfarande barn och väldigt unga. Det är endast tolv år och får vara med om att barn blir attackerade på skolan… Det är ändå rätt sjukt.

Gyllenroy Lockman är en underbar ny karaktär. Visst han är larvig och det finns många fler ord som en skulle kunna beskriva hur irriterande han är. Men hela grejen med honom är ändå bra. Hur folk bara allmänt avskyr honom (förutom vissa undantag) och ser igenom hans skitsnack. Älskade hela scenen med duellklubben där han ska vara den fantastiska läraren som ska lära barnen att försvara sig. Det är verkligen svårt att inte älska Snape i dessa tillfällen.

37% in och Professor Lockman är till och med mer
irriterande än vad jag minns och än i filmen. Helt otroligt. | Twitter

Älskar början när en får följa med Harry till Weasleys hem. Det är så fint varje ögonblicken som kommer då och då i serien när Harry inser en ny grej om den magiska världen. Därför är det väldigt fint att läsa om de sakerna. Samt att Harry får se ett kärleksfullt hem som kanske är lite knasigt i jämförelse med det han är van med hemma i Dursley.

Det finns en grej att en verkligen ska älska karaktären Dobby. Men herregud vad irriterande han är. Första gången han kommer till Harrys sovrum när Harry måste vara tyst. Snälla, hur kan en karaktär göra så mycket väsen från sig. Jag hade fått panik om jag var Harry. Och hur han nästan dödar Harry för att han vill att Harry ska vara säker. Alltså, är just nu inget fan av Dobby.

Jag skrev tidigare att den här boken är mörkare, och vi går rakt in i fullblodig trollkarlar och de som är mugglarfödda och därmed inte lika fina. Det är en sådan koppling till samhället där vissa människor anser sig att de är bättre än andra på grund av olika saker såsom hudfärg, religion, kön, sexualitet osv. Det är ett smart sätt att kommentera alla fel med samhället och den uppdelningen på ett sätt som barn förstår.

★★★

Harry Potter och De Vises Sten

Harry Potter

Handling

Plötsligt händer det märkliga ting i den lilla staden! Mystiska stjärnskott på himlen och svärmar av ugglor mitt på dagen, katter som läser kartor och underliga människor som står i gathörnen och viskar. De viskar om en viss Harry Potter…

Föräldralöse Harry Potter bor hos sina elaka styvföräldrar och deras vidrige son. En helt ny värld öppnar sig för Harry när det visar sig att han egentligen är trollkarl och börjar i Hogwarths Skola för Häxkonster och Trolldom, en värld full av magi och spännande äventyr!

Jag tycker

Att ännu en gång djupdyka ner i Harry Potter och hans värld är härligt. Jag har länge tänkt att läsa om böckerna, men velat vänta till ett bra tillfälle. Vad är bättre än höstrusk och första snön? Antagligen ingenting när det kommer till dessa mysiga fantasyböckerna. Viktigaste frågan är såklart om de är lika bra som när en var barn/yngre. Vill säga att de fortfarande håller för en är väl medveten om att de är skrivna för en yngre målgrupp och därför har det i åtanke när en läser.

Första boken är en bra grund. Det är intressant att lära sig om världen i takt med Harry. Det är också det som kanske är det bästa med hela boken. För själva problemet i De Vises Sten är kanske inte är det som är mest intressant i hela Harry Potter-världen. Fast det är en bra introduktion till Lord Voldemort. Det negativa jag finner med denna bok är att den är lite för stressad i slutet.

Snape är en total bitch. Okej, i vanligtvis älskar jag honom.
Men första lektionen, sitt ner i båten Snape. | Twitter

Det är en underbart mysig berättelse om väldigt naiva men älskvärda karaktärer. Älskar hur Ron offrar sig själv för att de andra ska ha en chans. Hur de tar sig an ett problem som egentligen inte är deras. Allt ifrån troll till trehövdade hundar. Det är väldigt fint att inse att Harry inte tagit sin berömdhet över huvudet – vilket jag kan tycka han gör i de senare filmerna i alla fall. Utan här är han fin, försiktig och väldigt för att allt ska vara rättvist och bra.

Alla barnen är väldigt söta, men snälla kan de sluta vara elaka mot Hermione? Ron och Harry är verkligen svin mot henne och sen blir de vänner och de nämner att det var ju bra för hon är så bra med läxorna. Please… En annan som faktiskt är irriterande är Snape. Första lektionen och alla andra lektioner efteråt är han bara ett svin helt utan anledning.

Vill inte avskräcka er för att jag enbart ger boken en trea. Det är min rationella åsikt om den, men jag såklart älskar den. Så himla fin och underbar värld som Rowling har byggt upp.

★★★

3 böcker att läsa nu i jul

Under ledigheten kan det vara väldigt skönt läsa böcker. Sitta ner vid en brasa när det snöar utanför. Okej, det scenariot lär inte hända. Men kanske för någon av er? Gick igenom min bokhylla för att hitta böcker med tema jul som jag kunde tipsa om!

A Christmas Carol av Charles Dickens

En sådan mysig bok som är verkligen perfekt för julen. Den är också väldigt kort så det fungerar att läsa vid en sittning (eller två) eller bara då och då när en har tid om ni har en ganska stressig jul när en ska åka fram och tillbaka mellan olika personer.

Harry Potter av J.K. Rowling 

Älskar att titta på Harry Potter när det är jul. I alla fall ettan och tvåan. De har något verkligen mysigt hos sig och tänker att det är exakt samma sak med böckerna. Här har vi istället för A Christmas Carol en gäng böcker om en har väldigt lång julledighet när en faktiskt kan sitta framför en brasa i flera timmar.

Wuthering Heights av Emily Brontë

Okej, ni fick mig. Jag har inte läst den här boken. Den har stått i min bokhylla väldigt länge. Har dock för mig att den har något med jul att göra. Om det är att de kanske firar jul i boken någon gång..? Som sagt, inte läst så blev väl lite fusk här. Men jag hade verkligen väldigt dåligt med julböcker.

har ni några böcker ni brukar läsa vid jul?

Filmrecension | Fantastic Beasts and Where to Find Them

Fantastic Beasts and Where to Find Them
Titel: Fantastic Beasts and Where to Find Them
Regissör: David Yates
Medverkande: Eddie Redmayne, Katherine Waterston & Colin Farrell
Genre: Fantasy & Adventure
Längd: 2 tim 13 min
Premiär: 8 november 2016
Land: USA & England

Handling,

The adventures of writer Newt Scamander in New York’s secret community of witches and wizards seventy years before Harry Potter reads his book in school.

Jag tycker,

Det här är som att titta på Rogue One eller Hobbit. Vi vet att det aldrig kommer att bli desamma som originalet. Men det är ändå trevligt att hälsa på i den magiska världen som J.K. Rowling har byggt upp runt Harry Potter. Det kan ju inte bli dåligt… eller hur?

Jag har tyvärr lite problem med den här filmen. Dels är att den vill mer än vad den har plats med. Det känns som de byter fokus lite då och då, när de lika med skulle kunna hålla sig fast vid ett. Storylinen med The New Salem Philanthropic Society (NSPS) var ju väldigt intressant, men bara något de nämnde för att sopa under mattan. Sen var det arbetet med att finna varelserna från väskan, Grindelwald och hela den där vem är barnet som förstör New York? Förstår ni, det är alldeles för mycket i en film.

En sak som jag inte alls förväntade mig var att jag tyckte om Colin Farrell i den här miljön. Det var nog det jag såg minst fram emot. Tyckte han var riktigt bra som the bad guy. Riktigt roligt att se. Tyvärr tyckte jag väl att hans karaktär slutade rätt tråkigt. Däremot blev jag besviken på mer eller mindre alla andra. Eddie Redmayne är bra på att spela osäker, förvirrad, osocial person men att se honom göra det genom hela filmen var bara tråkigt.

Tillbaka till de bra sakerna. Varelserna var bra gjorda och jag gillade dem. Kostymerna var snygga och jag är alltid för att se filmer som utspelar sig under 1920-talet i New York. Hoppas att den andra filmen som kommer 2018 är mycket bättre. För jag blev lite besviken. Men samtidigt uppskattade jag den. Väldigt osäker i min åsikt helt enkelt.

★★★½