Böcker

Harry Potter och Dödsrelikerna

DET SISTA SOMMARLOVET från Hogwarts är snart slut och Harry Potter väntar otåligt på Privet Drive. Medlemmar ur Fenixorden ska komma och hämta honom och föra honom till en säker plats, utan att Voldemort och hans anhängare får reda på vart han tar vägen. Men när han väl kommit i säkerhet – vad ska han göra då? Hur ska Harry kunna utföra den livsfarliga och omöjliga uppgiften som professor Dumbledore har gett honom?

Jag ska inte säga att jag inte hade några problem med Harry Potter och Dödsrelikerna för det hade jag. Men jag gillar den ändå. Mitt främsta problem är hur ändå ojämn den är. Den börjar långtråkigt och en vill liksom bara att den ska sätta igång och i slutet känns det istället som Rowling skulle behöva lite mer tid eller sidor för att göra det bästa av allt. Det är lite som att Rowling blev lite osäker på hur hon skulle börja boken nu när de inte åkte till Hogwarts.

Men okej själva boken. Den går verkligen i vågor som jag sa. Allt ifrån att nu blir det en spännande del när de åker runt och letar och försöker sig förstå allt. Till när de bara väntar… Sedan självklart det stora kriget i slutet som har varit det vi alla väntat på sedan första boken. Harry och Voldemort mot varandra. Episkt om något. Jag har varit irriterad på Harry genom alla böcker. Hur han är naiv och tror lite väl gott om sig själv ibland. Men i Harry Potter och Dödsrelikerna är han underbar. Han är liksom, lite för snäll och älskvärd. Hur han ändå bestämmer sig för att gå fram till den döende Snape (mer om honom snart!) och ändå går in till skogen för att möta sitt egna öde – att dö. Hur söt är han egentligen inte?

Åh, Snape. Jag älskar honom. Hans kapitel får mig alltid att vilja krama om honom så mycket. Lider med honom. Jag förstår att han ogillar Harry. Att han har haft det så sjukt jobbigt genom alla åren. Förstår dock inte riktigt varför han måste vara en idiot mot alla andra elever – kanske bara flera år av bitterhet som satt sina spår. Vilket jag kan relatera till. Sådan komplex karaktär.

Jag uppskattar en bra död. Okej, jag är en hemsk person jag är fullt medveten om det. Men det är någonting när karaktärer dör som gör någonting med mig. Är det inte underbart att få gråta och sakna vissa karaktärer. Och i denna är det fullt av dem.

Epilogen ger mycket men ändå ingenting. Alltid tyckt att det var fin och behaglig. Men nu när jag läste om den gav den verkligen ingenting… Den säger enbart vem som gifte sig med vem och vad barnen heter. Okej, älskar att Harry döpte en son till Albus Serverus. Men tillbaka till min poäng. Jag vill veta mer! Främst kanske hur George överlever utan Fred vid sin sida.

Titel: Harry Potter och Dödsrelikerna
Serie: Harry Potter #7
Sidor: 784
Genre: Ung vuxen, Fantasy
Mitt betyg: ★★★★★

Författare: J.K. Rowling
Utgiven: 2007
Format: Inbunden
Land: England
Goodreads betyg: 4,61

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *