Jag har i det senaste läst några tidigare vinnare av Women Prize. Läste först Ett amerikanskt äktenskap som jag redan skrivit en recension på. Den var jag väl mindre imponerad av. Däremot dessa tre tyckte jag desto mer om. Börjar märka ett mönster med vinnarna (än så länge) och det är att de flesta handlar om rätt tunga och viktiga ämnen. Här har vi bland annat skolmassaker, samhällets betydelse och ens identitet.

Vår älskade

Vår älskade är en bok som kan ifrågasätta ens åsikter och fördomar. Det är en aktuell bok om familj och identitet. I London bor tre muslimska syskon som har länge stått på egna ben utan föräldrar. Den äldsta, Isma, har tagit rollen som förälder åt tvillingarna, Aneeka och Parvaiz. När Isma reser till USA för att studera splittras familjen på ett sätt ingen trodde var möjlig. 

Vi hör ofta om människor som återvänder till sina hemländer och ansluter sig till IS. Till större delen lägger vi ingen tanke på det. Många har nog sina åsikter kring det, men inte mer. I Vår älskade får vi chansen att följa det ur en familjs perspektiv. Om hur det kom att brodern Parvaiz åkte till Pakistan. Hur det kom sig att han ville hem igen. Det är en känslosam bok som belyser samhället och vad våra beslut har för konsekvenser. Problemet har inget exakt svar och det kommer det nog aldrig ha. Det enda jag vet är att det inte bara finns en sida. Det handlar om människor, och allas röst är värda att höra.

The Glorious Heresies

Ett olyckligt mord blir starten till en ingång i den undre världen på Irland. Maureen råkar döda en man i hennes lägenhet. Istället för att ringa polisen ringer hon hennes son, gangstern Jimmy. Fler och fler dras in i händelsen och i centrum av berättelsen är tonåringen Ryan som försöker hitta sin plats i samhället.

Brutalitet, droger och alkohol. Det är The Glorious Heresies. Fylld av karaktärer som inte flyr denna värld utan snarare sugs snabbare och snabbare in i den. Ju mer man läser, ju mer förstår man. Det är inte karaktärer som väljer detta liv. Det är människor som hamnar där på grund av samhället. Ryan är till exempel konsekvensen av ett våldsamt, både fysiskt och psykiskt hem. Även om det såklart inte speglar hela hans personlighet, eller förklarar hans beteende fullt ut. Detta är en roman som berättar berättelser från människor vi aldrig pratar om.

Vi måste prata om Kevin

Ett år efter att Evas son, Kevin, har tagit flera liv på hans skola får hon äntligen chansen att berätta sin sida av vad som hände och hennes son. I breven till sin före detta man Franklin beskriver hon hur hon tidigt fann att Kevin var problematisk… och kanske även ond. 

Vi måste prata om Kevin är ingen berättelse för dig som vill kunna känna empati för karaktärerna. Ingen av dem är karaktärer du gillar. Det är knappt så att vi förstår dem. Frågan jag ställde mig när jag hade läst klart var vem är offret? Är det Eva som fått ett barn som vill henne och andra illa? Eller är det Kevin, pojken som var hatad innan han kom till världen? Eva ville egentligen inte ha ett barn, och hamnade direkt i en förlossningsdepression efter Kevins födelse. Hon var ingen bra mamma. Och det tror jag inte ens hon själv kan förneka. Kevin kanske var ond i många fall – men han var också ett barn. Tror inte jag kommer någonsin komma fram till ett svar. Förutom att det finns sidor som inte behandlats och kanske båda var offret av sig själva, och båda var förövarna. Det är i alla fall en stark berättelse som kommer vara kvar länge.