Portrait of a Lady on Fire | Filmrecension

Portrait of a Lady on Fire eller Porträtt av en kvinna i brand som den heter på svenska tog mig med storm. Det är en film jag hade hört mycket gott om – som jag förstod att jag skulle uppskatta. Ändå tog det mig en hyfsat bra stund innan jag såg det. Det var min första film av Céline Sciamma. Nu efteråt har jag även sett Girlhood. 

Marianne kommer genom ett stormigt hav till en avlägsen plats i Bretagne där hon fått uppgift att måla ett porträtt på unga kvinnan Héloïse. Målningen ska skickas till en framtida man, men Héloïse har ingen önska att gifta sig. Istället får Marianne studera henne i hemlighet under dagarna och måla på nätterna.

Det är en enkel premiss, men ingen enkel film. Jag har nog aldrig någonsin studerat karaktärer så innerligt som när jag såg den här filmen. Varje liten rörelse, hur håret rörde sig i vinden, hur händerna vilade i knät. Vi tillsammans med Marianne tittar på och känner med Héloïse. Det blir en intimitet utan dess like. 

Kan nog inte rekommendera Portrait of a Lady on Fire tillräckligt känns det som. Det är en otroligt vacker film som jag tycker att ni alla borde se. Har ni chansen så ska ni ta den. Ni kommer inte ångra er. Det kan jag lova!