Vart går gränsen mellan person och konstverk?
Som rubriken säger, har jag börjat fundera på person och konstverk, vart går gränsen? Det blev en ännu större fråga under #metoo. När ett flertal män inom filmbranschen har visats sig våldtagit, utsatt andra för sexuella trakasserier, slagits och utnyttjat personer.
Är det nu dags att sluta se på filmer och tv-serier för att en viss person är med, alternativt har gjort den? Får jag fortfarande tycka om en film även om regissören, eller en skådespelare har gjort dessa hemska saker?
Jag växte upp med att älska Johnny Depp och hans filmer. Än i dag älskar jag filmerna som han gjorde innan 2002, där jag personligen tycker att det har gått utför. Skulle kunna se Finding Neverland och Gilbert Grape om och om igen. Men sen kom en dag i maj 2016 när vi fick reda på att hans exfru, Amber Heard, valde att skilja sig pga hans våld mot henne. Det har gett en dålig eftersmak för Depp. Blev besviken när jag fick reda på att Depp ska vara med i uppföljaren för Fantastic Beasts istället för Colin Farrell. Men blev jag det på grund av Depps beteende eller för jag ansåg att Farrell var lysande i första? Ärligt talat, jag vet inte och jag tror det lutar mer åt det sistnämnda.
Netflix valde att ta bort Kevin Spacey från House of Cards när anklagelserna mot honom kom fram i oktober. De har nu valt att ta bort hans karaktär och göra en avslutande säsong utan Spacey i huvudrollen. Spacey har aldrig varit en stor favorit hos mig, men jag har alltid uppskattat hans filmer. Speciellt Se7en, L.A. Confidential och American Beauty. Han har varit en stor anledning till varför jag har velat se House of Cards, men inte kommit så långt… än. Ska jag hata honom nu? Får jag inte se House of Cards och tycka att han gör en lysande roll?
Är det meningen att jag ska sluta titta på dem?
Eller kan jag fortfarande se konstverken som de är utan att tänka vad personen bakom har gjort? Jag har fortsatt titta på Roman Polanskis filmer, som är mästerverk, och jag älskar Woody Allens mysiga romantiska komedier. Är det okej? Vart går gränsen mellan personen och dess verk? Är verken symbios med skaparen? Eller kan jag skilja dem åt?
Jag tror att jag kommer fortsätta på dem. Men det kanske är av själviska anledningar. Att jag gillar filmerna (och tv-serierna) med dessa personer som skapare och/eller medverkande. Eller bara det att det inte verkar finnas så mycket kvar att se på.
Vill veta hur ni tänker kring detta. Hur gör ni? Tittar ni på allt som vanligt utan att tänka på detta alls eller har ni börjat välja bort filmer/tv-serier?
6 kommentarer
Emelie Karlsson
Jag väljer nog mer att ta avstånd från de skådespelare/skapare som håller på som de gör. När jag ser att Depp ska vara med i en film, så har jag ingen lust överhuvudtaget att se denna. Vet egentligen inte varför jag reagerar så starkt på detta, men jag känner att det finns alternativ. Alternativ att ge pengar till skådespelare/skapare som jag känner förtjänar dem mer. Känner väl lite att när människor separerar så mycket på skådespelaren och verket som de gör, så förändras ingenting. T.ex. Depp, en man som då ska ha misshandlat sin fru, är fortfarande en man med otrolig makt i industrin. Han har i princip inte förlorat någon respekt alls, och det känns så konstigt! Det känns som att vissa maktstrukturer verkligen behöver förändras, och det gör dem inte riktigt om det separeras så mycket på människan/karaktären. För karaktären är ändå fiktiv, och människan verklig.
karinsuniversum
Jag förstår precis hur du tänker! Är rätt chockad att Depp har gått orörd genom hela processen. Men det är en till sak jag tänker på.. en film är inte skapad av en person. Det finns andra personer bakom/i en film som inte förtjänar att bli bojkottade pga en person och som inte har någon makt att kanske undvika jobba med dessa personer. Tänker på manusförfattare, personer som jobbar med ljud, ljus, effekter osv. Eller bara andra skådespelare. Är det rättvist mot dem?
Eller hur tänker du kring filmer som Jason Momoa är med i? Tänker främst Aquaman som jag har för mig att du ser fram emot? Han som skämtat om att hans roll i Game of Thrones var kul att spela pga kunde våldta vackra kvinnor. Eller Bryan Singer som har i flera år (över tio år) varit anklagad för just våldtäkt och sexuella trakasserier mot barn (!). Och att vi fortfarande tittar på hans verk?
Seriereflektioner
Jag tar nog omedvetet (fast ändå medvetet) avstånd. Det är nästan bättre att publiken får välja att ta avstånd än att produktionen tar bort personens alla verk. Jag har aldrig gillat Louis CK men tittat lite på hans shower ändå. Nu, sedan hans skandal, tittar jag aldrig längre på något han är inblandad i. T.ex. visste jag inte om att han var med i Trumbo, annars hade jag inte sett den filmen. Satt och blundade så fort hans karaktär kom fram för jag känner sådan avsmak inför honom. Likadant har jag ALDRIG stöttat Woody Allen och det har mest att jag har råkat se en film och efteråt insett att han har gjort den. Midnatt i Paris är ett exempel. Han är ett monster och jag tycker att alla i hans närhet i Hollywood som bara håller tyst är medskyldiga till vad hans stackars barn har gått igenom. Frågan är om man som tittare inte borde anses vara moraliskt medskyldig när man medvetet stöttar någon som uppenbarligen begått grova brott? Johnny Depp har jag aldrig gillat och efter vad han gjorde mot Amber Heard har jag ännu mindre respekt för honom och skulle aldrig aktivt se en ny film jag visste att han var med i. Jag är så trött på myten om det manliga geniet som ska få utöva sina konstnärliga rättigheter om det så innebär att alla kvinnor runtom honom tystas. Det är svårt att välja bort exakt ALLT men man bör göra medvetna val, tycker jag! När man inte väljer bort något får man vara medveten om att det är av själviska anledningar. Jag tittar t.ex. på The Ranch men det är för att jag redan hade sett nästan alla avsnitt och visste att det bara var en halv säsong kvar med Danny Masterson, därefter är han bortplockad. Då vet jag att jag kan kolla med gott samvete. Jag tycker fortfarande illa om honom och vad han gjort i verkliga livet gör att jag inte kan uppskatta hans serieroll för fem öre.
karinsuniversum
Förstår hur du tänker. Att en tappar någon form av respekt och kan inte uppskatta karaktärerna/filmerna efter sådana fall. Men hur tänker du kring frågan jag ställde Emelia och som Elsa bland annat tog upp i kommentaren nedan. En film är inte gjord av en person. Hur tänker du kring att om du nu hade valt bort Trumbo – och alla person som också gjort filmen. Det är väl inte enbart Louis CK. Däremot hans egna serier kanske är en annan femma. Förstår du?
Elsa
När jag läser vad de andra svarat på detta inlägget får det mig att känna mig hemsk för att jag inte har några större problem med att skilja person och verk. Ännu värre än så är jag – jag skiljer även på privatliv och yrkesliv för dessa människor. Hela min uppväxt var Johnny Depp min stora idol och det beror inte på hur han var som person för det hade jag ju ingen aning om. Utan jag älskade hans verk. Jag älskade Edward Scissorhands, Pirates of the Caribbean-filmerna, Benny & Joon, Gilbert Grape, osv. Jag älskar fortfarande dessa filmer och jag älskar fortfarande hans prestationer i dessa filmer. Jag ser två helt olika versioner av kända människor. Om vi tar Johnny Depp då som exempel så ser jag den version av honom som inte är en person, utan ett ansikte, en talang, en skådespelare. Och sen finns det den där andra versionen som är en människa som jag inte har någon anledning alls till att veta någonting om. Helt ärligt så bryr jag mig inte om hur han är som person, varför ska jag göra det? Att jag känner så betyder dock inte att jag tycker man borde acceptera att män slår sina fruar, eller våldta, sexuellt trakassera. Världen får mer än gärna gå på honom med allt vad den kan efter vad han gjort, men gå då på personen, inte verken. Konst är konst, människan bakom är människan bakom. Tänker även på det du skrev – att, straffar man inte även övriga talangfulla människor som lagt ner arbete och själ i att skapa något som de är stolta över, och vill att folk ska få se, genom att vägra ett verk? De där andra som inte har någonting alls att göra med de brott personen i fråga begått.
Jag inledde denna kommentar med att säga att detta får mig att känna mig hemsk, men nu efter att ha förklarat mig så känner jag mig inte det minsta hemsk. Det är min åsikt. Personligen tycker jag att man ska skilja på människa och verk så länge människans ”dåliga tankar” inte speglas i verket och så länge det är andra oskyldiga involverade. Det är inte mer själviskt för mig att sätta mig ner i soffan en kväll och titta på Edward Scissorhands som så länge varit min favoritfilm, än vad det hade varit att välja bort detta fantastiska verk på grund av en enda person och vad denne gjort 25 år efter filmens produktion. Respekterar absolut övriga åsikter och förstår precis vad som menas, men det här är i alla fall så jag ser på det. Som en person som dessutom drömmer om att regissera betydelsefulla filmer så hade det krossat mitt hjärta om världen hade vägrat acceptera något jag skapat på grund av att någon annan som varit med och skapat det har varit en idiot 🙂
karinsuniversum
Tack Elsa för din kommentar. Känner att du och jag är på ungefär samma nivå. Att just det kanske är möjligt att dela dem. Att verket och människan som du så bra beskriver inte är i symbios. Plus att en film inte är skapad av en person.