-
Topplista | Böcker jag läste 2017
Under 2017 läste jag 58 böcker och sammanlagt 19 312 sidor. Jag gav medelbetyget 3,3 vilket säger en hel del om böckerna jag läste. Likt 2016 har jag tänkt göra en topplista på de böcker jag har läst under året. Se det som femton böcker som ni kan lägga till i er tbr-hög. Börjar nedifrån och upp! 15. Mrs. Dalloway – Virginia Woolf Den andra boken jag har läst med Virginia Woolf och klart den bästa (hittills). Älskar hennes sätt att skriva att hon kan använda sig av små meningar för att förklara stora och svåra ting. Woolf känner sina karaktärer utan och innan som gör att det är väldigt enkelt…
-
Jag rangordnar Jane Austens romaner
Jag har nu läst Jane Austens sex romaner och tänkte varför inte rangordna dem? Det kan bli kul! Börjar såklart med den minst bästa och fortsätter fram till min favorit. Allt för att skapa lite spänning. Men det finns ingen som är dålig, bara inte lika bra. Kommentera gärna om ni håller med mig eller tycker helt annorlunda. 6. Northanger Abbey Det verkar som den här boken ställer folk i olika led. Antingen är det ens favorit eller ens minst favorit. I mitt fall är det det senaste. Det är hennes första roman, men som publicerades efter hennes död. Vill ändå säga att övning ger färdighet. Mitt problem, eller problem…
-
Bokrecension | Persuasion
JAG BLEV FAKTISKT lite förvånad över hur mycket jag tyckte om Persuasion. Kan väl bero på att jag inte hade några direkta förväntningar kring den och visste knappt vad den handlade om. Men jag kan säga att jag blev kär. Och det är väl passande när det handlar om just kärlek. Kan tycka att Jane Austens böcker handlar ofta om äktenskapet och att finna rätt man beroende på ens ’rättighet’ och plats i den sociala trappan. Här är det snarare tvärtom. Anne Elliot lever i en överklassfamilj och blev för åtta år sedan sen övertalad att inte gifta sig med kapten Wenworth – trots att de älskade varandra innerligt. Han var inte tillräckligt rik.…
Du kanske också gillar
Hjälp mig bestämma vad jag ska läsa
Att se och läsa i januari
Bokrecension | Vaggvisa
