Regissör: Ryan Coogler Medverkande: Chadwick Boseman, Michael B. Jordan & Lupita Nyong’o Genre: Action, Adventure & Sci-Fi Längd: 2h 14min Premiär: 2018 Land: USA
Handling,
T’Challa, kungen över Wakanda, kommer till sin tro i det fantastiska och isolerade landet. Hans position blir ifrågasatt när en man, som är ett offer av T’Challas pappas tidigare misstag, kommer till Wakanda för att utmana T’Challa.
Jag tycker,
Black Panther är inte som de andra Marvel-filmerna. Det är en ingen superhjälte-film, men med en superhjälte. Fast ändå inte alls. Vi har tidigare möt Black Panther och T’Challa och fått den bakgrunden som behövdes till honom. Fast här är första gången vi får en inblick i hans liv, hans folk och det fantastiska landet Wakanda.
”You are a good man, with a good heart.
And it’s hard for a good man to be a king.”
Detta är en film mer om människorna än om karaktären Black Panther. T’Challa försvinner mellan scenerna och ger inte ett jättestort intryck. Det är han i titeln av filmen. Men det är inte hans film. Istället är det en film som lägger vikten på att visa upp Wakanda, att lyfta mångfald som har varit frånvarande från Marvel tidigare. En film där landets invånare själva äger deras tillgångar och inte är ett offer för koloniseringen. Black Panther är också en film som visar några extremt begåvande och starka kvinnor. De karaktärerna blir mer intressanta att följa än de två viktigaste – hjälten och skurken.
Vet inte varför huvudkaraktären är så frånvarande från sin egen film. Kanske beror det på att karaktären Black Panther är någon en blir som kung och inte någon som T’Challa har egen rätt till. Att antagonisten, Killmonger, blir lika lätt en version av superhjälten. Det är lite tråkigt att han inte ger mer av sig själv. För när jag såg honom första gången i Civil War blev jag intresserad av just honom – och inget annat.
En annan brist i Black Panther är huvudkonfliken. Jag förstod den inte alls, för hade ändå inte Killmonger rätt? Den hade kunnat lösas på ett annat sätt än en våldsamts krig. Prata med varandra, hälsa honom välkommen, be om ursäkt. Egentligen vad som helst men inte att döda varandra för en anledning som ingen av dem förstod. De dödade varandra utan någon form av anledning.
Trots stora brister i filmens konflikt, avsaknaden av en riktig antagonist och att huvudkaraktären försvann i filmen så uppskattade jag Black Panther. Det är ingen Marvel-film som de andra. Det är en bra film som bidrar till mycket och kanske en av de viktigaste filmerna på länge.
★★★★
