Skräckfilmer | Mina favoriter plats 40-31

Godmorgon! Det är ännu en måndag och vi har fått sova en extra timme. Det är nog det bästa med vintertid. Det diskuteras ju flitigt om vinter- och sommartid och vi inte ska behöva byta i framtiden. Men jag har ingen aning om vilken tid som känns bäst att ha året om. Men det är ju absolut inte det vi ska prata om nu. Istället kommer ännu ett inlägg om mina skräckfavoriter! Vi är snart i mål!

Plats 40 – House

I hopp om att hitta en känsla av koppling till sin avlidne mamma, tar Gorgeous en resa till landet för att besöka sin moster i deras förfäder. Hon bjuder in sina sex vänner, Prof, Melody, Mac, Fantasy, Kung Fu och Sweet, att gå med henne. Flickorna upptäcker snart att det finns mer i det gamla huset än vad som syns.

Jag vet knappt vad som händer i större delen av denna film och det är på sitt sätt väldigt fantastiskt. I min recension skrev jag att det var en film jag aldrig någonsin sett tidigare. Och ni kommer förstå om ni ser filmen.

Plats 39 – Frankenstein

Dr Henry Frankenstein är besatt av att skapa ett levande väsen från delar av flera uppgrävda lik.

Min favorit bland Universals Monster-filmen är Frankenstein. Vilken är eran? Det jag gillar med Frankenstein är monstret och hur faktiskt ledsamt filmen och monstret i sig är. Han vet inte. Det är inte hans fel. Det är egentligen Frankenstein som är monstret. Eller?

Plats 38 – Behind the Mask: The Rise of Leslie Vernon

Några dokumentärfilmare bestämmer sig för att göra en film om seriemördaren Leslie Vernon.

Behind the Mask är en skräckfilm som pratar och diskuterar kring en specifik genren inom skräcken – slasher. En genre som jag kan uppskatta väldigt mycket har jag kommit på. Det är en metafilm som ibland känns löjlig. Stundtals är den verkligen det, men sedan slår den till och blir otroligt skrämmande.

Plats 37 – Suspiria (2018)

Ett mörker virvlar i centrum för en världsberömd dansskola, ett som kommer att uppsluka gruppens konstnärliga ledare, en ambitiös ung dansare och en sorglig psykoterapeut. Vissa kommer att ge efter för mardrömmen, andra kommer äntligen att vakna.

Vad många filmer jag har med på denna listan som först är en remake för att senare ha originalet. Suspiria är precis det. För jag uppskattade versionen från 2018 (annars hade den inte varit med på listan, och ännu mindre så här högt upp), men originalet är ju klart bättre. Dock gör film vissa saker bättre och vissa saker sämre. Gillar skådespelarna, gillar miljöerna och var tvungen att blunda vid vissa scener för det gjorde helt enkelt för ont för mig. Rekommenderar!

Plats 36 – An American Werewolf in London

Två amerikanska turister i England attackeras av en varulv som ingen av lokalbefolkningen medger att det finns.

John Landis som är mest känd för att ha gjort Blues Brothers och En Prins i New York har också gjort den här pärlan som skiftar mellan skräck och humor. Om två amerikaner som blir attackerade av ingen mindre än en varulv. Och konsekvenserna av det. Väldigt, väldigt bra!

Plats 35 – The Love Witch

Elaine, en vacker ung häxa, är fast besluten att hitta en man som älskar henne. I sin gotiska viktorianska lägenhet gör hon trollformler och drycker och plockar sedan upp män och förför dem. Men hennes trollformler fungerar för bra, och hon slutar med en rad olyckliga offer.

Är detta en skräckfilm? Det går att diskutera. Men den har den stämpeln som genre på Letterboxd vilket jag går efter. Den är inte skrämmande, men det sker mord och det handlar om en häxa. VIlket kanske gör det automatiskt till skräck. Det är nog mer romantisk komedi över det hela. Fantastisk stil måste jag också nämna. En film från 2010-talet som känns mer som den kom från 1980-talet. Wow!

Plats 34 – Night of the Living Dead

En grupp människor försöker överleva en attack av blodtörstiga zombies medan de är fångade i en lantlig bondgård i Pennsylvania.

Night of the Living Dead är inte bara en klassiker inom skräcken utan även en film som banade vägen för en genre – zombie. Det var den första zombiefilmen, och filmen som gjorde att man tvingades ha ratings (åldersgräns) på filmer. Den har kommit med mycket enkelt.

Plats 33 – One Missed Call

Människor börjar på ett mystiskt sätt ta emot röstmeddelanden från sitt framtida jag, i form av ljudet av dem som reagerar på sina egna våldsamma dödsfall.

Vet inte vem som är mest förvånad över att jag gillade denna. Den är väldigt lik The Ring (och andra inom samma genre) men det var något med One Missed Call som jag bara totalt älskade. Du får ett samtal där du hör dig själv dö. Du vet klockslag och allt. Vad gör du? Mysrys på hög nivå!

Plats 32 – The Visit

Den skrämmande historien om en bror och syster som skickas till deras morföräldrars avlägsna gård i Pennsylvania. När barnen upptäcker att det äldre paret är inblandat i något djupt störande, ser de att deras chanser att komma hem blir mindre för varje dag.

M. Night Shyamalan är antingen en hiss eller miss för mig (och alla andra i världen). The Visit kändes lite som filmen han kom tillbaka med (inom skräck). Det hade varit tyst ett tag på den fronten och jag tyckte han gjorde det starkt. Den är skrämmande! Det är också någonting med gamla människor som överlag är lite läskigt. Eller hur? Och krypgrunder… nej, tack.

Plats 31 – Salem’s Lot

Ben Mears har återvänt till sin hemstad för att skriva en bok om det förmodligen hemsökta Marsten huset. När människor runt Marsten huset börjar dö mystiskt upptäcker Mears att ägaren till herrgården faktiskt är en vampyr som förvandlar dem till en armé av odöda slavar.

Stephen King har jag en konstig relation med. Gillar oftast filmerna som är baserad på hans böcker och har ofta svårt för just böckerna. Samma gäller Salem’s Lot. Fast tror nog ändå att det är hans starkaste bok hittills som jag har läst. Skrev ett inlägg för inte så längesen där jag jämförde just boken med filmen.