Filmrecension | Call Me by Your Name

Call Me by Your Name

Regissör: Luca Guadagnino Medverkande: Armie Hammer, Timothée Chalamet & Michael Stuhlbarg GenreRomance & Drama  Längd: 2 tim 12 min Premiär: 2017 Land: Italien, Frankrike, Brasilien & USA

Handling,

Det är 1980-talets Italien när känslor blomstrar upp mellan en sjutton årig kille och en ung man som kommit dit för att hjälpa sjutton åringens pappa i hans forskning.

Jag tycker,

Call Me by Your Name är en väldigt vacker kärlekshistoria. Den är lågmäld, varm och fin. En känner ganska direkt att en blir en del av historien. Fantastiskt regi av Luca Guadagnino för att skapa den fina känslan mellan karaktärerna, och mot tittarna. Jag känner värmen, doften av den söta frukten och den ibland tafatta kemin mellan Oliver och Elio.

”You know I’m not going anywhere.”

Jag vill gärna älska Call Me by Your Name men det är något som sätter sig emot. Vill gärna läsa boken – för den tror jag att jag skulle fullkomligt älska. Hela aspekten med karaktären Oliver. Överallt läser jag beskrivningar att han ska vara en ung man, och kanske i 25 års åldern enligt boken. Armie Hammer är varken 25 eller ser ut som det. Han är väl runt 30? Har inget emot själva ålderspannet mellan de två älskade. Men det hade varit mer trovärdigt om han vore yngre (eller i alla fall såg yngre ut). Sedan har jag haft problem med Armie Hammer sedan Gossip Girl, men det är mitt personliga problem som jag inte vill lägga på den här fina filmen.

Call Me by Your Name

Olivers karaktär för mig är arrogant och jag förstår inte fascinationen av honom. Däremot Elio, spelad av Timothée Chalamet som gör ett fantastiskt arbete, förstår jag. Jag vill att han ska vara lycklig. Få det han är ute efter, även om jag hälften av filmen är osäker på vad han faktiskt vill och känner. Tack vara Chalamet tycker jag att kärlekshistorien fungerar. Men tyvärr blir jag inte så berörd som jag skulle vilja vara. Förutom i sista scenen när mitt hjärta brister. Allt för Chalamet. Vill också lyfta Elios föräldrar och den relationen de har med varandra. Så fin och så kärleksfull. 

★★★½

2 svar till “Filmrecension | Call Me by Your Name“

  1. Fast Timothée Chalamet är ju inte heller 17 som hans karaktär.

Kommentera