filmer

Filmrecension | Star Wars: The Last Jedi

Titel: Star Wars: The Last Jedi
Regissör: Rian Johnson
Medverkande: Daisy Ridley, Mark Hamill och Adam Driver
Genre: Action, Adventure och Fantasy
Längd: 2 h 32 min
Premiär: 2017
Land: USA
Mitt betyg: ★★★

Star Wars-sagan fortsätter i The Last Jedi. Hjältarna från den tidigare filmen The Force Awakens fortsätter slåss för den goda sidan, och kraftens mysterier och sanningar från det förflutna kommer upp till ytan.

Rey har hittat Luke. Hon vill ha hans hjälp att lära sig mer om kraften och få hjälp i kriget mot ”The First order”. Luke är först motvillig att hjälpa till då han tränade Kylo Ren, som sedan gick över till den mörka sidan.

Med General Leia, försöker den lilla grupp av motståndsrörelsen som finns kvar, komma till säkerhet samtidigt som de blir jagade och anfallna. Beslutet kring deras överlevande är delat mellan dem och det krävs uppoffringar och hjältemod för att komma därifrån.

Det var med rätt stor förväntan som jag och min sambo gick in i biosalongen. Vi är båda fans av Star Wars (han tusen gånger mer) och när vi gick därifrån var jag rätt glad och han besviken. Varför? Jo, det ska vi ta nu.

Star Wars: The Last Jedi är enligt mig en ok film. Den är inte lika bra som Force Awakens. Men vi vet att Last Jedi är en mittenfilm i en triologi och de har en tendens att vara lite sämre. Förutom det solklara undantaget Empire Strikes Back.

Visserligen är Star Wars rätt roliga filmer. Men här blir det lite väl mycket humor som tar en ut från ögonblicket. Chewie hade nog den mest intetsägande rollen. Allt han gjorde var att sitta där och ”umgås” med de nya söta djuren. De scenerna skapade några skratt i salongen. Men är inte Chewbacca värd mer än det? Bara för att Han Solo inte finns med oss längre behöver inte hans andra hand få en sådan tråkig roll.

Det bästa med hela filmen var relationen mellan Rey och Kylo Ren. Deras scener var den stora höjdpunkten. De var verkligen så bra. Och vi fick till och med se lite ögongodis. Kan det bli bättre? När jag gick ur salongen sa jag med 50 % ironi och 50 % sanning att en nästan börjar shippa de två och min sambo blev lite irriterad på mig och sa: ”Detta är ingen jävla tv-serie”. Han är inte så glad i ships… men deras kemi! Kom igen!

Den stora grejen (förutom att Luke skulle vara med) var att vi skulle få reda på vem Rey är. Är hon Lukes barn? Är hon en annan känd persons barn? Ju längre filmen gick ville jag inte att hon skulle vara Lukes barn. Men tänkte att hon var säkert någon annans barn eller ett barn som har kopplingar till Lukes jeditempel som Kylo Ren var på som barn. Men det visade sig att hon inte var någon särskild alls. En besvikelse helt enkelt!

Sen har vi såklart Luke. Han kom, var en gammal grinig gubbe och räddade till slut världen innan han dog. De stressade hans död väldigt mycket. Kunde de inte vänta till nästa film? För nu har vi inte någon kvar av de gamla. Visserligen handlade hela filmen om den nya generationen som växer fram. Och Leia är tekniskt sätt inte död men utan Carrie Fischer så…

Men resterande karaktärer då? Jag gillar Poe och Finn. Men tyckte deras storyline var ganska tråkig. Jag brydde mig inte heller om Rose eller om planeten-Monaco. Det var som en satsade allt på Luke, Rey och Kylo Ren och bara liksom fyllde i vad de andra skulle göra under resans gång. Men det är en mellanfilm och jag antar att deras stora krig kommer i nästa film och det är då de får visa sig.

Och Snoke bara dog. Så himla enkel död. Känns lite konstigt. Eller karaktären Holdo hade väl kunnat göra hoppa till lightspeed mycket snabbare så hade inte så många dött. Lite frågor som känns värda att ta upp.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *