filmer

Skräckfilmer | Mina favoriter plats 100-91

Äntligen är det oktober!

Håller ni med om att det är någonting särskilt med just oktober? Hur luften börjar bli helt fantastisk. Löven faller, att dricka te känns plötsligt okej och mysigt igen. Ja, jag är en person som romantiserar hösten väldigt mycket. I alla fall oktober. För november är ju rena rama bajs.

Men en grej med oktober som jag verkligen gillar är skräck. Har varit en person som avskytt den genren men börjar förstå förtjusningen av det nu. Och jag har till och med gjort en lista på 100 stycken filmer som jag tycker om. Därför tänkte jag lista dessa hundra nu som en nedräkning fram till Halloween.

Plats 100 – Cronos

En genialisk alkemist finner nyckeln till evigt liv, och när han dog 400 år senare tog han med sig sina hemligheter till graven. När en äldre antikvitetshandlare hittar den maskinen får han snabbt lära sig om dess otroliga krafter. Ju mer han använder den, ju yngre blir han. Men ingenting kommer gratis.

Cronos är en spansk skräckfilm av en av mina favoriter Guillermo del Toro. Den är på många sätt väldigt mysig film. Om att åldras och kärleken mellan den äldre mannen och hans barnbarn. Gillar verkligen att själva maskinen är en guldig insektsliknande grej som verkligen sätter klorna i dig. 

Plats 99 – Shadow of the Vampire

Regissören F.W. Murnau ska spela in filmen Nosferatu från 1922 och vem kan spela vampyren och stjärnan i filmen bättre än en riktig vampyr? 

Originalfilmen Nosferatu är en klassiker som är nästan ett måste om du gillar film, framförallt vampyrfilmer. Shadow of the Vampire har en härlig tvist i sin adaption. Där skådespelaren Max Schreck faktiskt är en vampyr och därför perfekt för filmen. Men kanske mindre perfekt för själva inspelningen. Willem Dafoe känns verkligen både som Nosferatu från originalet och som en vampyr. Den blandar satir och mörk humor med en stor gnutta kärlek för filmindustrin.

Plats 98 – Häxan

Den danska regissören Benjamin Christensen gör en film, som känns stundtals som en dokumentär om häxor – från tortyr, besatta nunnor till den sataniska sabbaten.

En dokumentär, eller kanske filmkrönika om häxor från 1922 med dramatiska vinjetter som utforskar häxorna. Den har ingen allvarlig ton som en kanske skulle förvänta sig av en dokumentär utan i stilen med det läskiga, mörka och humoristiska är det mer av en spelfilm. Vi får se nunnor som är besatta, hur rättegångar kunde gå till mot häxor – lite prat och mycket tortyr. Eller den mytomspunna sabbaten med djävulen där häxorna stod på led för att få chansen till umgänge med satan.

Plats 97 – The Fly

François Delambre får sent på kvällen ett meddelande av sin svägerska, Helene Delambre, att hon just har dödat sin man, André. Motvilligt börjar hon berätta för honom och polisen om Andrés senaste uppfinning – en teleportör som han testar på sig själv. Men någonting gick fel, en vanlig fluga lyckades hamna i maskinen.

Det finns en remake av The Fly från 1986 med Jeff Goldblum i huvudrollen som jag absolut inte klarar av. Det är en vad jag förstår typisk David Cronenberg film, medan den från 1958 är faktiskt lite småmysig. Tack för att tekniken inte var så avancerad då att det inte blev värre än det blev för oss tittare.

Plats 96 – Black Sabbath

Tre stycken berättelser om övernaturlig skräck. Den första handlar om en kvinna som plågas av ett telefonsamtal, den andra om en familj och en slags vampyr och den tredje om ett spöke som jävlas med de levande.

Väldigt skönt ibland med tre korta berättelser istället för en långfilm. Speciellt när det kommer till skräck. En paus för avkoppling och tankar utan att sitta spänd genom hela. Det är också en stor chans att det blir någonting för alla. Jag gillade de i ordningen som de kom mest medan min sambo som såg Black Sabbath med hade en annan favorit.

Plats 95 – Count Yorga, Vampire

Greven Yorga håller en seans för Donna och hennes vänner som ett sätt för Donna att prata med sin döda mamma. Efter att ha kört hem greven fastnar bilen för paret Erica och Paul. Dagen efteråt finner de att Erica har förlorat en stor del blod…

Från början ska Count Yorga, Vampire ha varit en sexfilm, men det förändrades någonstans på vägen. Som jag förstått det var det skådespelaren Robert Quarry som insisterade på att det skulle vara en vanlig skräckfilm för att han skulle vara med. Tycker att den fortfarande har en sexuell ton till sig. Men annars inget mer. Några bisarra scener blandat med lite lågkvalité känsla blir det ändå en rätt bra mysrysare om vampyrer.

Plats 94 – Annihilation

När en man till en biolog försvinner väljer hon att självmant gå med i expeditionen till en miljökatastrof zon, men det är inte alls vad hon förväntar sig. Teamet består av förutom henne en antropolog, psykologi, lantmätare och en lingvist.

Jag minns att jag blev besviken på Annihilation. Men det är en film jag känner att det var nog jag som missade någonting med den, och jag vill gärna se om den. Det var nog inte den det var fel på – det var jag. Därför hamnar den ändå på min lista – dock rätt långt ner. Det är troligtvis en film som kommer klättra när jag väl ser om den.

Plats 93 – Open Water

Två dykare lämnas kvar mitt ute i ingenstans utan möjlighet till båt eller räddning. De är helt omringade av vatten – och hajar.

Att vara fast i rymden är nog min största skräck – men att bli lämnad kvar mitt i havet är nog på en topp fem värsta saker som skulle kunna hända. Och som också är antagligen mer troligt. Den ska vara löst baserad på paret Tom och Eileen Lonergan som 1998 blev lämnade kvar efter ha dykt med ett annat gäng. De hittades aldrig. Inte bara skräcken för hajar utan även hur jobbigt det är att vara i vatten i flera timmar och kylan. Usch vill knappt tänka på det.

Plats 92 – Clown

En kärleksfull far är på jakt efter en clowndräkt för sin sons födelsedagskalas, men för att inse försent att dräkten har en ond förbannelse över sig.

Om du är som jag som råkade se ett avsnitt av Goosebumps när jag var liten och fick men för livet av bara tanken att en mask inte går att ta av kan nog känna en liten del av det i Clown. Det som skulle bli en fin gest till hans barn blev istället en mördarclown som han inte får av sig. Skräcken att inte få av sig en dräkt är fortfarande skrämmande och det blir inte bättre av att se denna som tar det några steg längre. Skrämmande och mörk.

Plats 91 – Silent House

Sarah återvänder med sin far och farbror för att fixa släktens sommarstuga. När det börjar bli mörkt hör Sarah ljud inifrån väggarna och hon känner att det förflutna hemsöker hemmet.

Egentligen är detta en stor gimmick bara. En skräckfilm som är filmad som om det bara vore en lång tagning. Det är också en remake av en film från Uruguaya. Har inte sett den – och borde väl egentligen göra det. Originalet är nästan alltid bättre. Förstår att detta är ingen film som är direkt hyllad, snarare tvärtom. Men jag minns den som underhållande, ibland räcker det.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *