Filmrecension | Loving Vincent

Regissör: Dorota Kobiela & Hugh Welchman Medverkande: Douglas Booth, Jerome Flynn & Robert Gulaczyk Genre: Animation, Biography & Crime Längd: 1 tim 34 min Premiär: 2017 Land: Polen, England & USA

Handling,

Armand Roulin försöker framför Vincent van Gogh sista brev till hans bror. I jakten kommer han till staden och platsen som kom att bli Vincents sista. Armand börjar försöka klura ut hur Vincent dog och varför.

Jag tycker,

En film som är helt baserad av oljemålningar. Att det har tagit cirka 125 stycken konstnärer som har jobbat och jobbat för att kanske få till några sekunder. Loving Vincent är en film i sitt slag och frågan är om detta kommer ske igen i framtiden? Kanske inte, och då är jag extra glad att jag har fått se det.

”I want to touch people with my art. I want them to say
’he feels deeply, he feels tenderly’.”

Alltså som rör Vincent van Gogh får mig att vilja gråta. Tycker att hela hans liv är tragiskt, fullt av längtan, ensamhet och bara en stor sorg. Tyckte det var fint att göra en film om hans liv (och hans död) där hans tavlor och hans målarstil var i fokus. Att se hans vackra verk komma till liv. Det är väldigt fint! Satt under stor del av filmen och verkligen funderade på hur de har lyckats skapa detta.

Med tanke på hur lång tid det har tagit och vilket arbete som ligger bakom är det svårt att tro att det kommer bli en liknande film igen. Loving Vincent kanske kommer bli ensam i sitt slag. Och det är jag ändå helt okej med. Kan tycka att själva sättet filmen är gjord på tog fokus från handlingen, och att den biten kanske inte var höjdpunkten med filmen. Men samtidigt, hur mycket kan man begära av en och samma film?

★★★★