BARN HAR ALLTID försvunnit under de rätta förhållandena; glider genom skuggorna under en säng eller på baksidan av en garderob, försvinner ner i ett kaninhål och i gamla brunnar och dyker upp någon annanstans …

Men magiska länder har litet behov av begagnade mirakelbarn.

Nancy försvann en gång, men nu är hon tillbaka. De saker hon har upplevt … de förändrar en person. Barnen under Miss Wests vård förstår alltför väl. Och var och en av dem söker en väg tillbaka till sin egen fantasivärld.

Men Nancy ankomst markerar en förändring i hemmet. Det finns ett mörker precis runt varje hörn, och när tragedin slår, är det upp till Nancy och hennes nyfunna skolkamrater att finna svaret.

Every Heart a Doorway är en mörk och vacker berättelse. Det är svårt att förklara den, men den följer barn och ungdomar som försvinner för en stund. De som blir uppslukade av ett hål, en dörr eller en spricka, och hamnade i en annan värld. En plats som inte är lik någon annan plats, och som ingen vill tro på att de har varit. Förutom Eleanor West.

Eleanor West har ett hem för barn som har varit i en annan värld. Dit skickar oroliga föräldrar sina barn som de inte längre förstår och inte heller tror på. Många av barnen vill tillbaka till sin värld, och sörjer så otroligt mycket av att vara tillbaka till den riktiga världen och deras riktiga liv. Nancy har precis kommit till hemmet och möts för första gången av människor som förstår henne. Som också varit i en annan värld, och som också är ledsna för att de inte vet hur de ska komma tillbaka. Om de ens kan gå tillbaka. Barnen har försvunnit från sina hem, men hittade sitt hem på vägen. 

“Because ‘boys will be boys’ is a self-fulfilling prophecy,” said Lundy. “They’re too loud, on the whole, to be easily misplaced or overlooked; when they disappear from the home, parents send search parties to dredge them out of swamps and drag them away from frog ponds. It’s not innate. It’s learned. But it protects them from the doors, keeps them safe at home. Call it irony, if you like, but we spend so much time waiting for our boys to stray that they never have the opportunity. We notice the silence of men. We depend upon the silence of women.” 

Det är många delar med Every Heart a Doorway som jag gillar. Hur den är kuslig och konstig, har en fantastisk atmosfär och även hel del humor. Tycker också det är fantastiskt av Seanan McGuire att skriva om olika karaktärer som om det inte vore en stor grej. En karaktär är asexuell och en annan är trans, men det målas upp som vilken sak som helst. Och det är befriande. 

Every Heart a Doorway är en saga som jag blev ledsen över att den tog slut. Den var alldeles för kort och jag ville läsa mer. Komma in i de olika världarna och utforska det hela mer. Som tur är så är detta en serie och det finns fler böcker att njuta av.