Half of a Yellow Sun | Bokrecension

Vid första sidorna kändes det som jag skulle hitta en ny favoritbok i En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Det blev inte riktigt så men jag kommer alltid se tillbaka till denna bok då den var fantastisk på så många sätt. En bok jag varmt rekommenderar till alla.

Vi får följa flera personer och deras liv i Nigeria och det som blev Biafra och kriget. Olanna lever tillsammans med Odenigbo. De jobbar på universitetet och håller middagar med andra likasinnade. Ugwu är deras tjänstepojke som växer upp hos de och går ifrån sina gamla traditioner och tankar för en mer modern livsstil. Richard kommer från England och har rest till Nigeria för att skriva – han faller för både landet och för Olannas syster Kainene.

Jag visste nästan ingenting om Biafra. Vet inte om jag ska skylla på att jag inte levde vid tillfället, på skolan eller bara min egen dåliga allmänkunskap. Men tack vare denna bok har jag inte bara fått en fin berättelse utan även en bit historia och kunskap. Om landet Biafra, om kriget och även lite av svensk historia om Carl von Rosen som jag aldrig hade hört talas om. Det är många livsöden i historien som jag inte vet någonting om. Böcker likt denna kan verkligen ge en fin inblick. Inte bara i kriget utan även om det vardagliga livet. Om maten, traditioner och vidare. Det är fint att få den inblicken och att lära sig om omvärlden. 

Det skiftar inte bara perspektiv mellan personerna utan även olika delar av kriget – innan och under. Först får vi läsa om de och deras vardagliga liv och har problem som många andra människor har. Sedan kommer kriget och dess konsekvenser och hur det påverkar dem. Vi får läsa om hemska saker som sker som är svårt att sätta sig in i. Det är en helt annan värld, inte bara att det är en tid och annat liv utan en situation som jag aldrig upplevt och jag hoppas aldrig kommer behöva göra.

En halv gul sol gav mig en vacker och hemsk berättelse om livet och kriget. Karaktärerna utvecklas och det kändes som vi läste någonting verkligt. Kriget var verkligt såklart, men karaktärerna kändes även som verkliga och några som troligtvis var på plats då.