tankar & funderingar

Bröst och våld mot kvinnor i film

Jag har tröttnat på att se våld mot kvinnor om och om igen i film. Känner mig klar med att se hur kvinnor utsättas för slag, trakasserier och sexuella övergrepp. Det är en känsla jag har känt länge – men kanske aldrig direkt uttryck det.

Samma sak gäller med nakenheten. Att vi ser, helt utan anledning, nakna eller halvnakna kvinnor överallt. Jag har inga problem med nakenheten i sig, utan det handlar nog mer om varför för mig. Som när vi såg första avsnittet av Witcher där det gick nakna kvinnor i bakgrunden i en lång scen. Varför? Ingen vet. Eller hur kameran väljer att visa den nakna kroppen.

Inom en kort tid såg jag tre filmer som behandlar våldet eller nakenheten på olika sätt. Som har gjort att jag har tänkt väldigt mycket på just dessa två teman i filmer. Det är inte de värsta, eller de bästa, filmerna som visar upp dessa exempel. Utan snarare att jag såg de i rad och hur olika de ändå var. Kan nog komma på betydligt värre (och bättre) filmer.

En slasher med kvinnor som lider

Eaten Alive (från 1974) är en skräckthriller av Tobe Hooper som är mest känd för ha regisserat The Texas Chain Saw Massacre och Poltergeist. Filmen sätter sin ton direkt i första scenen när en ung Robert Englund (Freddy Krueger i Terror on Elm Street) är på ett bordell och säger den välkända repliken ”My name is Buck, and I’m here to fuck” (som ni kanske känner mest igen från Kill Bill Vol. 1).

Sedan fortsätter filmen i samma stil när person efter person dör. Både män och kvinnor dör, men det är kvinnorna som lider. Det är deras partner, pappa eller den enda som kan rädda dem som dör. Det är just en kvinna som blir fastbunden till en säng, och det är en kvinnas kropp som blir extremt inzoomad på under en sexscen. Har väl egentligen inget emot nakenhet i film. Som tidigare nämnt är Eaten Alive inte den sämsta filmen, eller en ovanlig film, i den här genren. Men det kan fortfarande göra mig provocerad över hur den arbetar med kameran, eller väljer kvinnor som de största offren.

Männen utnyttjar sin makt

Sedan såg jag The Devils (från 1971) som blev förbjuden i Italien (och andra delar av världen) då den handlar till stor del om syndiga nunnor och en präst. Men kanske främst om hur män i kyrkan och politiken manipulerade människor för deras egna vinning. Kvinnor och män torteras – på olika sätt. Männen får ben brutna och kvinnor får verktyg i underlivet. Det är kvinnorna som blir galna och besatta samt dansar runt nakna. Det är ingen enkel film att se på.

Men det som skiljer den från filmer likt Eaten Alive är att grunden är en kritik. På religionen, politiken och män. För det är de som sitter på makten. De använder sig av sin egen makt, kvinnornas sexualitet för att förstöra och manipulera kvinnor för deras egen vinning och maktspel. En kritik på hur kvinnor har blivit behandlade (och fortfarande) i historien och förtryckts för sin sexualitet – något som män mer sällan fått samma kritik för.

Kvinnor som äger sin sexualitet

Den tredje filmen jag såg som fick mig att fundera mer, inte på våldet, utan snarare på nakenheten var Hustlers från 2019. Den är inspirerad av en verklig händelse där några strippor i New York drogade och lurade män för att få in mer pengar efter börskraschen. Självklart är det ett överös av nakna och halvnakna kroppar med tanke på det handlar om strippor och deras arbete. Men det är skönt att det känns annorlunda. Det är kvinnornas kropp och deras val.

Läste en recension av Ann Hornaday, The Washington Post, som beskrev det jag exakt kände: ”… training her camera on women’s naked bodies with a refreshing sense of playfulness and celebration rather than a predatory leer”. Det märks i bildspråket, hur karaktärer rör sig och framförallt i kamerans fokus. 

Det är väl dock som man brukar säga, sex och nakna kroppar säljer. Vilket kanske är anledningen till att kvinnor ofta blir attackerade av sexuellt våld istället för till exempel en snabb död. Men det är tröttsamt att se på. Har sett flera filmer sedan dessa, och det bara fortsätter med samma tema.

Vill gärna veta hur ni tänker kring detta. Vet inte ens om jag har kommit fram till något vettigt i denna text, men det är en diskussion som jag gärna öppnar upp här.

En kommentar

  • Emelie

    Åh, jag håller just nu på att skriva ett inlägg som tar upp ungefär samma grej. Kollade om Mission Impossible för ett tag sedan och började verkligen fundera på varför kvinnor måste lida för att utvecklas. Varför måste lidande vara synonymt med att vara en kvinna? Och att en kvinnas lidande behövs för att en man ska ”bli bättre”/bli motiverad. Att kvinnors lidande mer blir en del av männens historia än sin egna. Helt sjukt.

    Så bra att du tar upp detta, fantastiskt inlägg. Folk, och filmbranschen, måste verkligen förstå att det finns en skillnad med att vara sexig, äga sin sexualitet gentemot att bli sexualiserad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.