• filmer

    Skräckfilmer | Mina favoriter plats 20-11

    Vill du se en bra skräckfilm inför helgen eller under Halloween helgen så har du några att välja mellan. Tipsar här både om filmer som verkligen har skrämt livet ur mig, mysiga filmer och till och med en komedi. Det finns alltid något för alla inom skräck. Även om man inte tror det.

    Plats 20 – The Strangers

    Efter att ha återvänt från ett bröllop får ett par som bor i ett isolerat fritidshus knackningar på dörren mitt på natten. Det som följer är en våldsam invasion av tre främlingar, deras ansikten gömda bakom masker.

    Jag är visserligen lättskrämd men det finns få filmer som verkligen har förstört mig så mycket som The Strangers. Det är en av de mest läskigaste filmerna jag har sett. Och jag har sett om den. Varför har jag gjort det? Ändå gillar jag den? Är det för att den verkligen har förstört mig totalt. Möjligtvis. Det är något som är otroligt skrämmande med att 1. vara i en stuga mitt ute i ingenstans 2. det kommer människor som vill dig illa 3. och de har ingen som helst anledning till det. Dessa främlingar är bara uttråkade. Om det inte är höjden av ondska så vet jag inte.

    Plats 19 – One Cut of the Dead

    Det går dåligt för en regissör och filmteam som filmar en zombiefilm med låg budget i en övergiven japansk anläggning under andra världskriget, när de attackeras av riktiga zombier.

    Första minuterna visste jag knappt vad jag såg på. Allt vara konstigt och det kändes som jag såg en film som var en stark kandidat till världens sämsta film. Men sen vände det allt och jag fullkomligt föll för One Cut of the Dead. Den är fantastiskt! Den är kul! Den är allt! Du behöver inte veta något mer. Du ska veta så lite om filmen som möjligt för att njuta av den.

    Plats 18 – The Shining

    Jack Torrance accepterar ett vaktmästarjobb på Overlook Hotel, där han tillsammans med sin fru Wendy och deras son Danny måste leva isolerat från resten av världen under vintern. Men de är inte beredda på galenskapen som lurar inom honom.

    Klassikern The Shining som är enligt vissa inte skrämmande och enligt andra otroligt skrämmande. Som de läskigaste filmerna (enligt mig) har den inte ”hoppa-fram-skräck”-element utan den biter sig fast på ett annat sätt. Galenskapen i Jack Torrance bland annat. Hur han förändras. Hur isolerade dessa människor är och hur både familjen och vi tittare börjar fundera på vad som faktiskt sker.

    Plats 17 – The Texas Chain Saw Massacre

    När Sally hör att hennes farfars grav kan ha blivit vandaliserat, åker hon och hennes bror, Franklin, ut med sina vänner för att utreda. Efter en omväg till familjens gamla bondgård upptäcker de en grupp galna, mordiska personer som bor bredvid. 

    Leatherface är nog topp fem läskigaste karaktärerna i skräckfilmer som finns. Jag förstår att folk tycker The Texas Chain Saw Massacre är läskig, skrämmande och obehaglig. För det är den. Herregud, det är den verkligen. Det är något med galna familjer, ute i ingenstans, finns ingenstans att ta vägen som verkligen är obehagligt.

    Plats 16 – Dracula

    När Dracula lämnar den fångna Jonathan Harker och Transsylvanien till London på jakt efter Mina Harker – reinkarnationen av Draculas länge döda hustru, Elisabeta.

    Det är kanske svårt att känna mys inför vissa filmer inom genrer skräck. Men Dracula är ändå en av dem. Vi har Gary Oldman och Keanu Reeves i denna roliga, charmiga och inte särskilt läskiga version av Dracula. Skulle säga att den är perfekt för Halloween om man inte vill se något direkt läskigt. Det enda som kanske är mindre bra med den, men samtidigt gör den charmig är Keanu Reeves skådespelarinsats. Men det är ändå Keanu Reeves så det är perfekt på sitt sätt.

    Plats 15 – The Cabinet of Dr. Caligari

    Francis, en ung man, minns i hans minne de hemska upplevelser som han och hans förlovade Jane nyligen har genomgått. Francis och hans vän Alan besöker Dr. Caligaris show, en utställning där den mystiska läkaren visar dockan Cesare och väcker honom några ögonblick från sin dödsliknande sömn.

    Stumfilmen The Cabinet of Dr. Caligari tog mig med storm när jag såg den. Det är en fem av fem film och en film jag alltid kommer hålla kärt. Vill dock se om den, så får nog göra det snart. Kan verkligen rekommendera den om man vill komma ur sin komfortzon med en film från 1920.

    Plats 14 – It

    I en liten stad i Maine kommer sju barn som kallas The Losers Club ansikte mot ansikte med livsproblem, mobbar och ett monster som tar formen av en clown som heter Pennywise.

    Jag älskar barnen! De är så fantastiska. Det är sällan som man känner att barn i filmen är bra, men dessa skådespelare. Ohboy vad jag gillar dem. De lyfter hela filmen. De är nog hela filmen. Bill Skarsgård för det också bra som Pennywise. Den här är lite mer mysig än den gamla tv-filmen som jag minns skrämde livet ur mig som barn. Den här är lite mer barnvänlig då den inte är särskilt skrämmande. Älskar barnen!

    Plats 13 – Dawn of the Dead

    En grupp överlevande tar sin tillflykt i ett köpcentrum efter att världen har tagits över av aggressiva, köttätande zombier.

    Inte den bästa filmen på långa vägar. Men jag gillar ändå Dawn of the Dead från 2004. Den är enkel på sitt sätt. Zombies kommer och människor som inte har något gemensamt, vill bara överleva, bryr sig bara om sig själva, hamnar tillsammans i ett köpcentrum. Tyvärr var de tvungna att ha med en kärleksromans. Annars hade denna var nog lite bättre. Men jag gillar den!

    Plats 12 – Shaun of the Dead

    Shaun lever ett extremt händelsefattigt liv som kretsar kring sin flickvän, sin mor och framför allt hans lokala pub. Denna milda rutin hotas när de döda återvänder till livet och gör ansträngande försök att äta på vanliga Londonbor.

    Det har varit många zombies på den här listan – mer än vad jag trodde faktiskt. Tror dock att detta är den sista. Detta är en komedi. Men inte den jobbiga komedin som egentligen är läskigare än en vanlig skräckfilm utan bara en komedi. Älskar det faktum att det tar lång tid för folk att inse att det är zombies för att de gör sina gamla vanor och de ser bara lika döda ut som vilken människa som helst en måndagsmorgon. Du får en fantastisk film om du blandar Edgar Wright, Simon Pegg och Nick Frost. Så är det bara!

    Plats 11 – The Evil Dead

    När en grupp högskolestudenter hittar en mystisk bok och inspelning i den gamla vildmarksstugan som de har hyrt för helgen, släpper de oavsiktligt loss en demonisk kraft från den omgivande skogen.

    Såg om den här ganska nyligen och blev inte lika skrämd den här gången som jag har blivit innan. Kanske för att jag var beredd på vad som skulle ske. Men den är skrämmande. Vissa personer/demoner är något otroligt obehagliga att titta på. Kan nog skrämma de flesta ändå.

  • filmer

    Skräckfilmer | Mina favoriter plats 30-21

    Vi fortsätter såklart med skräckfilmerna i några dagar till. Men nu vi snart i mål och ni får snart se vilka som är min absoluta favoriter!

    Plats 30 – American Pscyho

    En förmögen bankchef i New York döljer sitt alternativa psykopatiska ego för sina medarbetare och vänner när han eskalerar djupare in i sina ologiska, omotiverade fantasier.

    Den här filmen vill jag gärna se om. Har bara sett den en gång och tror jag håller den lite högt på grund av att det var första filmen jag såg med Johan. Otroligt töntigt såklart. Men minns också att jag gillade filmen mycket. Christian Bale som gör karaktären Patrick Bateman otroligt bra, läskig och briljerar som han så ofta gör i filmen. En mörk, blodig och till viss del bisarr thriller. Skulle gärna vilja läsa boken också.

    Plats 29 – The Omen (1976)

    Omedelbart efter deras missfall adopterar den amerikanska diplomaten Robert Thorn den nyfödda Damien utan hans fru. Men vad han inte vet är att Damien är djävulens son.

    En söt pojke eller djävulens son? Pojken som spelar Damien gör det otroligt bra med sina vändningar och blickar. Med en blick vet vi att han är nog ond, men sen går han tillbaka till att vara en söt och snäll pojke igen. Damien är höjdpunkterna i The Omen, vilket inte är så konstigt. Han är obehaglig! Filmen i sig är en klassiker med några riktigt minnesvärda scener.

    Plats 28 – Train to Busan

    Några passagerare på ett snabbtåg till Busan måste kämpa för sin överlevnad efter att ett mystiskt virus har tagit över Korea.

    Om det är någonting jag har lärt mig de senaste åren är att Korea gör mig aldrig besviken på dess filmer. Train to Busan är inget undantag. Som i många zombiefilmer hanterar den även frågor om familjen, hur människor förändras när de möter ett hinder, offra människor framför sin egen överlevnad. Sånt som gör zombiefilmer till det lilla extra. Regissören Yeon Sang-ho har gjort två till filmer inom samma universum, Peninsula och Seoul Station som kanske inte är lika bra, men som jag gärna skulle vilja se.

    Plats 27 – 28 Weeks Later

    Invånarna på de brittiska öarna har tappat sin kamp mot sjukdomens angrepp, eftersom det dödliga raseriviruset har dödat varje medborgare där. Sex månader senare vågar en grupp amerikaner sätta sin fot på öarna, övertygade om att faran har kommit och gått. Men det blir snart alltför klart att plågan fortsätter att leva och väntar på att slå på sina nästa offer.

    Okej, någon gång ska jag se 28 dagar senare, som ska vara bättre än 28 veckor senare. Denna är kanske inte den bästa filmen, eller bästa zombiefilmen som finns. Men jag tycker om den. Vet inte om det beror på att den är mer action-influerade än skräck i många fall.

    Plats 26 – The Witch

    På 1630-talet i New England lever William och Katherine ett troget kristet liv med fem barn. När de blir förvisade hamnar de på kanten till vildmarken och deras nyfödda son försvinner vänder sig familjen mot varandra.

    The Witch är på många sätt en vacker skräckfilm. Det är något med miljön, 1600-talets New England som är så talande för denna film och hela skräckgenren i sig. När den kom var det en av de absolut bästa skräckfilmerna som hade kommit under de senaste tiden. Nu har det gått fem år och vi ser bara fler och fler filmer med samma kaliber. The Witch är en jobbig film att se på – häxjakt, religion och skrämmande.

    Plats 25 – The Lighthouse

    Två fyrvaktare försöker bibehålla sin förnuft medan de bor på en avlägsen och mystisk ö i New England på 1890-talet.

    Robert Eggers har två filmer med på listan. Den första läste ni precis om, The Witch, och direkt efteråt kommer The Lighthouse från förra året. Jag säger det som jag alltid säger när det handlar om Eggers – ser fram emot att se vad han gör i framtiden. Det kan inte bli dåligt! Här har vi två fantastiska skådespelare, Willem Dafoe och Robert Pattinson, som gör två lysande insatser i denna mardrömsliknande film.

    Plats 24 – Midsommar

    Flera vänner reser till Sverige för att studera som antropologer en sommarfestival som hålls vart nittio år i en av dem avlägsna hemstad. Det som börjar som en drömsemester på en plats där solen aldrig går ned, blir gradvis en mörk mardröm när de mystiska invånarna bjuder in dem att delta i deras störande festaktiviteter.

    Vem såg inte fram emot Midsommar? En skräckfilm med fokus på den svenska högtiden som utspelar sig mestadels i solljus. Nu handlar den inte jätte mycket om själva högtiden, utan är mer inspirerad av kulter. Men det är ändå fascinerande att se. Det är faktiskt svenska skådespelare som spelar svenskarna. Bara det är ju kul att se. Otroligt obehaglig på sitt sätt. Den är inte skrämmande på det sättet att man hoppar till, utan känslan bara kryper sig på en och borrar sig djupt ner.

    Plats 23 – Halloween

    Femton år efter att ha mördat sin syster på Halloween flyr Michael Myers från ett mentalsjukhus och återvänder till den lilla staden Haddonfield, Illinois för att döda igen.

    John Carpenter som gjorde Jamie Lee Curtis till den skräckdrottningen hon är. Och som väckte karaktären Michael Myers, som skulle komma att bli en av de mest kändaste skräckikonerna. Myers är verkligen ondskan sig. Och det är det som gör just den här filmen så skrämmande. Han attackerar och Jamie Lee Curtis försöker rädda sig själv, och andra, från honom. Det behöver inte mycket mer. Och det behöver nog inte mer förklaring eller bakgrund till hans karaktär – vilket sker i de senare.

    Plats 22 – Rosemary’s Baby

    Ett ungt par flyttar in i en ökänd lägenhet i New York för att starta en familj. Saker blir skrämmande när Rosemary börjar misstänka att hennes ofödda barn inte är säkert kring sina konstiga grannar.

    Roman Polanski ännu en gång på listan med hans fantastiska Rosemary’s Baby med Mia Farrow i huvudrollen. En ung kvinna som inte bara blir orolig kring hennes egna liv utan även hennes ofödda barn. Kan det bli värre än det? Mitt hetaste tips är att se den här filmen utan att veta allt för mycket. Den blir nog bättre av att du själv sitter som på nålar tillsammans med Farrow karaktär.

    Plats 21 – Suspiria (1977)

    Från det ögonblick hon anländer till Freiberg, Tyskland, för att delta i den prestigefyllda Tanz Academy, känner den amerikanska balettdansaren Suzy Bannion att något hemskt ont lurar inom murarna på den gamla institutionen.

    Hade med remaken och nu är det dags för originalet av Dario Argento. Den är nog inte allt för skrämmande, men den är riktigt bra! Ung kvinna som är i ett land hon inte känner till, med människor hon inte känner alltför väl, och det sker saker som varken hon eller någon annan kan förklara. Riktigt bra!

  • musik

    Vad ett McFly fan tycker om deras comeback

    Visste ni att jag är ett stort McFly fan? Har nog inte sagt det på cirka hundra år för att det har knappt varit relevant då de inte släppt musik och inte gjort så mycket. De har dock varit med i flertal program i England men aldrig som McFly. Nu har de kommit tillbaka till ytan igen efter tio år sen deras senaste studiealbum, Above the Noise. Så vad tycker jag?

    För att gå tillbaka till början, det vill säga 2006. Det var året jag fann McFly och blev ett stort fan. De hade redan släppt album, hade precis varit med i filmen Just My Luck med Lindsay Lohan. De kanske hade sin peak det året. Jag föll stort för dem. Vet inte hur många gånger jag har lyssnat på Obviously, I’ll Be OK och Star Girl. Eller hur mycket låten Not Alone betydde för mig när jag var ung. Det är så mycket med McFly och deras låtar som jag tror (och vet) har hjälpt många unga. Det har varit en trygghet att ha deras låtar, deras texter där.

    Men då var jag tretton år, och i år är jag 27. Dubbelt så gammal. Hur är deras nya låtar för mig idag?

    Jag har knappt lyssnat på deras låtar som var ”The Lost Songs”. De har bara inte gjort någonting för mig. Jag är inte intresserad. De har inte fångat mig allt. Vilket är tråkigt. Därför hade jag nog väldigt låga förväntningar på deras nya. Än så länge har det kommit tre singlar.

    Happiness

    Happiness är en glad låt. Det är en låt som sätter sig på hjärnan. Den flörtar lite med deras andra låtar som till exempel Love Is Easy. Vilket är inte min favoritlåt men helt klart en gullig låt som är trallvänlig. Man blir glad av Happiness. Det är väl det som är tanken med det. Musikvideon är kul. Det är nog ordet kan jag beskriva den som. Det är kul sätt att göra en video på när de inte kunde fysiskt träffas och spela in videon på grund av pandemin.

    Growing Up

    Growing Up är lite ”rockigare” och jag vet inte varför de försöker sig på det igen. Kanske för att Mark Hoppus är med. Det vill säga, Blink-182. Den här låten istället påminner mig lite om albumet Above the Noise där McFly helt enkelt slutade vara bra. Inget kan bli sämre än Party Girl och det tror jag McFly är medvetna om också. Den här låten förstår jag mig inte direkt på och kommer nog inte lyssna på så mycket på i framtiden heller. En kul grej dock. Den påminner mig lite om eran när James Bourne (Busted, och vän till McFly) hade bandet Son of Dork.

    Tonight Is the Night

    När jag hör den här låten känner jag ändå att McFly är tillbaka. Tycker den har fina verser och en refräng som är upptempo. Lite som deras äldre låtar. Den har även en textrad som återkommer lite till det jag nämnde tidigare. Som kan hjälpa många människor. ”I admit to myself, That I’m asking for help”. Det är otroligt fint. Harry Judd har sagt att den här låten påminner lite om albumet Motion in the Ocean, och det håller jag med om. Det är ett fint album. Musikvideon är också väldigt härlig.

    Mina åsikter kring deras comeback är helt klart både ris och ros. Den sista låten, Tonight Is the Night, har fått mig att bli lite exalterad över deras kommande album Young Dumb Thrills, som kommer mitten av november. Det känns som albumet kommer bli väldigt spretigt med tanke på hur olika dessa tre singlarna är. Eller blir det en perfekt kombination och både gamla och nya fans kan hitta sin favorit i någon låt.

    Mina favorit av McFly:

    1. Not Alone
    2. Star Girl
    3. The Ballad of Paul K
    4. Broccoli
    5. I’ll Be OK
    6. Obviously
    7. Bubble Wrap
    8. All About You
    9. Lies
    10. Too Close For Comfort
  • filmer

    Skräckfilmer | Mina favoriter plats 40-31

    Godmorgon! Det är ännu en måndag och vi har fått sova en extra timme. Det är nog det bästa med vintertid. Det diskuteras ju flitigt om vinter- och sommartid och vi inte ska behöva byta i framtiden. Men jag har ingen aning om vilken tid som känns bäst att ha året om. Men det är ju absolut inte det vi ska prata om nu. Istället kommer ännu ett inlägg om mina skräckfavoriter! Vi är snart i mål!

    Plats 40 – House

    I hopp om att hitta en känsla av koppling till sin avlidne mamma, tar Gorgeous en resa till landet för att besöka sin moster i deras förfäder. Hon bjuder in sina sex vänner, Prof, Melody, Mac, Fantasy, Kung Fu och Sweet, att gå med henne. Flickorna upptäcker snart att det finns mer i det gamla huset än vad som syns.

    Jag vet knappt vad som händer i större delen av denna film och det är på sitt sätt väldigt fantastiskt. I min recension skrev jag att det var en film jag aldrig någonsin sett tidigare. Och ni kommer förstå om ni ser filmen.

    Plats 39 – Frankenstein

    Dr Henry Frankenstein är besatt av att skapa ett levande väsen från delar av flera uppgrävda lik.

    Min favorit bland Universals Monster-filmen är Frankenstein. Vilken är eran? Det jag gillar med Frankenstein är monstret och hur faktiskt ledsamt filmen och monstret i sig är. Han vet inte. Det är inte hans fel. Det är egentligen Frankenstein som är monstret. Eller?

    Plats 38 – Behind the Mask: The Rise of Leslie Vernon

    Några dokumentärfilmare bestämmer sig för att göra en film om seriemördaren Leslie Vernon.

    Behind the Mask är en skräckfilm som pratar och diskuterar kring en specifik genren inom skräcken – slasher. En genre som jag kan uppskatta väldigt mycket har jag kommit på. Det är en metafilm som ibland känns löjlig. Stundtals är den verkligen det, men sedan slår den till och blir otroligt skrämmande.

    Plats 37 – Suspiria (2018)

    Ett mörker virvlar i centrum för en världsberömd dansskola, ett som kommer att uppsluka gruppens konstnärliga ledare, en ambitiös ung dansare och en sorglig psykoterapeut. Vissa kommer att ge efter för mardrömmen, andra kommer äntligen att vakna.

    Vad många filmer jag har med på denna listan som först är en remake för att senare ha originalet. Suspiria är precis det. För jag uppskattade versionen från 2018 (annars hade den inte varit med på listan, och ännu mindre så här högt upp), men originalet är ju klart bättre. Dock gör film vissa saker bättre och vissa saker sämre. Gillar skådespelarna, gillar miljöerna och var tvungen att blunda vid vissa scener för det gjorde helt enkelt för ont för mig. Rekommenderar!

    Plats 36An American Werewolf in London

    Två amerikanska turister i England attackeras av en varulv som ingen av lokalbefolkningen medger att det finns.

    John Landis som är mest känd för att ha gjort Blues Brothers och En Prins i New York har också gjort den här pärlan som skiftar mellan skräck och humor. Om två amerikaner som blir attackerade av ingen mindre än en varulv. Och konsekvenserna av det. Väldigt, väldigt bra!

    Plats 35 – The Love Witch

    Elaine, en vacker ung häxa, är fast besluten att hitta en man som älskar henne. I sin gotiska viktorianska lägenhet gör hon trollformler och drycker och plockar sedan upp män och förför dem. Men hennes trollformler fungerar för bra, och hon slutar med en rad olyckliga offer.

    Är detta en skräckfilm? Det går att diskutera. Men den har den stämpeln som genre på Letterboxd vilket jag går efter. Den är inte skrämmande, men det sker mord och det handlar om en häxa. VIlket kanske gör det automatiskt till skräck. Det är nog mer romantisk komedi över det hela. Fantastisk stil måste jag också nämna. En film från 2010-talet som känns mer som den kom från 1980-talet. Wow!

    Plats 34 – Night of the Living Dead

    En grupp människor försöker överleva en attack av blodtörstiga zombies medan de är fångade i en lantlig bondgård i Pennsylvania.

    Night of the Living Dead är inte bara en klassiker inom skräcken utan även en film som banade vägen för en genre – zombie. Det var den första zombiefilmen, och filmen som gjorde att man tvingades ha ratings (åldersgräns) på filmer. Den har kommit med mycket enkelt.

    Plats 33 – One Missed Call

    Människor börjar på ett mystiskt sätt ta emot röstmeddelanden från sitt framtida jag, i form av ljudet av dem som reagerar på sina egna våldsamma dödsfall.

    Vet inte vem som är mest förvånad över att jag gillade denna. Den är väldigt lik The Ring (och andra inom samma genre) men det var något med One Missed Call som jag bara totalt älskade. Du får ett samtal där du hör dig själv dö. Du vet klockslag och allt. Vad gör du? Mysrys på hög nivå!

    Plats 32 – The Visit

    Den skrämmande historien om en bror och syster som skickas till deras morföräldrars avlägsna gård i Pennsylvania. När barnen upptäcker att det äldre paret är inblandat i något djupt störande, ser de att deras chanser att komma hem blir mindre för varje dag.

    M. Night Shyamalan är antingen en hiss eller miss för mig (och alla andra i världen). The Visit kändes lite som filmen han kom tillbaka med (inom skräck). Det hade varit tyst ett tag på den fronten och jag tyckte han gjorde det starkt. Den är skrämmande! Det är också någonting med gamla människor som överlag är lite läskigt. Eller hur? Och krypgrunder… nej, tack.

    Plats 31 – Salem’s Lot

    Ben Mears har återvänt till sin hemstad för att skriva en bok om det förmodligen hemsökta Marsten huset. När människor runt Marsten huset börjar dö mystiskt upptäcker Mears att ägaren till herrgården faktiskt är en vampyr som förvandlar dem till en armé av odöda slavar.

    Stephen King har jag en konstig relation med. Gillar oftast filmerna som är baserad på hans böcker och har ofta svårt för just böckerna. Samma gäller Salem’s Lot. Fast tror nog ändå att det är hans starkaste bok hittills som jag har läst. Skrev ett inlägg för inte så längesen där jag jämförde just boken med filmen.

  • filmer

    Skräckfilmer | Mina favoriter plats 50-41

    Nu är vi faktiskt halvvägs in på listan och lite mer. Alla är ju mina favoriter egentligen men eftersom det är en lång lista på hundra titlar så börjar vi nu komma in på några riktigt fina favoriter som jag känner lite extra för. Och det blir bara bättre och bättre för varje gång.

    Plats 50 – The Conjuring 2

    Lorraine och Ed Warren reser till norra London för att hjälpa en ensamstående mamma att uppfostra fyra barn ensam i ett hus som plågas av onda andar.

    Jag har någon form av kärlek för The Conjuring filmerna. Vet inte varför för egentligen är de filmer som skrämmer mig otroligt. Ogillar ju exorcism och allt med demoner att göra. Men tror det handlar om att de var de första filmerna som jag kände, okej, skräck kan nog vara något för mig ändå. Tycker tvåan är en stark följeslagare till ettan helt klart. James Wan är en man som vet hur man gör bra skräck.

    Plats 49 – Hereditary

    När Ellen, matriarken till Graham-familjen, går bort, börjar hennes dotters familj att lösa ut kryptiska och allt skrämmande hemligheter om deras förflutna.

    Alla som har sett Hereditary måste ha blivit extremt chockad av en specifik scen. Wow, det var ingenting som man förväntade sig. Och allt efter det ögonblicket var bara… man hade ingen aning om vart den var på väg eller vad nästa steg var. Förstått att man är tudelad om man antingen älskar eller avskyr den. Jag är dock någonstans där mitt i mellan men lutar lite mot det hyllade hållet.

    Plats 48 – The Grudge

    En amerikansk sjuksköterska som bor och arbetar i Tokyo utsätts för en mystisk övernaturlig förbannelse.

    Okej, jag vet. Jag är själv en person som säger att originalet är bättre. Se originalet och skippa allt annat. Men enligt mig är The Grudge bättre än Ju-On. Det är dock samma regissör, och samma miljö förutom det är till viss del amerikanska skådespelare. Såg denna väldigt sent i livet (dvs. cirka 20-21 år) men minns att det var nästan en klassiker (tillsammans med The Ring) hos mina klasskompisar på högstadiet.

    Plats 47 – Friday the 13th

    Lägerledare förföljs och mördas av en okänd angripare när de försöker återuppta ett sommarläger som var platsen för ett barns drunkning.

    Jason, Jason, Jason. Eller? Hmm… Fredag den trettonde har blivit för mig (och säkert många andra) en riktigt mysrys-film. Har inte sett alla än (nio av tolv) men varje är lite härlig. Tror jag och Jason hatar kåta tonåringar lika mycket och det är kul att se de dö på lite olika, innovativa sätt.

    Plats 46 – Scream

    En mördare som kallas Ghostface börjar döda tonåringar.

    Vem tycker inte om Scream? Den är läskig och underhållande. Gillar alla regler som räknas upp om hur du överlever en typisk skräckfilm. För de stämmer ju. Och jag minns verkligen hur förvånad jag blev när man fick reda på vem som var Ghostface. Har du inte sett den? Gör det!

    Plats 45 – Black Christmas

    Ett sorority-hus terroriseras av en främling som gör skrämmande telefonsamtal.

    Ännu en julfilm som letat sig in i Halloween-filmerna. Den första var såklart Krampus. Den här är väl inte lika mycket julig utan handlar mest om några tjejer som bor i ett sorority house som blir terroriserad av telefonsamtal.. och mer. Menar såklart filmen från 1974. Finns en ny från 2019 som jag inte sett och det känns inte som den har gjort så mycket väsen av sig heller.

    Plats 44 – The Fog (1980)

    Konstiga saker börjar inträffa när en liten kuststad i Kalifornien förbereder sig för att fira 100-årsjubileet. Livlösa föremål växer kusligt till liv; Pastor Malone snubblar över en mörk hemlighet om stadens grundande; radioprataren Stevie bevittnar en mystisk eld; och liftaren Elizabeth upptäcker en fiskares lemlästade lik. Sedan faller en mystisk skimrande dimma över byn och fler människor börjar dö.

    The Fog är en film som jag tror växer på mig mer och mer. När jag såg den tyckte jag den var helt okej. Men nu efterhand gillar jag nog den ännu mer. Det är en spöklik film, en skrämmande dimma och regisserad av John Carpenter – som alltid lovar bra musik.

    Plats 43 – Pet Sematary (1989)

    Dr Louis Creeds familj flyttar in i drömmarnas hus och upptäcker en djurkyrkogård på baksidan av sin egendom. Den förbannade gravplatsen djupt inne i skogen ger de döda tillbaka livet.

    Hade ju remaken med på listan lite tidigare men nu är det dags för filmen från 1989 som är väldigt skrämmande. Men det som är mest skrämmande är ju inte huvudfokusen på filmen. För det är systern som är mest läskig, eller hur? Det är dock en väldigt ledsam film som man kanske inte tänker på för man har fullt upp att bli skrämd av allt annat.

    Plats 42 – A Nightmare on Elm Street 3: Dream Warriors

    Det har gått många år sedan Freddy Kruegers första offer, Nancy, mötte Freddy och hans sadistiska, onda vägar. Nu är Nancy alla vuxna; hon har lagt sina skrämmande mardrömmar bakom sig och hjälper tonåringar att hantera sina drömmar. 

    Tredje filmen av Terror on Elm Street-filmerna är otroligt underhållande. Utan att förstöra min lista totalt så är det inte den bästa. Vet inte varför jag gillar denna så mycket. Kanske för att Nancy är tillbaka. Freddy har några riktigt spännande mord. Och det är några ungdomar som inte är helt bakom flötet.

    Plats 41 – Day of the Dead (1985)

    Ett litet team av forskare, civila och skjutglada soldater kämpar desperat för att säkerställa människosläktets överlevnad. Spänningen inuti basen når dock en brytpunkt, och zombierna samlas utanför.

    En zombiefilm som handlar nästan mer om vem som egentligen är monstrena. Det är människor som är onda (som i många zombiefilmer egentligen) och använder sin plats i samhället för att jävlas med andra. Tycker den är intressant och spännande för det är en jobbig stämning och de är mer eller mindre instängda.

  • filmer

    Skräckfilmer | Mina favoriter plats 60-51

    Nu är det bara en vecka kvar innan Halloween! Spännande va? Här hemma har vi pyntat det lite inför högtiden. Alltid kul att liva upp hemmet kring olika tider. Min favorit är ju såklart julen, men det får vänta en stund till. Som sagt, en vecka kvar och vi har nu kommit halvvägs in i min lista över favoriter. Eller snart. Hoppas ni fått lite inspiration!

    Plats 60 – Green Room

    Ett punkband blir fast i en lokal efter ha blivit vittne till våld.

    Tycker verkligen att Green Room är en obehaglig film. För den känns så äkta. Det är någonting med onda personer i jämförelse med demoner och spöken. När ett par unga personer hamnar i kläm med några nazister. Otroligt jobbig film och läskig thriller. Men ändå en så kallad måste-film.

    Plats 59 – Poltergeist

    Steve Freeling bor med sin fru, Diane, och deras tre barn, Dana, Robbie och Carol Anne, i södra Kalifornien där han säljer hus för företaget som byggde kvarteret. Det börjar med bara några udda händelser, som trasigt porslin och möbler som rör sig själv. Men när han inser att något verkligt ont hemsöker hans hem, kallar Steve in ett team av parapsykologer under ledning av Dr. Lesh för att hjälpa till innan det är för sent.

    Vem har gjort Poltergeist? Det är en fråga som diskuteras ibland. Tobe Hooper eller Steven Spielberg. Jag tycker att man kan känna bådas närvaro i filmen. Vilket såklart inte gör den sämre. Detta är en härlig skräckfilm. Om man nu kan kalla en skräckfilm för härlig. Ett hemsökt hem mitt i den idylliska förorten.

    Plats 58 – Tenebre

    En amerikansk författare i Rom förföljs av en seriemördare som vill trakassera honom medan han dödar alla som är associerade med hans arbete på hans senaste bok.

    Dario Argento är en regissör som jag har börjat se mer och mer av. Hans filmer påminner ibland om varandra och det känns som jag nu har sett samma om och om igen. Men en av de som jag minns bäst och tycker nog bäst om är Tenebre. Man sitter som på nålar och funderar på vem är mördaren. Och som alltid med Argento – perfek musik.

    Plats 57 – Audition

    Sju år efter sin frus död bjuder Aoyama in sig att sitta på auditions för en skådespelerska. Genom att bläddra igenom resuméerna i förväg fångas hans öga av Yamazaki Asami, en slående ung kvinna med balettutbildning.

    Jag trodde faktiskt denna skulle vara värre än vad den egentligen var. Visst, det fanns obehagliga scener men inte alls i den nivån som jag förväntade mig. Den handlar om en väldigt ensam man som använder sig av en audition för att hitta en framtida fru/flickvän. Vilket gör inte honom till den mest sympatiska karaktären kanske. Läste en fantastisk recension om att detta är den mest konstigaste romantiska filmen du någonsin sett. Vilket stämmer. För även om man förstår att någonting är konstigt blir det ännu några söta scener med två ensamma personer.

    Plats 56 – The Babadook

    En ensamstående mamma, plågad av sin mans våldsamma död, kämpar med sin sons rädsla för ett monster som lurar i huset.

    Stilen är nog det jag tycker mest om med The Babadook. Minns att jag verkligen tyckte den var läskig, vacker att titta på och att jag avskydde ungen. Som man så ofta gör i filmer, eller hur? Tror jag faktiskt vill försöka se om den här och se vad jag tycker då. Troligtvis bättre.

    Plats 55 – Död Snö

    Åtta medicinstudenter på en skidresa till Norge upptäcker att Hitlers fasor lever vidare när de möter en bataljon av zombie-nazistiska soldater som vill sluka någon som är olycklig att vandra in i de avlägsna bergen där de en gång skickades för att dö.

    Det är någonting med skräckkomedi som jag tycker är otroligt obehagligt. För att de ibland kan gå ett steg längre än vad en “vanlig” skräck hade gjort. Därför kan jag tycka att Död Snö är läskig. Men tror många kan tycka att den nästan är för töntig. Den är läskig, rolig och underhållande.

    Plats 54 – Us

    Man och hustru Gabe och Adelaide Wilson tar sina barn till sitt strandhus och förväntar sig att koppla ur och varva ner med vänner. Men när natten sjunker över blir deras stillhet till spänning och kaos när några chockerande besökare anländer oinbjudna.

    Efter att ha sett Get Out blev jag såklart väldigt exalterad över Us. Den levde tyvärr inte upp till mina förväntningar. Har nu sett den i alla fall två gånger och gillar verkligen flera scener men min första tanke är desamma. Början är starkast och ju mer jag får reda på om “besökarna” desto sämre tycker jag filmen blir. 

    Plats 53 – Hellraiser

    En otrogen fru möter zombien till sin döda älskare medan de demoniska cenobiterna förföljer honom efter att han flydde från deras sadomasochistiska underjorden.

    En kul grej med Hellraiser är att den använder och utnyttjar sin låga budget. Det passar filmen och hur den känns. Skräcken är en genre där man kan använda det till sin fördel. Tycker flera borde göra det. En enkel premiss på en rätt smutsig film. 

    Plats 52 – Insidious

    En familj upptäcker att mörka andar har invaderat deras hem efter att deras son oförklarligt faller i en oändlig sömn. När de når ut till en professionell för att få hjälp lär de sig att saker är mycket mer personliga än de trodde.

    Detta är en väldigt modern skräckfilm av James Wan. Med det sagt vet nog de flesta vad det innebär. En film som jag tror man antingen älskar eller hatar. Jag är inte helt förälskad i den, men den är väldigt underhållande. Det finns flera filmer i denna serie, men som det ofta är så är den första bäst. Se den, gillar du den kan du fortsätta.

    Plats 51 – Krampus

    En skräckkomedi baserad på den forntida legenden om en hednisk varelse som straffar barn på jul.

    Vill du ha en läskig film på jul så är Krampus filmen du ska se! Den handlar om en familj som firar jul med mammans syster och familj. Om släktingar du helst inte vill träffa och se – speciellt inte på julafton. Om att uppskatta varandra och vad handlar julen om? Mysrys på bästa sätt!

  • filmer

    Skräckfilmer | Mina favoriter plats 70-61

    Har ni hunnit titta på någon skräckfilm nu i oktober än? Om ja, säg gärna till om ni sett någonting som är värt att se. Det är alltid kul med tips. Om inte så kanske ni finner lite inspiration efter det här inlägget.

    Plats 70 – The Invisible Man (1933)

    Forskaren Jack Griffin låser in sig på ett rum i hopp om att vända ett experiment som gjort att han blivit osynlig men inte helt utan komplikationer… Han är beredd på att göra vad som helst för att komma tillbaka.

    The Invisible Man är en charmig film från 30-talet. Helt enkelt en klassiker som är väldigt underhållande. Kanske en av de bästa inom Universal Monster-filmer. Även om jag personligen har en högre upp som jag gillar lite mer. Denna har en fin omgivning och intressant handling.

    Plats 69 – Ghost Stories

    Professorn Phillip Goodman ägnar sitt liv åt att avslöja falska psykiatriker och övernaturliga lurendrejerier. Hans övertygelse sätt på tro när han får nyheter om tre stycken oförklarliga fall.

    Lågmäld skräckfilm – vilket inte betyder att den inte är läskig. Snarare tvärtom. Men den har inte samma typ som kanske en annan modern skräckfilm. Intressant med tre berättelser, men att det fortfarande har ett sammanhang. Så det inte är som tre korta berättelser som är fristående. Känns inte som jag har hört allt för mycket om den, men tror om man ger den en chans så kommer man gilla den.

    Plats 68 – Repulsion

    Carole är en ung kvinna som lider av androfobi (den patologiska rädslan för interaktion med män). När hennes syster och rumskompis lämnar lägenheten i London drar sig Carole tillbaka till lägenheten och börjar uppleva skrämmande hallucinationer. 

    Säga vad man vill om Roman Polanski, men han gör skrämmande filmer. Detta är en av två som jag har på listan. Den andra kommer högre upp! Den har en intressant premiss, slående bilder. Lite som hans filmer brukar vara i min mening. Det finns såklart en diskussion kring Carol och hennes beteende och fobi. Men det kan vi ta en annan gång.

    Plats 67 – The Birds

    Melanie Daniels följer med en man till hans hemstad. När hon anländer börjar fåglarna bete sig annorlunda och de går i attack mot alla människor över hela Bodega Bay.

    Kanske en av de mest kändaste Alfred Hitchcock, men inte min egna favorit. Däremot bland genren skräck är detta nog den jag tycker mest om. Psycho var ju med tidigare om ni minns det! The Birds kan lätt få en att aldrig någonsin vilja se en fågel igen. Och visst är fåglar skrämmande? Speciellt på höst och vinterkvällar när de lyfter hundratals från ett träd samtidigt och gör hela himlen svart.

    Plats 66 – The Descent

    Efter en tragisk olycka återförenas sex vänner för en expedition i grottorna. Deras äventyr går väldigt fel när de blir fångade djupt under jorden och blir förföljda av blodtörstiga varelser.

    En skräckfilm som på många sätt skriker att den kommer från 2000-talet. Och är inte det lite charmigt på sitt sätt. Man vet vad man får om man säger så. Otroligt läskig – kanske till och med en av de läskigaste filmer jag har sett. Och väldigt klaustrofobisk. 

    Plats 65 – Saw

    Två främlingar vaknar upp i ett rum utan något minne om hur de kom dit och får snart reda på att de blivit spelpjäser till ett dödligt spel.

    Jag har faktiskt bara sett en Saw film, och jag kommer nog bara se en också. Inte för att jag tyckte illa om den, snarare tvärtom. Men jag är verkligen inget fan av “tortyr-skräck” och de andra filmerna i serien (rätta mig om jag har fel) känns som de går hårdare ut på det, och att det är liksom grejen. Första har ett intressant koncept som ändå har någon annan baktanke.

    Plats 64 – Fright Night (1985)

    Ingen tror på tonåringen Charley Brewster när han upptäcker att hans nya granne, Jerry Dandrige, är en vampyr. Istället vänder han sig till den kända skådespelaren Peter Vincent, som ofta porträtterar en jägare.

    Fright Night är en 80-tals klassiker inom vampyrfilmerna. Riktigt underhållande. Däremot remaken med bland annat Colin Farrell från 2011 kan man lätt skippa. Bättre att se denna som det så ofta är. Stor blandning av humor och skräck som gör den perfekt för Halloween.

    Plats 63 – The Blair Witch Project

    I oktober 1994 försvinner tre studerande filmskapare i skogen medan de spelar in en dokumentär. Ett år senare hittar man deras material…

    Det hade varit kul att uppleva denna film när den kom – eller i alla fall när det inte fanns internet eller man visste grejen med den. Istället såg jag den när jag visste att det inte var på riktigt (som folk trodde att den var) fast på en mysig och perfekt plats – i en stuga mitt i skogen. Man trodde helt enkelt att den var sann och det gör den nog läskigare än vad den faktiskt är. Vill gärna se om den dock. För jag gillade den, men tror att jag eventuellt skulle gilla den mer en andra titt.

    Plats 62 – Event Horizon

    År 2047 skickas ett gäng astronauter för att undersöka och rädda rymdskeppet Event Horizon som försvann sju år tidigare. De får lära sig den skrämmande sanningen om vad som har hänt.

    Det verkar råda delade meningar om Event Horizon, men det känns som den börjar mer och mer få uppmärksamhet för vad den egentligen är – vilket är bra. För det är en underhållande skräckfilm som utspelar sig i rymden. Inte alls i närheten av Alien såklart. Den använder sig av rymden och vad det innebär, till exempel vad är sanning och vad är inte det. Och fokuserar mycket på karaktärerna och deras egna rädsla.

    Plats 61 – Kwaidan

    Fyra stycken spökhistorier om en fattig samuraj som gifter sig för pengarna, en man som fastnar i en snöstorm, en blind musiker som tvingas spela för en spökliknande publik och en samuraj som ser en annans reflektion i sin tekopp.

    Fyra mindre berättelser där alla är riktigt bra. Personligen tyckte jag nog att de blev sämre och sämre, och min sambo tyckte nog tvärtom. Så det finns nog en berättelse för varje person och vad man tycker om. Ibland är det kul med mindre berättelser men ibland vill man hellre ha en lång version för att komma mer in på djupet. Dock är denna väldigt bra och har en perfekt längd och innehåll på varje berättelse.

  • filmer

    Portrait of a Lady on Fire | Filmrecension

    Portrait of a Lady on Fire eller Porträtt av en kvinna i brand som den heter på svenska tog mig med storm. Det är en film jag hade hört mycket gott om – som jag förstod att jag skulle uppskatta. Ändå tog det mig en hyfsat bra stund innan jag såg det. Det var min första film av Céline Sciamma. Nu efteråt har jag även sett Girlhood

    Marianne kommer genom ett stormigt hav till en avlägsen plats i Bretagne där hon fått uppgift att måla ett porträtt på unga kvinnan Héloïse. Målningen ska skickas till en framtida man, men Héloïse har ingen önska att gifta sig. Istället får Marianne studera henne i hemlighet under dagarna och måla på nätterna.

    Det är en enkel premiss, men ingen enkel film. Jag har nog aldrig någonsin studerat karaktärer så innerligt som när jag såg den här filmen. Varje liten rörelse, hur håret rörde sig i vinden, hur händerna vilade i knät. Vi tillsammans med Marianne tittar på och känner med Héloïse. Det blir en intimitet utan dess like. 

    Kan nog inte rekommendera Portrait of a Lady on Fire tillräckligt känns det som. Det är en otroligt vacker film som jag tycker att ni alla borde se. Har ni chansen så ska ni ta den. Ni kommer inte ångra er. Det kan jag lova!

    Titel: Portrait of a Lady on Fire
    Medverkande: Noémie Merlant, Adèle Haenel, Luàna Bajrami 
    Längd: 2 h 2 min
    IMdB betyg: 8.1/10
    Mitt betyg: ★★★★½

    Regissör: Céline Sciamma
    Genre: Drama, Romance
    Premiär: 2019
    Land: USA
    Bechdel test: Godkänd

  • filmer

    Skräckfilmer | Mina favoriter plats 80-71

    Några till skräckfilmer för er som kanske vill ha tips inför Halloween. Den här gången har vi några som är nästan är mer komedi än skräck, och till och med en musikal! Det finns alltid någonting för alla.

    Plats 80 – The Inivitation

    Will och hans nya flickvän Kira blir inbjudna till en middag med hans gamla vänner hemma hos Wills ex Eden och hennes nya pojkvän David. Kvällen börjar avslappnande men det blir snart rätt tydligt att någonting inte står rätt till.

    Det jag gillade med The Invitation var den jobbiga känslan som ständigt var över karaktärerna och sällskapet. Vi förstod att någonting inte var rätt, någonting kändes väldigt fel, men vi visste inte riktigt vad. Det är en och samma plats, ett fåtal karaktärer vilket skapar ett litet och instängt rum. Ett rum vi gärna vill försvinna från!

    Plats 79 – Psycho

    Marion Crane hoppas kunna starta ett nytt liv och i sin flykt hamnar hon på Bates Motel, där dess ägare Norman tar hand om sin mamma.

    Hitchcocks klassiska film som jag tror alla känner igen duschscenen i alla fall. Jag gillade den, men blev väl inte helt såld på den som alla andra verkar ha blivit. Det är såklart en klassiker, ett måste och en kuslig berättelse som sätter sig fast. Har ni chansen att se den – gör det. Vill ni se fler av Hitchcocks fantastiska filmer? Hör av er så kommer jag med finfina tips. 

    Plats 78 – Creature from the Black Lagoon

    En vetenskaplig expedition längs Amazonfloden finner en förhistorisk varelse i den svarta lagunen. Utforskarna bestämmer sig att fånga varelsen, men det verkar inte vara så enkelt.

    En monsterfilm från 1954 som är otroligt charmig. Med monstret, kvinnan och de vetenskapliga männen som försöker förstå. Nästan Shape of Water. Eller ja, Guillermo del Toro lär ha sett denna film innan han sin som på sitt sätt är snarlik. Har också sett tvåan… som inte alls är lika bra och har helt fel fokus.

    Plats 77 – Rocky Horror Picture Show

    Paret Brad och Janet fastnar med bilen under en storm och söker skydd på en kuslig herrgård och dess ägare Dr. Frank-N-Furter. De hamnar på en fest med vilda karaktärer och läskig butler.

    En komedi, en skräckfilm och en musikal. Allt i ett och den är väldigt charmig. Musiken är otrolig och någonting som ni säkert känner igen även om ni inte sett filmen eller musikalen i sig. För ja, det var en musikal från 1973 som filmatiserades 1975. Richard O’Brien har gjort musiken, manus och är även med i filmen. Bästa är “Time Warp”. Rekommenderar för en som gillar musikaler men kanske inte skräck.

    Plats 76 – Nosferatu

    Vampyren och greven Orlok är på jakt efter en ny fastighet och blir väldigt förtjust i mäklarens fru.

    Nosferatu är en klassiker från 1922 som är väldigt vacker att titta på och skådespelaren Max Schreck ser nästan ut som en vampyr. Är vi verkligen helt säkra på att han inte var en riktigt vampyr? Som i filmen Shadow of the Vampire. Hm… en stumfilm som jag rekommenderar varmt!

    Plats 75 – The Host

    Gang-du arbetar nära Hanfloden, som man har dumpat giftigt avfall i. Konsekvenserna blir en gigantisk bläckfiskliknande monster dyker upp och attackerar befolkningen – och även Gang-dus dotter Hyun-seo.

    Innan Bong Joon-Ho gjorde den hyllade Parasite gjorde han även monster-skräckfilmen The Host som är nästa på min lista över favoriter. Det jag gillar med The Host är att såklart monstret (det är något speciellt med monsterfilmer). Men även hur bra Bong Joon-Ho är på att variera och växla mellan seriösa ögonblick och komiska. Minns även hur jag tyckte att den aldrig tog slut och hade flera slut i sig. 

    Plats 74 – Jennifer’s Body

    En cheerleader förvandlas till en mördare som specialiserar sig på manliga klasskamrater. Kan hennes bästa vän sätta stopp för det?

    Jennifer’s Body kan vara filmen som under en kort stund förstörde Adam Brody. Den söta pojken från The O.C. är inte så söt längre.. Haha! Okej, detta är ingen jättebra film. Säger verkligen inte det. Den är töntig och cheesy men den är underhållande och rolig. Det är kul att se Megan Fox döda kamrater och Amanda Seyfried försöka stoppa det.

    Plats 73 – Ready Or Not

    En bruds bröllopsnatt tar en oväntad vändning när hennes nya svärföräldrar tvingar henne att delta i ett skrämmande spel.

    Jag blev faktiskt väldigt chockad över hur mycket jag gillade Ready or Not. Den är rolig, inte direkt skrämmande men charmig. Och ännu en film med Adam Brody. Om ni vill ha en längre tankegång kring denna kan ni alltid läsa min recension. Men tycker denna är helt suverän och som sagt väldigt rolig!

    Plats 72 – Baskin

    Polisen gör en skrämmande upptäckt i en lägenhet.

    Jag vet knappt vad jag ska säga om Baskin. Har inte vågat se om den än för wow-vad jag tyckte denna var jobbig. Men är inte det lite grejen med skräckfilmer också? Regissören älskade att jag inte vågade se allt… och det är väl bra resultat för honom i alla fall. 

    Plats 71 – Resident Evil

    Ett virus läcker ut från en topphemlig anläggning och då skickar man in en elit militär grupp för att begränsa utbrottet. Alice och Rain ska leda uppdraget men de har bara tre timmar på sig.

    Kanske mer av en actionfilm än skräckfilm. Men med tanke på att det är zombie och muterande hundar så är det på ett sätt en skräckfilm. Underhållande och action som inte hade varit lika bra eller underhållande om det inte vore för Milla Jovovich. Tycker de andra också är bra – men inte lika.

  • böcker

    Årets bok 2020 | Och vinnaren är…

    Där kräftorna sjunger av Delia Owens blev årets vinnare, och faktiskt var min favorit av de tolv nominerande.

    Den handlar om Kya Clark som blir kvarlämnad av alla i träskmarkerna vid North Carolinas kust. Hennes vänner blir istället naturen och fiskmåsarna. Personen i staden ser ner på henne och hon blir direkt misstänkt när en man hittas död i våtmarkerna.

    Ju mer jag tänker på den desto mindre tycker jag nog om den. Men det är ändå min favorit av de alla jag läste. Gav den en fyra, men skulle nog idag välja en 3,5 i betyg. Samtidigt är jag glad att den vann och att jag äntligen hade samma åsikt som de andra som röstar i tävlingen.

    På andra plats kom Brevvännerna av Eli Åhman Owetz som jag tyckte var mysig men inget särskild. På min egna lista hamnade den på plats sex, vilket gör den till den mest ultimata medelmåttiga boken. Jag blev faktiskt förvånad att den kom så högt upp. Antar att folk gillar feel good-böcker som är mysiga.

    På tredje plats kom fjolårets vinnare, Stina Jackson med sin andra bok Ödesmark. Silvervägen var inte min favorit förra året men en av de som jag uppskattade. Hennes andra bok har stora likheter – den mörka, djupa skogen och dess mysterium i samhället. Men den här var inte lika bra, tyvärr.

    Vann din favorit?