serier,  tankar & funderingar

Varför jag inte sett The Handmaid’s Tale

Jag skäms. Jag skäms för jag har inte sett The Handmaid’s Tale. Skäms för att jag borde ha sett den. Skäms för att jag vill gärna se den men inte gjort det än. Det har varit ett medvetet val. Jag vet vad den handlar om. Jag har läst boken, och jag såg tre avsnitt av den för att få en grund för hur den skulle vara, i jämförelse med boken. Och jag älskade det. 

Blir rädd för framtiden

Men varför jag har jag inte fortsatt? Det enkla svaret är tiden, och att jag inte vill att det ska vara hastigt utan jag vill ha tid att verkligen ta åt mig allt. Det långa svaret är att jag vet inte när jag ska planera in i min kalender där jag ska må dåligt. För jag vet i och med boken, och de tre första avsnitten, att detta är en serie som får mig att må dåligt. Det är berörande och det är otroligt provocerande. Blir rädd för framtiden. För vår egna framtid som kvinnor i en värld där plötsligt abortfrågan har kommit på tal igen. Rädd för den dystopin som Margaret Atwood skrev om kanske inte är länge en dystopi. 

Foto: Hulu Handmaid's Tale
Foto: Hulu

Det är anledningen till att jag inte har tagit tag i The Handmaid’s Tale än. För att jag vet inte när jag ska investera tid för mig att bli arg, rädd och ledsen. Det låter kanske jättedumt för vissa av en, men andra kanske förstår. Jag har valt att inte se Black Mirror efter ha sett tre avsnitt. Det var en serie jag mådde dåligt av, satte igång mina tankar och blev faktiskt illamående på riktigt. Men jag är okej med det. Jag behöver inte se den.  

Jag älskar många filmer som får mig att må dåligt. Schindler’s List är en toppenfilm. Hade nog sett Lilja 4-ever oftare om det inte vore för att jag gråter efter tio minuter in i filmen och tills eftertexterna har passerat. Samma med Hachiko. Skulle gärna vilja se om This Is England miniserien, men den är så ångestladdad. Är det värt det? Oftast är det så. Och jag tror verkligen The Handmaid’s Tale är en sådan serie.  

Så allt som är kvar är egentligen att välja en tidpunkt där jag ska må dåligt. 

3 kommentarer

  • film&serier bloggen

    Jag förstår hur du tänker, har inte heller sett på The handmaids tale pga liknade anledningar som du har. Men jag vill samtidigt se på den. En dag ska jag också orka se på den!

  • emma

    det där är intressant tycker jag, det där otroliga motståndet mot att se något man vet är bra men som kommer kräva mycket av en. brukar vänta in ett tillfälle när jag är grundglad och nöjd med livet och riva av allt jobbigt då. då kan man må sådär lyxigt dåligt som inte kryper in på huden på samma sätt som när man mår lite allmänt dåligt. det blir för svart då.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *