filmer,  listor

Tiotalets bästa filmer | 20-11

Nu har jag gjort mer än hälften av tiotalets bästa filmer och vi är nere på topp 20! Vilken resa med hur många bra filmer som helst. Här kommer de filmer som var nära på att hamna på topp 10 men som inte riktigt nådde fram. Har ni sett någon av dessa och vad tycker ni i så fall om dem?

20. The Martian

Jag älskade boken och har den som en stor favorit hos mig. The Martian handlar om en astronaut, spelad av Matt Damon, som blir kvar på Mars när hans kollegor lämnar och åker hem till jorden igen. Detta är en av mina största rädslor i livet, och en väldigt irrationell sådan. Trots detta är jag väldigt fascinerad över den här berättelsen om överlevnad när man är helt ensam och har allt emot sig. Den är också roligare än vad man kan förvänta sig av en sådan film. Vill så gärna läsa om boken, och därmed även se om filmen. Får bli någon gång under 2020.

19. The Lobster

Yorgos Lanthimos gör knasiga filmer. Dogtooth har jag haft med tidigare på listan och nu är det The Lobster med Colin Farrell i huvudrollen. I den här filmen är tvåsamheten det viktigaste, och så fort du är utan partner kommer du att bli förvandlad till ett valfritt djur. Colin Farrells karaktär har blivit singel och väljer att bli eventuellt en hummer om han inte finner en partner. En ganska absurd och bisarr film om att hitta kärleken och en partner på kort tid, tillsammans med andra personer som kan nästan tänka sig göra vad som helst för att överleva. Undra vilket djur man själv hade valt..? Möjligtvis en huskatt.

18. The Shape of Water

The Shape of Water är en kärleksfilm. Om att hitta kärleken på de mest oväntade platserna. Att kärlek är ett fenomen som är svårt att förklara. Det är också en film om kommunikation. Den handlar om en stum kvinna som jobbar som städerska på ett forskningscenter. Hon faller för en varelse som är instängt i centret. Tillsammans skapar de en dialog och förståelse för varandra som ingen annan kan förstå. En kvinna och ett monster som inte borde ha känslor för varandra får det. Tyckte det var en otroligt fin film med otroligt bildspråk. Glad att den vann en Oscar för bästa film, även om jag har förstått att det är en vattendelare.

17. Manchester by the Sea

Efter att hans bror har dött får Lee Chandler karaktär åka hem och ta hand om sin sexton åriga brorson. Manchester by the Sea är en rå och naken film om sorg och förlust. Inte bara för hans egna bror utan även om hans förflutna som han nu tvingas ställa sig mot. Orsaken till varför han stack och lämnade allt bakom sig. Det känns som en äkta film med äkta känslor. Personer som gör saker som kanske inte känns logiskt, men som i alla fall känns naturligt. Känslor och sorg är inte alltid logiskt och därför borde det inte heller porträtteras så. Otroligt vacker film med en stor sorg.

16. The Intouchables

Baserad på en sann historia kommer den här fantastiska feel good filmen från Frankrike. Om en rik man som efter en olycka sitter i rullstol och hans nya assistent – en man som aldrig jobbat med detta tidigare och är från en helt annan värld. Detta är en film som du verkligen mår bra av. Det är en sådan fin kemi mellan de två. Det är helt omöjligt att inte ha ett leende genom hela filmen. När du inte skrattar kanske du gråter av glädje. Fantastisk film, verkligen! Ska finnas en amerikansk version som jag inte sett för det känns bara onödigt när denna finns. 

15. Parasite

En film jag inte visste vad jag skulle förvänta mig av förutom att alla som hade sett den verkade älska den. Gillade att jag inte hade någon som helst koll på vad den handlade om från början. Parasite är förenklat sagt en mörk och bisarr komedi samtidigt som det är skrämmande film om klassamhället. En rik och en fattig familj möts. Vem är parasiten på vem? Har du fortfarande inte sett den kan jag verkligen varmt rekommendera den. Läs inte på vad den handlar om, utan bara sitt ner och njut av någonting du aldrig sett förut. Troligtvis. Stark, rolig och skrämmande film.

14. Midsommar

Okej, det är inte riktigt vår dansa runt midsommarstången, äta sill och jordgubbar, ta en sup för mycket och spela kubb i regnet. Inte riktigt vår midsommar som vi är vana vid. Istället är Midsommar en skräckfilm som utspelar sig mitt på dagen, i strålande sol, om några amerikanska studenter som följer med en svensk utbytesstudent för att fira. Kan tillägga, med hans speciella släkt. Denna film är bisarr och konstig. Den är skrämmande men inte så att du flyger av stolen. Den är obehaglig, lite äcklig, lite rolig och klaustrofobisk. Trots att den utspelar sig på öppna fält mitt i solen så känns det instängt. Du känner dig intryckt av alla människor runt omkring och allt det konstiga och främmande som sker.

13. Arrival

Denis Villeneuve har skapat en av mina favoriter inom sci-fi. Sci-fi filmer har en tendens att vara lite obehagliga, handla om överlevnad, invasion osv. Arrival har mer av en intim berättelse som handlar om kommunikation. Att förstå varandra, och att våga sträcka ut handen för att förstå. Amy Adams är helt slående i sin roll och jag tycker det är konstigt att hon inte fick mer uppmärksamhet av Oscarsjuryn när de valde att inte nominera henne till bästa huvudroll. Amys roll är en lingvist som får i uppdrag att kontakta de främmande varelserna som kommit till jorden för att se om de är där för fred eller för krig.

12. Spotlight

Vet egentligen inte varför jag gillar Spotlight så mycket. Såg den och kände mig golvad direkt och kunde inte sluta tänka på den. Det kanske räcker för att en film ska verkligen kännas som någonting helt annat. Den är baserad på en verklig händelse när några journalister började gräva inom kyrkan i Boston och barnövergrepp. Det jag tror gör filmen till så mycket bättre är karaktärerna och skådespelarna. De är fantastiska och har bra dialoger som känns naturligt. En sak till som jag tänkt på är att den är aldrig direkt hatisk mot religion, vilket den lätt hade kunnat, utan balanserar fint på en gräns.

11. Get Out

Tror att varje gång jag ser Get Out blir den lite bättre. Jag upptäcker saker som jag inte hade reflekterat på innan och det är skönt att se den när man vet vad som kommer att ske. För det öppnar ögonen för andra saker. Daniel Kaluuya är Chris, som åker tillsammans med sin flickvän för att träffa hennes (vita) föräldrar. Det visar sig att allt inte är som det ser ut på ytan… Att den som skräckfilm blev nominerad i kategorierna bästa film, bästa regi och bästa huvudroll samt vann för bästa manus säger en hel del. Det är inte ofta skräckfilmer får den uppmärksamheten i finrummet som Oscarsgalan.

2 kommentarer

  • Lena

    Har förstått att många inte tyckte om Manchester by the Sea då dem tyckt den var tråkig. Men är så glad att den finns med på denna lista för jag tillhör dem som faktiskt gillade den väldigt mycket.

    • karinsuniversum

      Tråkig? Nej, det tycker jag inte alls. Den är karaktärsdriven, och det kanske inte passar alla. Otroligt mycket sorg i en och samma film. Det skulle jag nog inte alls klassa som tråkig. Snarare tvärtom.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *